Väljer lågutbildade sämre barnböcker?

Fördomsfullt nog tror jag att lågutbildade i större utsträckning väljer könssteretypa böcker och böcker av typen Disneyprinsessan.

Nu är jag kanske trött och missförstår, men jag tror inte du behöver vara orolig för att man ska försöka stötta ett barn till en lågutbildad person, fast barnet älskar att läsa och läser bra? För det kan väl ändå ingen tänka sig att man ska göra?! Däremot är det som andra påpekat ba att kunna samla resurserna till områden med många lågutbildade, t ex genom satsningar på biblioteken där för att locka barnen att läsa mer och bättre. Därmed inte sagt att man ska kasta sig över varenda unge som går in på biblioteket

Jag kanske missförstår, men det känns som att du är mest arg på  och rolig för att man kanske råkar vilja hjälpa ett barn till en lågutbildad person som inte behöver hjälp, än att de finns massor med barn som inte får den stöttning de behöver i sitt läsande.

Jag tror inte att det finns sådant som sämre barnböcker, all litteratur behandlar språket men sedan kan val av
böcker variera beroende på hur långt barnet har kommit i sitt eget lärande.

Det man kan undrar om: finns skillander mellan lågutbildade och akademiker på den grunden att akademiker kanske uppfattar tidigare och gör val när det är dags att "utmana barnet" vidare och hur. Alltså att man inte fastnar i en viss typ av litteratur bara för att barnet tycker om det så mycket men kanske barnet har redan uppnått den nivån och skulle behöva gå ett steg vidare. Sedan kan det finnas något annat att man inte uppfattar att barn inte
har uppnått, förstått och påskyndar processen så att barnet tappar bort kunskaper eller inte får med sig, man går för mycket på ålder än andra observationer.

Det som kan ibland hända även i skolan är att man märker inte av att utmana barn i sitt lärande, att man stampar för länge på samma mark eller att vissa barn går för fort framåt när de egentligen skulle ha behövt mer tid på en
viss nivå.

Jag tycker det är vettigare att göra en kontroll över läsförståelse och sånt hos barn som börjat skolan. och därefter sätta in resurser i områden där det ser ut att behövas...

Och nej jag är inte rädd att några ska få för mycket hjälp. Snarare att barn till högutbildade ska få för lite.

Dessutom anser jag att ju mer man särskiljer grupper ju större blir skillnaden. Om mer än 50% av alla lågutbildade föräldrar läser för sina barn tycker jag inte det är ett starkt nog argument att sätta in resurser till just deras barn. Om man kollar statistiken på annat sätt också så kanske.

Ju större klyftan mellan högutbildade och lågutbildade blir ju större blir pressen på att utbilda sig. Passar man inte in i utbildningsformen blir det mycket svårare. Hur smart och kunnig man än är. Och lyckas man inte utbilda sig så får man inte bara sämre betalt (om man får jobb alls) utan också folk som dömer ens förmåga att kunna välja vettig litteratur till sina barn.

Och nej jag syftar inte på barn till lågutbildade och att de inte klarar systemet pga bristfällig läsning. Utan på folk som kanske inte alls har problem med läsningen utan har andra svårigheter som gör att utbildning är svårt för att det inte är anpassat för olika typer av lärosätt.

Jag VET att det vi snackar om här är generaliseringar. Men för varje yttrad generaliserien sitter det många människor och läser. Och ibland går det en och annan förbi att det är en generalisering och så tror hen att det är fakta och så kanske hen sprider ut att så här är det för det har jag läst och så hör nån annan det och tror på det eller tror att andra tror det och mår kasst över att folk tror saker som inte stämmer in på just henom. 

JAG tror inte att det är bra att ta till generaliseringar som inte stämmer på ens hälften av de det gäller.
Jag tror inte heller att det är bra att dra in generaliseringar om utbildning i allt.
Jag tycker det är bättre att fokusera på att:
Alla barn blir inte lästa för. Alla barn har inte tillgång till personligt anpassade böcker som kan stimulera deras läslust.

OAVSETT vad deras päron råkar ha gått i för skolor.

Jag är för individuellt anpassad utbildning =)

Och jag anser att lyhördhet inte är nåt man måste lära sg i skolan. Akademiker behöver inte vara bättre på det.
Men jag antar att det kanske förekommer mer bland akademiker. =)

Jag är ett socialfall, ensamstående med två barn.
dessutom utbildad till svetsare. ve och fasa vilken imbicill hon måste vara.

Men denna imbicill är bokberoende. barnen har två bokhyllor fulla med böcker.
Och mitt hav av böcker i sovrummet ska vi inte prata om.
Och nej det är inte bara skönlitteratur/tantsnusk.
Jag tycker inte det där stämmer.
Antingen tycker man om att läsa och överför det intresset på sina barn elelr så gör man det inte.
En av mina högutbildade vänner sitter nu och mutar sin 8åring med 10kr per kapitel hon läser i en bok istället för att hjälpa henne hitta en bok som kan fånga hennes intresse.

Vad är det du inte tycker stämmer?

Bevisade fakta om läsvanor relaterat till utbildningsnivå?

Om du redan läser mycket - bra gjort. Men vadan detta, ibland nästan maniska, behov av att lyfta fram sig själv som ett exempel på motsatsen till vad undersökningarna säger?

Bootwalker: Generaliseringar är dock ett mycket mänskligt drag. Du möter dem varje dag använda tämligen oreflekterat. "Muslimer är fanatiska." "Glesbygdsbor är lågutbildade." "Ensamma mammor är fattiga." "Stockholmare är dryga." "Raglande människor är fulla." Mfl, m fl. Ibland har de mer fog för sig, ibland mindre, men utan dem är det svårt för oss att organisera vår varseblivning på ett sådant sätt som vår själ kräver i sitt törstande efter förutsägbarhet. I fallet läsvanor har man åtminstone ett gediget faktaunderlag som ev generaliseringar bygger på.

Men jag får återigen intrycket att du känner dig provocerad inte bara av ev generaliseringar utan av själva det faktum att man diskuterar gruppskillnader vad gäller utbildning/samhällsgrupp, vilket du - säkert delvis riktigt - anser kan tolkas som en sanning (av dåligt pålästa människor kanske ). Borde det inte vara mer provocerande att skillnaderna finns än att de diskuteras?

För det första görs det så vitt jag vet läsförståelsekontroll när barnen börjat skolan. Mina båda barn har gått i två olika skolor och fått göra läsförståelsekontroller i varje skola. Så det där är inget problem som jag uppfattar det. Men finner du belägg för att skolorna struntar i att utföra läskontroller på barn som börjat skolan får du gärna hänvisa till dem. Däremot finns det tusentals undersökningar om att barn i socialt utsatta områden ofta inte uppnår målen i skolan och de flesta skolämnen är kopplade till läsande. Utan att ha knäckt läskoden, fått ett bra ordfärråd och utvecklat en läsförståelse är du chanslös i allt, dt kan t.ex inte förstå den enklaste biologitext. Den problematiken är i stort sätt obefintlig i socialt välmående bostadsområden.

För det andra är det märkligt hur du systematiskt förkastar att det inte alls är en myt att det ser ut så här. Jag letade snabbt fram en bok här hemma och det tog inte många sekunder att hitta utförlig statistik på området läsning och socialgrupp:

* En betydligt lägre andel barn till lågutbildade har haft kontakt med en bok hemma under en vanlig dag (65%) än barn till högutbildade (83%) Barn till högutbildade har också ungefär en tredjedels längre lästid än barn till lågutbildade. Dessa skillnader har ökat under de senaste decennierna.

*SACO-medlemmar (akademiker) besöker bibliotek oftare än andra. Av LO-medlemmar är det en stor andel som inet läst någon bok under året. Även gällande bokval lär det finnas skillnader mellan socialgrupperna.

Källa: Jan Einarsson Språksociologi.

Sedan är det kanske så att du inte tycker det är stor skilnad på 65 respektive 83% eller generellt struntar i att lästiden är kortare för barn till lågutbildade, men det känns syptomatiskt att alla vetenskapliga belägg förkastas som oviktiga.

I min bekantskapskrets ser jag helt klart skillnader. Där vi är lite klassöverskridande när det kommer till böcker då vill tillhör en socioekonomiskt låg klass men läser mycket och har mycket böcker.

Över lag så verkar de i de lägsta socioekonomiska klasserna knappt läsa alls. Jag har en vännina med två barn 5 resp 7 år  och jag har inte sett en enda barnbok hemma hos henne och knappt nån vuxenbok heller för den delen. Jag tvivlar starkt på att hon över huvutaget läser för sina barn. De flesta har dock några böcker. En och annan pekbok med enstaka ord för de absolut minsta (vi har massor med sånna, de är populära presenter att ge har vi märkt), sen är det bilderböckerna och där verkar det mest vara disney, rorri, Byggare bob och andra populära från TV-karaktärer. Sen är det ett glapp i böckerna. Det är precis som att barn mellan ca 5 och 10 inte läses för. Efter 10 brukar det dyka upp lite ungdomsbäcker, men mest hos dem som har tjejer (läser tjejer mer än killar?) Twiligt, Harry potter och andra "moderna klassiker"

Hos de högre socioekonomiska klasserna så läses det helt klart mer. Iallafall har de mer böcker över lag (antar att det inte finns för bara syns skull). Pekböcker varieras med max, goboken, vem böcker. Bland bilderböckerna finns både klassiker som Jan Lööf men också TV-karaktärerna. Största skillnaden ser jag dock i böckerna till 5-10 åringarna. Hos de högre socioekonomiska klasserna så finns dessa böcker. De är kapitelböcker att läsa högt ut. Lättlästa böcker att träna läsning med och faktaböcker. Undomarna är det sen ganska lika. Tjejerna verkar läsa mer och just moderna klassiker (jag väljer att kalla dem för det, eftersom de är nya men verkar vara sånna som alla känner till) är populära. De grabbar som läser verkar mest läsa sci fi och fantasy.