Vill du veta om det bor en pedofil nära dig?

Hur är att inte veta att gå omkring i "falsk trygghet"? Om något är det ju den exakta motsatsen - man stirrar sig blind på redan dömda förövare men missar att det statistiskt sett är långt större risk att någon ur din släkt eller en nära vän begår övergrepp än att en vilt främmande person gör det.

Nej jag skulle inte vilja veta, för att jag ser en risk med att det i så fall skulle kunna innebära en falsk trygghet gentemot de som ännu inte är dömda.

Vill bara uppmärksamma på ett konstant återkommande tema nu när jag läst igenom lite gamla inlägg i tråden.

Jag förstår att många känner avsmak för pedofeli. Ingen vill att någon skadar deras barn.
Men hur kan det komma sig att en pedofil tillskrivs så många andra egenskaper?

Det verkar som om en pedofil både är våldsam, tänder på barn och begår mord?
Det är en hel del egenskaper som tillskrivs utan minsta lilla belägg.

Visst finns det pedofiler som begår våldamma handlingar och mördar.
Men det finns pedofiler som tänder på saker men inte är annorlunda eller mer våldsbenägen än vem som helst med lite vett i skallen.

Att någon är brunögd betyder ju inte att egenskaperna "svarthårig, mörkhyad" också automatiskt kan tillskrivas.
En brunögd kan vara mörkhyad och svarthårig. Men kan också vara väldigt ljus i hyn och ha blondt hår.

Källkritik är något som svenska skolan misslyckats med att lära ut, förutom läsförståelse, filosofi och grundläggande kunskaper. Jag blir ofta bestört när jag läser inlägg, och då anser jag att jag själv enbart har ytliga kunskaper i debattteknik, logik och inte speciellt mycket allmänbildning.

Skulle ju ha med en fråga på slutet, varför är det så?

I Debatt på SVT som TS talar om klargörs detta från flera av experterna: återfallsfrekvensen är mycket låg i jämförelse med annat. Han meddelade också att man inte behöver vara pedofil för att begå sexuella övergrepp på barn, och en himla massa annat som jag tror att många på FL skulle kunna dra nytta av att lära sig. Framför allt är han ev av dem som ligger bakom en studie på SBU som handlar om medicinska och psykologiska metoder för att förebygga sexuella övergrepp på barn:

 http://www.sbu.se/sv/Om-SBU/Nyheter/Medicinska_och_psykologiska_metoder_for_att_forebygga_sexuella_overgrepp_mot_barn/

Den går att ladda ner för vem som helst. 

Länken till Debatt (detta vedervärdiga program, som dock understundom rätar ut vissa frågetecken):

 http://svtplay.se/t/103450/sasongstart__debatt

Trött och formulerar mig konstigt. Två av experterna i ämnet diskuterade återfallsfrekvens och definitionen av en pedofil. En av dem ligger bakom SBU-studien. 

Då får man ta och kolla in länken! Får vänta tills hjärnan återaktiverats med ny insugningsenergi efter en god natts sömn först :)

Jag tror att kunskap är absolut viktigast här. Men problemet jag har stött på här på FL under mina år, är att kunskap i det här ämnet anses vara suspekt. Man tycker att det är lite fishy med någon som rent intellektuellt diskuterar den här "läggningen", och dessutom försöker göra upp med myterna som kretsar kring det. Det förbryllar mig, eftersom jag som nu blivande förälder anser mig jävligt utrusad med just en kunskap som de facto skulle kunna skona mitt eget barn från övergrepp, detta är ett faktum. Jag förstår inte hur man vill undvika att utrusta sig med den kunskapen, som förälder. 

Men däremot kan diskussionen bli alldeles för analytisk och...filosofisk. De flesta föräldrar skiter fullständigt i om ifall att den som våldtog deras barn är en fixerad pedofil eller om han bara är en tillfällighetsförbrytare. De skiter fullständigt i kriterierna för vad som är en pedofil och vad som inte är det. Om vederbörande skulle riskera att göra om sitt brott. Om det går att leva ett fullgott liv trots att man har blivit våldtagen som barn. Vad man är ute efter är att skydda sina ungar och då blir resten oviktigt pladder som blandas samman med det man åtminstone på FL kallar "pedofillobbyn". Vilket är fullt begripligt för mig idag faktiskt, det var det inte för ett år sen.  

Tyvärr tvingas du genomlida en gråtmild och osammanhängande pladdrig Helena Bergström (som nästan, nästan gråter en skvätt) under den första halvan, och överlag inte jättemycket kött på benen i pedofildiskussionen heller. Men den kan ju vara något att länka till nästa gång någon ifrågasätter vissa rätt elementära grejer...