God doesn´t make mistakes

I den sista meningen syftade jag inte på att du miljarden var barnslig som tog upp det, det var nog lite oklart.

Jag tycker det är helt på sin plats att ta upp dregel som exempel eftersom det har anförts som ett tecken på ett ovärdigt liv här i tråden.

Det finns ett inlägg tidigare i tråden där jag nämner att funktionshindret som uppkommer i ett senare skede i livet i vår släkt, inte hindrar till ett produktivt liv INNAN det, bidragande till skatteintäkt och därmed på sätt och vis redan betalat för vården som kommer behövas. Så nej, bidrar inte till att fler MED funktionshinder, det är något som KOMMER utvecklas sent. Har redan förklarat också att jag är kluven då det som sagt också finns komplikationer som uppkommer vid födsel tex och psykiska funktionsnedsättningar som INTE går att förutse. Sen var det en fråga också om socioekonomisk perspektiv och inte personliga värderingar enbart.

Men att ta bort möjligheten att få VÄLJA om jag vill abortera ett foster, eller ens få information innan det kommer ut, tycker jag inte om.

Räcker det inte med att man är glad och nöjd? Måste man även uttryckligen definiera sitt liv som värdigt för att ens existens ska vara berättigad?

Det är inte medfött att känna sig ovärdig för att man inte kan hålla efter sin avföring själv, eller för att man dreglar. Tror kanske inte att så många med så grava psykiska funktionsnedsättningar att de inte kan prata eller kontrollera sin avföring har det metaperspektivet på sitt liv.

Det var jag som tog upp dreglande och inkontinens på annat vis, som ett TECKEN på vad som skulle kunna vara ett gränsvärde på vad som är värdigt eller inte. Kalla det barnsligt eller omoget, det handlar fortfarande om vad VI som kan kommunicera med fulla ord och kompletta meningar och föra ett resonemang kring detta, anser vara värdigt eller inte. Inte individerna själva. De kan inte alltid föra sin egen talan och säga huruvida de anser sitt liv vara värdigt med dreglande, spastiska rörelser eller inkontinens som bieffekter av deras handikapp eller funktionsnedsättningar

Jag var otydlig. Jag syftade på Zargenta som skrev  "Jag tycker kanske inte det är värdigt liv att behöva se folk som kissar och bajsar på sig, snorar och dregglar okontrollerat och inte de heller?" Det var DET som kändes barnsligt.

Och just därför kan DE själva inte sätta stämpeln värdigt eller ovärdigt på deras liv heller utan där lägger vi ord i munnen på dem och säger att de lever ett värdigt liv!

Glad och nöjd, för att man inte förstår bättre eller glad och nöjd för att man verkligen anser att livet är toppen utifrån ett annat perspektiv än vad man egentligen kanske inte klarar av att förstå?

Hur vet du att ditt barn kommer att betala så mycket skatt att dennes vård kommer täckas? Eller att du har gjort det?

Det är alltså inte alla funktionshinder, utan bara de med utvecklingsstörning också?

Med det vill jag förtydliga, att jag tycker å deras vägnar att det inte känns värdigt med en sån tillvaro, kanske finns många av den åsikten som de själva inte kan förmedla, sen om de själva inte ser det som ovärdigt kan jag inte svara för.

Jag läste slarvig. Missade ditt "inte" i förra inlägget. Tur att jag inte blev rasande och började bete mig som en idiot bara därför.