• TimesAreAChangin

    Högt IQ.

    Hej! Hur många här är det som har ett IQ högt över genomsnittet och känner att det påverkar er?
    Jag har det, jag har 140, och det känns...skit. . Jag känner mig så jävla konstig i jämförelse med alla andra, och har gjort det hela mitt liv för att jag så ofta har helt annorlunda tankebanor.
    För att inte nämna att jag bara möts med ilska eller tjat och förutfattade meningar om jag berättar om mitt IQ, så ingen förutom mina allra närmsta vet.
    Helst av allt vill jag bara vara själv.  Rynkar på näsan

    Säg att jag inte är ensam om att känna såhär! Någon annan måste det finnas. Rynkar på näsan Blä.

  • Svar på tråden Högt IQ.
  • Cloudy
    Ecthalia skrev 2011-01-12 12:11:33 följande:
    Så, jag kunde inte låta bli att fråga min sambo om hans iq... ca 140... blev inte förvånad egentligen, men är det vanligare att barn till män med högt iq också får det? eller? Kommer det att sluta med att jag kommer att vara den med lägst iq i den här familjen?
    När tog han reda på det?
  • deus ex machina
    Anonym (tips till TS) skrev 2011-01-12 12:04:15 följande:
    Det där har jag haft mycket problem med. Att jag tar på mig andras känslor och agerar utifrån det. Känner direkt av konflikter och ångest hos andra.

    T ex en gång skulle jag och en kille på en utflykt. Jag ville jätte gärna åka, men han var mycket tveksam. Jag tog på mig tveksamheten och argumeneterade emot i gruppen att vi skulle göra denna utflykt. Killen stod där och framstod som positiv till utflykten - och jag som den tråkiga bromsaren.

    Annat ex: Om jag var i en grupp där det fanns outtalade konflikter mådde jag jättedåligt och sög åt mig alla känslor. Och trodde de var mina. Blev sjuk av det till slut.

    Jag blev uppmärksammad på detta och har jobbat länge med att separera mina känslor från andras. Ex vis brukar jag visualisera en blyvägg mellan mig och personen med känslan. Det stänger av, så att personern i fråga får behålla sin egen känsla. 
    Ah, det problemet har inte jag. Om någon har ångest över något, och är oförmögen att avstå från sagd aktivitet, får denna skylla sig själv.
    Jag har inga problem att känna av om det är mina eller någon i min närhets känslor.

    Däremot är jag lite av en konfliktmänniska i huvudet. I verkliga livet har jag försökt undvika konfliker under en längre tid, men har lärt mig att folk tenderar att respektera mig mer om jag säger ifrån direkt vad som är fel, etc.
  • Anonym (dum)

    Vad jag hört är att intelligensen kommer från modern.

  • Ecthalia
    Cloudy skrev 2011-01-12 12:13:57 följande:
    När tog han reda på det?
    Någon gång i början av vårat förhållande när jag frågade om han inte kunde kolla upp det på skoj. typ tre fyra år sedan... hur så?
  • deus ex machina
    Ecthalia skrev 2011-01-12 12:13:03 följande:
    Läser kognitionsvetenskap och där fick vi smäll på fingrarna om vi använde termen fotografiskt minne eftersom de starkt hävdar att det inte existerar. Bara att vissa har en bättre förmåga att minnas och lagra information.
    Termen 'fotografiskt minne' är ett samlingsord för de som har högre/bättre minneskapacitet, och kan lagra långa artiklar ordagrant. Dock får de inte upp ett minnesfotografi av själva urklippet.
  • deus ex machina
    Anonym (dum) skrev 2011-01-12 12:14:57 följande:
    Vad jag hört är att intelligensen kommer från modern.
    HAHAHHAHAHAHAHAHHAHAHAH!
  • Silverkatten06
    deus ex machina skrev 2011-01-12 12:16:42 följande:
    Termen 'fotografiskt minne' är ett samlingsord för de som har högre/bättre minneskapacitet, och kan lagra långa artiklar ordagrant. Dock får de inte upp ett minnesfotografi av själva urklippet.
    Och vad kallas det om man inte kan återge artikeln ordagrant, men får upp ett "minnesfotografi" av själva urklippet?
  • Ecthalia
    deus ex machina skrev 2011-01-12 12:16:42 följande:
    Termen 'fotografiskt minne' är ett samlingsord för de som har högre/bättre minneskapacitet, och kan lagra långa artiklar ordagrant. Dock får de inte upp ett minnesfotografi av själva urklippet.
    nej, vi sa det.. men fick ändå smäll på fingrarna. jag antar att det bara inte var okej att använda den termen.
  • Anonym (smartass)
    Lavish skrev 2011-01-12 08:21:11 följande:
    Jag känner igen mig mycket i det du skriver och det har väl inte alltid varit så kul . Så högt IQ tror jag inte jag har, men den sociala biten.

    Ända sen jag var barn har jag snabbt kunnat hitta folks ömma punkter och hur man bäst övertalar dem eller kommer åt dem. Har alltid haft lätt för att få det jag vill ha. Jag tror det är det jag fått bra betyg på snarare än hög intelligens, jag identifierar snabbt vad läraren vill ha och vad som imponerar på denne. Sen anpassar jag mig efter det. Jag spelar de roller som för tillfället gagnar mig mest utan att kunna hindra mig själv från det.

    Nu börjar jag väl låta som om jag har jävligt höga tankar om mig själv som du nyss blev anklagad för men jag tycker/tror ändå att jag oftast vill andras bästa. Det har lett till problem för mig. Ofta har jag tyckt att jag har sett vad som vore bra för andra människor. Och genom manipulation som kommer ganska naturligt för mig så har jag fått dem dit jag tycker att de ska. Först efteråt inser jag att jag plötsligt tagit på mig ett gigantiskt ansvar för en annan människas liv som jag inte alls vill ha eller känner mig beredd att ta. Det är något jag försöker jobba med mig själv för. Att inte gå in och manipulera andra i den riktiningen jag tycker vore bra för dem.

    Nu ska jag ju snart ha barn och är litet orolig för hur det ska bli med detta. Är inte uppfostran kvalificerad manipulation?
    Jag vill också gärna tro att jag är en ödmjuk personlighet som vill människors bästa.
    Men ibland finner jag mig i situationer där jag inte kan låta bli att "ta ner någon på jorden".
    Kanske skulle jag också behöva den behandlingen?

    Jag tror inte att det blir några problem när du får barn, jag har själv en dotter och har hittills bara försöka få henne att utforska sina egna tankar och bestämma själv vad hon tycker och tänker om saker.

    Det jag har märkt med mig är att jag i vissa lägen har problem med grammatik och jag blir lätt stressad när jag måste försöka verka duktig, jag suktar efter bekräftelse helt enkelt..
  • Cloudy
    Ecthalia skrev 2011-01-12 12:15:58 följande:
    Någon gång i början av vårat förhållande när jag frågade om han inte kunde kolla upp det på skoj. typ tre fyra år sedan... hur så?
    Därför jag förvånas över att så många gjort riktiga testar för att ta reda på sin iq. Hur gjorde han det?

    Jag vet att jag ligger högre än genomsnittet men har aldrig gjort ett test för att ta reda på hur högt det är (annat än mensas fjantiga provtest) och det beror på att jag inte ser det meningsfulla i det.
Svar på tråden Högt IQ.