Aprilbebis 2012

Ilande/stickande känsla i underlivet och ett tryck på neråt (så man vill springa på toa och försöka göra nr2 stup i kvarten). Är det tecken på att bebisen är på väg ut snart?
Eller bara önsketänkande?:)

Har samma känsla Milou. Hoppas kan man ju alltid göra!!!

Sambon tycker vi ska ringa till fl om mina smärtor i ryggen.
Men jag tycker vi kan vänta eftersom jag pratade med dom igår. Och då sa hon att så länge jag kan hantera smärtan hemma är det bra men annars skulle jag ringa igen, eller om det tilltog eller vattnet gick.
Dom har ökat lite i styrka mennoniten i antal. Klockade värkarna förra timmen och då kom där 8st på 60 minuter. Så det är ju inte jätte tätt.

Hur hade ni gjort ringt och hört eller avvaktat?

Thelma: Är det inte bättre att ringa en fång för mycket än en fång för lite? Jag tycker du ska ringa, det hade jag gjort om det var så svårtytt.. Lycka till!

Här hemma firar vi lite idag Inte bara har lillebror passerat 3 kilo (yay!) utan storebror har kissat på pottan för första gången! Ett stort steg för oss då han tidigare varit totalt ointresserad av pottan. Så vi satt och jublade och klappade händerna hela familjen inne i badrummet

Thelma: personligen hade jag stannar hemma. Vänta tills de är regelbundna m några min mellan eller isf tills smärtan är så stark att du inte står ut. Det är skönare att vara hemma. Trust me!

Hos BM idag visade det sig isf att bebben ligger m huvudet neråt nu. Ruckbart men hon har sjunkit ner rejält. Mitt sf mått har bara ökat 0,5 cm på två v. BMs tolkning är att hon är redo men kommer antagligen inte fixera sig.
Hon vågade inte känna alltför mycket för då riskerade hon visst att göra det obekvämt för bebbe och då kanske hon kunde vända sig igen.
Tacksam för att hon vänt sig. Nu väntar jag bara på att det blir bebisleverans!!!!

Jag har pratat med fl nu och det enda dom sa var att avvakta och att behövde jag fick jag komma in för smärtlindring...

Jag hade velat komma in för bedömning och se hur läget är med tapp och om jag börjat öppna mig något. Om det är rena pinvärkar eller det händer något.

Det enda hon sa var att jag skulle avvakta. Men va fan har haft så här sen i torsdags.
Och det bara ökar i smärta ju. Dock inte antal värkar.
Visst jag kan hantera smärtan men det gör skit ont, och jag orkar ju aldrig föda barn om jag ska ha det så här i flera dagar till.
Är ju "bara" i v 36+6

Nästa gång jag ringer dit ska va när jag inte kan stå på benen...
Jag lär väl föda honom här hemma...
Lite besviken på deras svar faktiskt.
Men men.

Thelma: om du känner så, kan du inte ringa en annan FL eller få en tid hos din BM?
Min BM är gammal förlossningsbm så hon hade kunnat ge mig bra råd. Hur är det med din?

Ja jag ska till min bm på torsdag så ska ta det med henne då. Hon är jätte bra och hoppas hon kan hjälpa mig med denna ovisshet.

min lilla loppa har fixerat sig, skönt! jag har inte varit säker för ibland blir magen så himla bred när hon sträcker ut. min kurva har planat ut också så hon har sjunkit ner. hoppas att det inte är så hemskt långt kvar att vänta nu!

Karisma: Jag förstår att det känns jobbigt inför bb-tiden. Det har med varit min värsta ångest inför allt... Det jag gjorde var att skrev ett bb-brev i punktform där jag försökte berätta om mina önskemål och behov. Jag skrev typ vikten av att få ligga i ett enkelrum och att pappan får ligga kvar eftersom jag snittas, och eftersom jag har så lätt att få ett "stresspåslag" i hjäran vilket gör att jag inte kan sova...

Därför tog även bb-personalen Ebbe 4 nätter av fem, åt mig, och kom in med honom när jag skulle amma... För att annars somnade jag inte eftersom han skulle ligga jämte mig i sängen och eftersom jag ej kunde vända mig, var jag tvungen att ligga åt samma håll, och då skulle han ligga utanför mig och det var för osäkert... (rädd att han ramlade ut). Plus att jag fick en halv sömntablett för att somna. (vid bb-tid år 2006 sov jag ej på 9 nätter, över huvud taget, vilket gjorde att hjärnan gick in i ett stresstillstånd och jag blev helt disklokaliserad typ så de fick skicka in akutpsyk till mitt rum men det enda som behövdes var 2 sömntabletter och en 6 h sömn på raken för att bryta det.) Alltså man var rädd denna gången för att samma skulle ske...

Det jag fösöker berätta är nog eg att man kan ju påverka sin situation på bb till en viss gräns och ni som ev har jobbiga händelser med er i bagaget från bb/förlossning sedan innan så kan ni skriva det i ett brev till bb. Ta upp dt med bm också och så kan ni skriva att "det här brevet är skrivet i samförstånd med MVC-barnmorska och MVC-psykolog) exempelvis om ni även träffat ngn sådan.

Nog om det.

Mitt brev förändrade hela min bb-tid i vilket fall och jag blev helt annorlunda bemött. Jag blevv SEDD och de var noga med att försöka uppfylla mina önskningar..

Tack ni andra för alla grattis!!! Idag har vi vart på KK på Storken och vägt Ebbe, han har passerat sin födelsevikt med 45 gram så det känns väldigt skönt!