God doesn´t make mistakes

=) 

Bra skrivet...  

Oj, oj, nu är du ute på mycket tunn is!

Självklart ska man ta hand om sig själv och barnet under sin graviditet, det håller de flesta med om. De flesta är också överrens om att man inte bör röka eller ta mediciner som kan påverka barnet, eller utsätta barnet för andra risker.

Men att sitta och skriva att mamman bör ta skulden för barnets ev. missbildning är verkligen magstarkt!
Ett barn kan bli missbildat även om mamman lever som ett helgon under graviditeten.
Det finns många faktorer som spelar in.

Min systerdotter är - som jag skrivit tidigare - född med en cp-skada. Innebär det att hennes mamma gjorde något fel under graviditeten? Nej, men det tillstötte komplikationer under förlossningen.

Det var absolut inte meningen att ta bort deras individuella värde genom att skriva så...generaliserande...  Hoppas det jag skrev till Puss Där jag skrev om mina meningar är bättre.. 

Ber om ursäkt.. Jag har absolut ingen attityd . Vill inte ha en iaf.  

Att statistiken ligger högt ser inte jag som ett problem, hellre att barn som inte är önskade/älskade och/eller skadade (gäller alltså även DS och andra förståndshandikapp/funktionshinder) slipper sättas till en värld som inte är anpassad för dem, tas bort i RIMLIG tid. Problemet ligger i att kräva rättigheter för de som inte är födda och säga att det är kränkande för de som ÄR födda. Jag kommer inte älska min son mindre för att jag valt att ta bort ett foster som INTE var önskat och älskat av båda föräldrar och inte hade rätt förutsättningar till ett långt lyckligt liv även om sjukdomen i sig inte var livshotande från födsel...

Och som jag nämnt innan, nollvision är ouppnåeligt så länge det finns karlar som inte kan visa kvinnans NEJ respekten det förtjänar, så länge preventivmedel inte är 100% och så länge det finns sjukdomar som i din avlidna frus väninnas fall tex.

Som jag ser det är problemet att när fosterutvecklingen är igång så har indivden redan satts till världen
och då menar jag att abort som ju innebär döden  ger ännu färre möjligheter för den som inte är
född än tex Downs syndrom. Döden tar ju bort precis alla möjligheter.

Därför ser ajg positivt på att även barn med Downs får födas. Jag är i princip mot allt dödande som
kan undvikas. Sedan finns det kanske förståss fall tex där  kvinnans liv står mot barnets osv
och i det valet kritiserar jag inte abort som val.

För att nå trädtopparna måste man sikta mot stjärnorna. Jag hoppas i
alla fallpå en rejäl sänkning.

Vad gäller icke 100%-iga preventivmedel-dvs alla-finns möjligheten
att använda demmed attityden att om det fallerar så satsar man
på föräldrarskapet.IIngen kan tvingas men jag  vill i alla fall
slå ett slag för det tänkesättet. Samlag är alltid ett fritt val om det
 inte är våldtäkt och kan alltid leda till graviditet även om preventivmedel
används .såvida inte någon av parterna är steril.

I vissa medicinska nödsituationer talar jag inte principiellt mot
aborter.

Men ingen har sagt att barn med DS inte får födas, men du måste låta kvinnan och mannen som ska ta hand om barnet få välja själva om de vill känna sig begränsade i sitt liv av hur mycket mer ett sånt barn oftast kräver eller inte.

Det är upp till var och en att själva känna efter, vill jag ha ett barn som kommer få följdsjukdomar, utvecklingsstörning, olika andra handikapp? Vill jag ta hand om allt det där när jag har ett liv utanför hemmet också? Eventuellt andra barn som blir åsidosatta då det sjuka barnet kräver så pass mycket mer? Det är ingen som säger att de INTE får födas, men om man vill välja att begränsa vad som ska födas i sitt eget liv, vem ska få ta bort den rätten?

Jag vet att jag inte vill ha ett barn som kommer kräva så pass mycket av mig, att jag inte ska få kunna njuta av de ev 20år jag har kvar på denna jord som "frisk" utan vill kunna njuta av att se mitt barn bli vuxet, självständigt och självförsörjande och inte oroa mig för dennes liv och utveckling.

Nu finns det inget som säger att mitt barn TROTS att jag gjort fosterdiagnostik, inte kommer ha problem med hälsa, inte utvecklar någon form av störning eller handikapp eller annat "skit" som jag benämnt det som innan, men jag har iaf gjort mitt yttersta för att skapa de bästa tänkbara förutsättningar för mitt barn. Det är det som är nyckeln till allt, bästa tänkbara förutsättningar till ett "normalt" liv för just MITT barn.

De har det juridiska valet , men samtidigt är det ju värderingar med mer i det enskillda fallet
som avgör. Eftersom detta är ett debattforum som det är frivilligt att läsa i har jag väl rätt
att framföra min åsikt och tala för vissa värderingar så får andra tala för andra värderingar.

Du får absolut ha dina värderingar och stå för dem, men också vara beredd på att andra ifrågasätter ditt sätt att uttrycka dem och dina åsikter kring ämnet! Jag tycker det är dubbelmoral att säga nollvision och kräva att alla ska behöva leva med konsekvenserna, för att sen säga att konsekvenser av handlade de inte kunnat styra över tex vid våldtäkt eller svårt sjuka barn så är det okej med abort?

Lika lite förstår jag hur TS kunnat säga att det är fel och kränkande att erbjuda diagnos av DS redan i magen och låta de föräldrar som inte vill ta hand om "ett sånt mirakel bla bla" SLIPPA ha ett oönskat barn för att också jämföra/likställa fosterdiagnostik med fritt val av abort eller ej, med nazism,  men att annan typ av screening ska kunna tillåtas och likaså fri abort?

Nej, låt alla få ha sina värderingar, men att yttra sig på ett sånt sätt att det är kränkande mot födda barn, framförallt barn med DS, för att ALLA inte vill/kan/orkar ha ett sjukt/skadat/handikappat barn, det är inte riktigt rätt i mina ögon. Dessa barn hade som sagt inte fått finnas till alls för länge sedan, när naturen fick ha sin gilla gång med de som avvek.