Varför inte donera lite ägg?!

Tack! Jag önskar jag vore sån att jag bara kunde gå vidare och skaka stoftet av fötterna,men jag tar så illa vid mig... Ibland gruvar jag mig för att få barn just p.g.a såna människor! Jag är uppriktigt rädd för att möta dem. Jag kan tycka att rätt många sorters människor inte borde "skaffa" barn,men jag skulle ALDRIG säga till nån som har barn att det barnet inte borde funnits och det är det jag är rädd för att få höra. Jag tror nästan ingen i vår bekantskap/släkt kommer bli glada när vi väl får barn... Tror många tycker vi borde ge upp och sluta försöka. Känns som vårt efterlängade barn kommer födas in en hård omvärld och vi som kommer älska det barnet så mycket vi skulle önska att andra åtminstone accepterar eller helst tycker om barnet också. Inte är arga på oss för att vi tog till "extrema" metoder för att få barn...

Nej så skrev jag inte. Jag skrev att det KAN vara meningen. Inte att det ÄR meningen. Och om man väl blir gravid och får barn är ju saken utagerad hur som helst? Då skulle man ju uppenbarligen få barn iaf.

.

Det har verkligen aldrig varit min avsikt att såra någon. Däremot tyckte jag faktiskt att min ståndpunkt hade viss relevans för TS frågeställning. Kanske var det ändå onödigt av mig att skriva i tråden överhuvudtaget eftersom flera personer verkar ha blivit ledsna. Jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till det, ska man undvika att ta upp sina motiv när någon frågar, för att bara att man beskriver dem kan göra någon ledsen? Tråden handlar ju om ÄD eller inte ÄD.
 .

Även med äggdonation?

Nej man har inte rätt att uttrycka sina åsikter om livets start och tankar om vilka ska få barn i en tråd i känsliga rummet som handlar om att tala om möjligheterna att donera ägg.

Vill ni diskutera etik, starta en egen tråd

Hej,

Klart att jag respekterar din åsikt men det är inte dina biologiska barn. Du är bara relaterade till dem via genetiken, inget annat. Den biologiska mamman är den som bär barnet i 9 månader. Dessutom skulle inte ägget hos dig ha utvecklats till samma barn som hos den biologiska mamman, eftersom miljön påverkar gener också, läs lite om du är intresserad om epigenetics.

Dessutom vill jag bara säga att det är lätt att ha en sådan uppfattning när man aldrig ha råkaut ut för svårigheter. Jag fick cancer vid 31, när vi försökte skaffa barn, och tyvärr gjorde cellgifter mig steril. Jag får inte adoptera eftersom jag har haft cancer, och äggdonation är det enda utvägen vi har för att kunna få barn.

Så jag är evig tacksam att det finns kvinnor som är beredda att hjälpa och ge ägg. Självklart respekterar jag att man tycker att det känns märkligt och inte vill, men jag tror inte att det riktigt gåt att vara så kategorsikt när man inte kan föreställa sig vilken situation man kan faktiskt hamna i.

Själva har vi gjort äggdonation utomlands, där donatorn är helt anonymt, vilket gör att fler kvinnor donerar, eftersom många i Sverige tycker att det är jobbig att veta att det finns möjlighter för barnet att få veta identitet av donatorn när de är 18. Eftersom ÄD började bara 2003 i Sverige, är barnen ännu för små, så man vet inte ännu om de kommer att använda sig av den möjlighten som finns.

Alla ni som tar er tid och har vilja att hjälpa till kan jag bara från hela mitt hjärta säga TACK

Mvh,

Hej,

I Sverige ja. Barbet har rätt om den vill att veta vem äggdonator är när den har fyllt 18.

I Finland, Spanien, Lettland, Ryssland, Polen och Tjeckien är det helt anonymt, vilket gör att de inte har några köer för att de har många fler donator.

Mvh,

Nej så skrev jag inte. Jag skrev att det KAN vara meningen. Inte att det ÄR meningen. Och om man väl blir gravid och får barn är ju saken utagerad hur som helst? Då skulle man ju uppenbarligen få barn iaf. Då ser jag ingen anledning att inte glädja mig för den som fått ett länge efterlängtat barn. Det är ju inte JAG som är den högre makten som ska sitta och bestämma vem ska och inte ska ha barn.

Men jag vet inte, vill du att jag ska svara på dina inlägg eller ej? Anledningen till att jag utvecklat min ståndpunkt så mycket är ju för att jag fått så många följdfrågor på den. Hade jag inte fått några frågor hade jag heller inte skrivit något mer om saken.

Det har verkligen aldrig varit min avsikt att såra någon. Däremot tyckte jag faktiskt att min ståndpunkt hade viss relevans för TS frågeställning. Kanske var det ändå onödigt av mig att skriva i tråden överhuvudtaget eftersom flera personer verkar ha blivit ledsna. Jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till det, ska man undvika att ta upp sina motiv när någon frågar, för att bara att man beskriver dem kan göra någon ledsen? Tråden handlar ju om ÄD eller inte ÄD.

Slutligen vill jag bara säga att jag också blivit ganska ledsen av tråden. Som Irma01 skrev så visst har man rätt att tycka att mina åsikter är provocerande och störande. Man har rätt att säga det också. Men, som vissa har uttryckt sig ganska klart, att det innebär att jag är en elak och ond människa, att jag bara är ute efter att såra och att mina åsikter innebär att jag är dum i huvudet, det är faktiskt ganska hårt. Ställer man så extremt höga krav på vad andra får säga och inte säga för att man inte ska bli sårad kanske man också ska tänka lite på hur man själv uttrycker sig. Men återigen är jag ledsen att jag sårat några känslor. Det var aldrig avsikten med mitt svar.