Anonym (Klokis) skrev 2011-01-10 21:39:18 följande:
Träna på klokheten och inse det goda i att folk mår bättre och utvecklas mer om de får komma på lösningar på egen hand, även om du tycker det går långsamt och redan hade samma svar. Du kan försöka lära dig att ställa frågor som när personen svarar ger mervärde åt funderingen. Det är oftast mer tillfredställande.
Det är så psykologer jobbar och det är ett väldigt mänskligt och validerande sätt att bemöta människor, även när problemen inte är av själslig karaktär...
Lycka till smartis
Visst kan man göra så. Det är tillfredställande. Men inte hela tiden. Psykologen kan gå hem och vara sig själv.
Jag känner igen mig i tråden. En sak jag kan fundera över är vilken betydelse det har hur tidig man är i utvecklingen. Har inget tillförlitligt IQ-värde, men det är nog förhållandevis högt. Men jag tror att det relativt sett var ännu högre på dagis/lågstadiet. När man lär sig att ingen annan förstår hur man tänker är det något som sedan sätter spår. Nu finns det personer som förstår mer, delvis för att jag har sökt mig till sådana miljöer och delvis för att jag just var tidig och andra kom i kapp mot högstadiet/gymnasiet. Men då är skadan redan skedd, mönstren för hur man möter andra barn blev mönster för hur man möter vuxna.
Det här gör mig också väldigt fundersam kring hur vi skall uppfostra vårt eget barn. Jag vill ge det möjligheter att prova olika aktiviteter, inte bara intellektuella sådana. Men om h*n blir lik mig och min partner vill jag också se till att h*n får träffa personer som är likadana, i alla fall ibland. Jag tror att det i längden gör det lättare att umgås, med alla typer av personer.
