Högt IQ.

Jag har aldrig gjort ett riktigt IQ-test, så jag kan inte säga säkert vad jag har, men jag är helt säker på att jag ligger över medelsnittet
Jag har gjort internettest några gånger och då brukar jag landa på 150-160.

Jag kan inte påstå att jag lider av det, fast då är det inte direkt något jag någonsin tar upp i vardagliga diskussioner men jag kan bli irriterad när folk inte hänger med eller inte fattar. Om det beror på IQ eller inte ska jag dock låta vara osagt
Ibland kan jag känna att folk med lägre IQ säkert har ett enklare liv, men jag tror att alla har någon sådan hangup som de tror är orsaken till att just de har det jobbigt ibland

I Australien jobbade jag med ett riktigt pucko som fick gå med i MENSA efter att ha klarat deras inträdesprov på 12:e försöket, så jag har ingen som helst respekt eller tilltro till den organisationen.

Allt detta för att säga att jag inte tror att det är din IQ som är den största boven i dramat
Tror du tex att denna långa och förvirrade utläggning med massor av extra ord beror på min IQ eller på min personlighet?

Jag är ledsen, men du verkar ha någon helt egen definition av vad intelligens är.
Intelligens har absolut ingenting med förmågan att överleva att göra, och definitivt ingenting med hur praktiskt lagd man är.

Eller menar du att alla människor med låg intelligens är dödsdömda, opraktiska väsen som borde ha försvunnit för flera hundratusen år sedan?

Jag måste ju provocera, för att ni ska vakna, hela frågåställningen vittnar ju om en hel flock elefanter i en glasaffär.., å ja, ditt svar får mig att undra om det inte ligger nåt psykiskt problem bakom, eftersom du känner att du lever i ett utanförskap, enbart för att du har hög IQ...

Jo förresten, jag brukar få rätt höga IQ värden, men inte fan känner jag mig annorlunda för det.., kanske för att jag tycker att helt test-fjantet är blaha blaha, å enbat tar det som en kul grej..

Men varför blir du så stött?

Om du läser john77s inlägg #469 igen så ser du vad iq ìnnebär och jag undrar varför du tycker att den definitionen känns så provocerande?

Precis så var det för mig också! Jag fick sitta och lägga pussel när jag var klar med det material som fanns och när jag hade lagt alla pussel tillräckligt många gånger la jag dem med bilderna neråt för att det i alla fall skulle bli en liten utmaning. Skolan var jättetråkig och tyvärr lärde jag mig aldrig plugga vilket gav problem när jag började på universitetet - jag visste inte hur man gjorde! Tidigare hade jag bara gått på lektionerna, läst igenom det jag skulle och gjort proven. Helt plötsligt skulle jag själv leta upp information och hade ingen som talade om för mig hur/vad jag skulle göra. Nu gick det bra ändå, men det var ett hårt uppvaknande.

Det borde finnas en gillaknapp!

Det där känner jag igen! För mig kom uppvaknandet redan i gymnasiet då det i vissa ämnen inte längre räckte att lyssna på lektionerna och läsa böckerna utan man var tvungen att faktiskt fokusera lite för att förstå.

Att bara mäta intelligens i individer är meningslöst sålänge inte samhället behöver det som en resurs.

Matematik är relativt lätt att lära sig, men människor som kan mäta korrekt med sitt eget ögonmått är nog mer praktiska då man inte brukar ta med sig en linjal ut i djungeln.

En människas hjärna kan vara välutvecklad i olika genrer, det är viktigt för våran överlevnad med mångfald..

Som ensam person med hög iq så är intelligens meningslöst.

Jag tror inte att man behöver ha psykiska problem om man har högt iq. Men jag kan förstå om TS känner eller upplever utanförskap eller liknande. Klart att det inte behöver vara så bara för att man har högt iq, det är många som är "normalt" begåvade eller "lägre" begåvade som känner likadant. Kan vi inte bara konstatera att det i detta fall är så att TS känner som h*n gör och utgå från det. TS skriver

 "Jag känner mig så jävla konstig i jämförelse med alla andra, och har gjort det hela mitt liv för att jag så ofta har helt annorlunda tankebanor.
För att inte nämna att jag bara möts med ilska eller tjat och förutfattade meningar om jag berättar om mitt IQ, så ingen förutom mina allra närmsta vet.
Helst av allt vill jag bara vara själv. "

Låt oss nu utgår från det och sluta hacka på varandra. Jag tycker att det är bra att vi delar med oss av hur vi andra upplever utanförskap och liknande så att TS inte ska behöva känna sig ensam och förstå att det finns fler som uppfattar eller har liknande erfarenheter. Klart att man kan bli deprimerad för mindre än det att man upplever att man möts av ilska eller förutfattade meningar... Herregud, man kan få depression av en förkylning. Detta handlar om hur man som person och individ klarar av att hantera situationer som inte är som vi vill, behöver eller förväntar oss... Ingen mår bra av att känna sig helt utanför... och det låter ju inte bra att TS helst av allt vill vara själv.. inlägget är ju tydligt rop på att få känna att andra har liknande erfarenheter.

Du är häpnadsväckande! Egen definition av IQ och sjukdomsetikett på ett problem som diskuteras.
Och så lägger du på mig en känsla som jag inte har och påstår att jag har nåt psykiskt problem.
Vart vill du komma annat än att provocera???
Varför kan inte vi som upplever ett problem få diskutera det ifred?

Och: Det är precis den här typen av bemötande som gör det så svårt för personer med högt IQ att ta sig fram.