Dominans och Undergivenhet...

håller med dig om det mesta.

men anser ändå att det är bra att känna till att sk nödbromsar inte alltid fungerar. många vet inte om det.

ge sig in på saker "bara för att", tycker jag inte man ska men vill båda parter utforska nytt måste man få göra det och då är det bra om man känner till ovanstående. vissa saker kanske man inte gör medvetet heller. det är inte alltid man vet innan vad som kan utlösa stark rädsla/panik. ug måste veta att de bara ska göra sådant som de känner sig trygga med, inte tänka "jag kan ju alltid avbryta", för ibland kan man inte kommunicera det. dom bör veta att de måste vara uppmärksamma o kanske sluta även om ug inte drar i nödbromsen, för han/hon kanske inte kan.

fint!

precis som det ska vara:)

Ja, men tycker man ska ha det i alla fall. Om inte annat så behöver man hålla det i minnet att det kan behövas stoppord, kommunikation och uppmärksamhet om något måste avbrytas.

Anledningen till att jag reagerade på att man skulle krampa var för att så många inte riktigt vet vad breathplay, strypsex är. Ponera två som vill prova och den ena helt enkelt tar ett stryptag om halsen utan någon som helst aning om teknik och vilka risker. Tyvärr läst många frågor om just detta, men diffusa varningar om att det kan vara farligt. Men svårare att hitta svar på hur det ska göras på rätt sätt.

Elektroplay har jag själv ingen erfarenhet av.

Själv behöver jag stoppord pga en liten grej, min akilleshäl. Min bröstvårtor
Annars har jag aldrig behövt använda något stopp.
Jo en gång när jag blev skadad av en spindelgag. Men då kunde jag visa med armarna. TO

tycker att man ska ha nödbroms om man känner att man vill det, men att det är viktigt att komma ihåg att den aldrig kan ersätta lyhördhet och kommunikation.

jag har ingen nödbroms när jag är med maken, vi har försökt lite med det ibland men enats om att det är bättre utan för att det inte alltid fungerar när det behövs, för att jag inte ska behöva känna något som helst ansvar för om/när jag ska avbryta, för att jag ska vara helt utlämnad till honom på nåd och onåd och för att jag ändå känner mig totalt trygg med honom. leker jag med andra har jag möjlighet att avbryta men de får aldrig gå särskilt långt med mig i alla fall eftersom jag inte känner tillfälliga lekkamrater lika bra eller har samma förtroende för dem.

jaså det finns fler:)

jag betraktar mig som rätt tålig, men RÖR INTE mina bröstvårtor för då DÖR jag nästan.

har blivit ännu mera känsligt dessutom sedan maken bestämde att de skulle vara piercade:(

Här var det tvärt om med mina peircingar. I mina "inskolning" ingick att de skulle bort o jag skall klä mig som en ordentlig flicka.. inte för uringat o inte för korta kjolar om inte vi är hemma.. spara ut håret för -kort hår är för killar o sen tror jag ärlig talat att han gillar o hålla i mitt hår under sex. Sen tyckte han jag var för benig, vilket var min egen önskan men det har ändrats på en del saker. Men men.. jag gjorde valet att ha ett TPE förhållande o det är väl det som gör att jag är tryggare nu i mig själv trotts allt. Ångrar inte mitt beslut hur tufft det än är mellan varven. Älskar min Dom man så mycket!

ugflickan

Ja, jag är fånig känslig, försökt att härda dom utan resultat. En annorlunda smärta som jag inte klarar av helt enkelt. Annars känner jag njutning i smärtan.

att maken bestämmer en del när det gäller hur jag ser ut som jag kanske inte skulle valt själv har jag oftast inga större problem med, dessutom är maken ofta (men inte alltid) mottaglig för diskussion när det gäller sådant..

det där med piercingarna var en större sak än bara utseendemässigt för mig. det gör ju ont, typ jämt, iaf de i bröstvårtorna, de i blygdläpparna är också till visst besvär i vardagen:( visst jag tycker om tanken på att de är ett tecken på att jag tillhör maken o att han får bestämma som han vill med min kropp men hade nog varit gladare om han aldrig kommit på idéen.

Jag har problemet att jag är väldigt okänslig på ett sätt, eller snarare tål väldigt mycket på bröstvårtorna, det är en stor erogen zom för mig. Vilket gillas av en del...

Överlag så är jag väldigt smärttålig, förutom under fötterna och i knävecken... 

Det är väl så, de ändra på det de vill o vi accepterar, älskar dem kanske just därför att de bestämmer o har makten att göra det..

ugflickan