Väljer lågutbildade sämre barnböcker?

Fast det finns ju en kanon, så det handlar inte bara om personlig tycke och smak. Nu finns det förvisso ingen pekbokskanon, så småbarnsböcker faller lite utanför det (även om nog många per automatik känner att t.ex. Alfons är bra böcker), men nog anser jag att det finns bättre och sämre böcker även för små barn. Men för större barn finns det en kanon (många klassiker ingår i den) och jag vågar påstå att de flesta lågutbildade som lånar/köper böcker till sina barn som ingår i den kanon, t.ex. Robinson Crusoe (som mina barn fick höra då de var fem och sex år gamla), utan ofta är man medlem i Disneys bokklubb eller köper böcker ur bokserier ( typ Kittyböcker).

Litteraturpedagogen lena Kersén har ju sagt något ganska klokt om det är och det är att man måste styra barnens läsning och det jämför hon med att äta godis varje dag, vilket naturligtvis är oacceptabelt och samma sak gäller lättsmält barnlitteratur, det är självfallet trevligt och nödvändigt att barnen får läsa t.ex. Disneyböcker ibland, men det man slukar mest, ska vara av god kvalitet. Och nej, det är inte subjektivt. Min dotter ratar t ex Disneyböcker numera för hon ycker inte de är bra, men då hon var 2-3 kastade hn sig över dem på universitetsbiblioteket. Har man fått känsla för språket genom god litteratur, då märker man den dåliga litteraturen och den ger inte lika mycker längre, istället hungrar man efter det där som till en början kan uppfattas som "svårt", men som ger det lilla extra För att återknyta till ämnet, så har lågutbildade föräldrar oftast inte kunskap om den goda barnlitteraturen, man läser inte recensionerna på DN, man  har ingen högre utbildning som gör att man kan avgöra språkets kvalité lika bra som högutbildade och ja nu generaliserar jag, men det måste man göra ibland för att få grepp om verkligheten, så den som är lågutbildad, men läser god litteratur behöver inte rätta mig Jag vet att varje generalisering innebär att fel görs, då det finns undantag.

Fast skillnaden är jättstor, det är verkligen inte okej att det är så pass stora skillnader gällande elevresultat i skolan kopplade till föräldrarnas utbildningsnivå. Det är ett specifikt svenskt misslyckande som leder till ett segregerat samhälle. På få andra platser i världen överger man barn till lågutbildade och säger att de har samma förusättningar som barn till högutbildade gällande allt och att de väljer själva. Individualismens förbannelse.

Jag tycker man ska sluta fokusera på föräldrarnas utbildning och fokusera på att barn får bra litteratur tilldelade sig.

Dessutom går väl många barn på dagis och där läser de väl böcker? Så helt efter blir de väl inte om inte föräldrarna läser för dem. Men klart det är bra att läsa.

Men det kan ju vara viktigt att veta om de här skillnaderna så att man kan sätta in extra resurser där de verkligen behövs?

Tex kan det ju ge mycket större effekt att satsa på aktiva bibliotekarier i områden där barn inte får aktiv hjälp hemifrån med att välja bra/spännande ålders och läsvaneadekvata böcker. Som det är idag finns ju mycket av de här resurserna där de egentligen inte behövs eftersom det är där de efterfrågas sas.

Jo. Men kan man inte undersöka vart dessa barn bor oavsett föräldrars utbildning?

Fast det är nog i huvudsak utbildningsnivå/socialgrupp (vilket naturligtvis inte alltid sammanfaller - men oftast) som avgör hur läsvana barn är. Enligt de undersökningar jag sett.

Fast jag tror att folk är mer benägna att ljuga om man frågar efter sånt. Och jag tror att även akademiker kan låta bli att läsa för sina barn.

Fast jag tror att folk är mer benägna att ljuga om man frågar efter sånt. Och jag tror att även akademiker kan låta bli att läsa för sina barn.