Januaribebis 2012
Jag fick en fin graviddagbok av min bästis som hon hade beställt på
www.bluebox.se ! Jag gillar den!
Inlägg från: Someday
|
-
-
Många många kramar! Önskar dig all lycka!Missoctober88 skrev 2011-06-18 23:16:50 följande:Jag ringde aldrig. Dit sitter på akuten nu
-
Min man får se ensam på TV nu för tiden, för efter kl 20 finns stor risk att jag somnar om jag försöker se någonting alls... Inte så roligt. Är trött även på eftermiddagarna.LillaEko skrev 2011-06-18 23:20:39 följande:Lycka till Missoctober88, styrkekramar
Var på bio med mannen idag. Gick på tidig föreställning vid 14.45 för att jag skulle orka.
Men höll ändå på att somna trots att filmen var riktigt bra :s -
Själv har jag börjat bli väldigt nervös igen. Har ändå haft ett par veckor som varit ganska lugna där jag kunnat njuta och ha det ganska gott! Men nu känns det jobbigt igen med risken för MA. Tänk om mitt barn har dött, att hjärtat slutat slå? Hur ska jag orka gå igenom det en gång till? Speciellt nu när jag börjat berätta och vara glad? Vet inte om jag vågar göra UL heller, kan ju ringa till Privata gyn och få en tid. Nu växer ju magen, har lite molvärk/växtvärk, inga blödningar eller flytningar och jag mår illa med mycket bröstspänningar och känner stor trötthet. Alla symtom säger ju att allt är bra! Men så läser jag om alla det gått snett för, sent också! När ni börjat slappna av! Det är jobbigt. Alla känslor kommer tillbaks från förra hösten då vi hade vårt MA. Jag så precis vad ni går igenom och jag lider med er!Carolaj83 skrev 2011-06-19 19:44:40 följande:
Missoctober88- Många många kramar!!
Sessan4- Många många kramar!!
Liiv- Jag hoppas verkligen att du får komma in. Vet att det låter klyschigt och när man orolig finns det inte mycket
som tröstar, men det behöver verkligen inte vara ett missfall! Men du behöver få det bekräftat tycker jag. Jag
hoppas verkligen att ni får komma in snart för VUL eller UL. Ring din mamma och be henne ringa!!
längtar2009 - Jag är ledsen även för din skull!
Hur ska jag våga vara lycklig över att jag är gravid när allt kan ryckas från mig på en sekund?
Usch vilken negativ tråd det blev idag... -
Så sant!Majskorn skrev 2011-06-20 10:41:39 följande:
Beklagar alla missfall/MA, Jag vet hur det känns och det är inget jag ens önskar min värsta fiende, livet sugs ur en och det blir helt plötsligt svårt att andas! Jag har avundats och hatat gravida kvinnor och deras små bebisar under några månader och varit mkt bitter och mitt i ett raseriutbrott där jag själv trodde att det skulle bli psyket nästa så får jag mitt plus...molnen försvann från himlen, de gravida och de med små bebisar hånlog inte längre och stenen från hjärtat lyftes...oron finns där men jämfört med lyckan över det nya livet så är den minimal. Sorgen över det som jag förlorade kommer också finnas, undran över vad det var för en liten krabat men det finns ingen mening med att ödsla tid på eftersom det kommer jag aldrig få veta...
Ta er tid att sörja, tillåt er att avundas och missunna även om det är "förbjudet" för det är en del av läkningen, gråt mkt och ta tröst i era respektive men glöm för guds skull inte att ta er ur det också! Mina tankar är med er och jag önskar er all lycka till med kommande barn som förhoppningsvis kommer snart!
-
Många kramar! Jag håller alla tummar och tår. Försök att ringa igen och boka tid!Butikslager skrev 2011-06-22 08:52:08 följande:Nu kom det lite blod igen imorse.
Jag blir galen!
Jag tycker inte att du ska ge dig...
DU behöver få veta!! -
Många många kramar!!Missoctober88 skrev 2011-06-23 20:26:47 följande:Nu har jag börjat repa mig efter missfallet som ledde till komplikationer, vart inlagd på sjukhus för det bara forsade blod. Pratade med världens otrevligaste sjuksköterska som sa att allt jag upplevde var normalt, vilket det inte var för då hade de inte lagt in mig.
Jag önskar er alla ett stort lycka till.
Nu lämnar jag tråden. -
Jag sov länge i går. Gick upp och ordnade lite sillunch till oss och våra grannar och sen sov jag i 2½ timme för att orka firandet på kvällen. Var hemma och knoppade in 22.30... Sov till 11 idag vilket typ aldrig händer mig =)
Så tröttare är jag allt =) -
Jag hade en rejäl kräkattack i går och jag är i 11+2 (12). Trodde att illamående skulle börja ge sig. Jag har ju dessutom mest mått djävulskt illa och har nästan inte alls kräkts. Sen sov jag ett par timmar hos mina svärföräldrar innan jag klarade att åka hem... Tur att de vet! Annars skulle de bli rejält oroliga!
-
Måste bara få skriva av mig när jag läser Pebbles inlägg.
Jag hade inte heller tänkt berätta någonting på jobbet än. Eller tja inte före semestern. Min chef vet självklart.
Men så har jag en kollega som är så infernaliskt nyfiken. Till saken hör att jag har gått hos läkare ganska mycket och ofta i vår för att jag har haft låga blodvärden och järn sedan tidigare. Och hon har tjatat och antytt att det
måste vara något fel med mig och att hon är så orolig, var och varannan dag. Tilläggas kan att hon mest vill veta för sin egen skull! Hon brukar även springa till chefen och klaga på att jag gör ett dåligt jobb för att jag är sjuk och att hon tycker att jag borde vara sjukskriven. Jag gör ett jättebra jobb! Hon är sååå nyfiken! Berättar aldrig något om sig själv. Och så i onsdags gick hon på mig igen om att hon är så orolig för mig och att det måste vara något som är fel. Så jag helt sonika sa: Jag är helt frisk så vida inte graviditet är en sjukdom! Nu är jag så arg att jag sagt något. Till henne först av alla underbara kollegor. Den jag gillar minst. Bara för att hon skulle knipa käft. Kan ju inte få det osagt. Tror att hon sagt det till flera av de andra också nu vid det här laget. Det var ju inte så här jag ville berätta! Hon har förstört det för att hon aldrig ger sig... Känner mig snuvad och ledsen!! Hon har tvingat sig till ett förtroende som inte var hennes att få. Vet inte om jag ska ta upp det med henne eller låta det bero.