God doesn´t make mistakes

"Finns det en koppling mellan gårdagens sterilseringar och dagens fosterdiagnostik?

Som tidigare påpekats har den svenska steriliseringspolitiken varit väl känd och vid flera tillfällen tagits upp av media utan att få den uppmärksamhet som den fått under sommaren -97. Broberg-Tydén menar att den tidigare journalistiken framställt steriliseringarna enbart som ett utslag av nazism och rasism och därigenom skjutit över målet. Politiker och läkare har inte känt sig träffade.

De viktiga frågona har därigenom kommit i skymundan. Hur kombinerade välfärdsstaten jämlikhetssträvandena med en elitistsk människosyn också då denna inte var rasistisk? Vilka likheter finns det mellan maktens och vetenskapens rätt att avgöra vad som är värdefullt liv och dagens fosterdiagnostik och humangenetik?

Christian Munthe, Fil.dr. i praktisk filosofi, har studerat fosterdiagnostikens eventuella kopplingar till den tidigare steriliseringspolitiken och är nu i färd med att granska den s k preimplantatoriska diagnostiken. Han visar att fosterdiagnostiken när den infördes på 70-talet motiverades med samma argument som sterilseringspolitiken. Han menar också att kravet, som dyker upp då och då, på att fosterdiagnostiken bör begränsas till vissa sjukdomar/skador kan göra att vissa grupper t ex utvecklingsstörda utpekas som mindre värda.

På flera håll i landet pågår forskningsprojekt på temat ELSA (etiska, legala och sociala aspekter av modern genteknik) som kan bidra till förståelsen om vilka värderingar som styr- och bör styra - såväl dagens som framtidens möjligheter att välja och välja bort människor och egenskaper"

Personligen är jag alltså fortfarande inte emot fosterdiagnostik. 

"Finns det en koppling mellan gårdagens sterilseringar och dagens fosterdiagnostik?

Som tidigare påpekats har den svenska steriliseringspolitiken varit väl känd och vid flera tillfällen tagits upp av media utan att få den uppmärksamhet som den fått under sommaren -97. Broberg-Tydén menar att den tidigare journalistiken framställt steriliseringarna enbart som ett utslag av nazism och rasism och därigenom skjutit över målet. Politiker och läkare har inte känt sig träffade.

De viktiga frågona har därigenom kommit i skymundan. Hur kombinerade välfärdsstaten jämlikhetssträvandena med en elitistsk människosyn också då denna inte var rasistisk? Vilka likheter finns det mellan maktens och vetenskapens rätt att avgöra vad som är värdefullt liv och dagens fosterdiagnostik och humangenetik?

Christian Munthe, Fil.dr. i praktisk filosofi, har studerat fosterdiagnostikens eventuella kopplingar till den tidigare steriliseringspolitiken och är nu i färd med att granska den s k preimplantatoriska diagnostiken. Han visar att fosterdiagnostiken när den infördes på 70-talet motiverades med samma argument som sterilseringspolitiken. Han menar också att kravet, som dyker upp då och då, på att fosterdiagnostiken bör begränsas till vissa sjukdomar/skador kan göra att vissa grupper t ex utvecklingsstörda utpekas som mindre värda.

På flera håll i landet pågår forskningsprojekt på temat ELSA (etiska, legala och sociala aspekter av modern genteknik) som kan bidra till förståelsen om vilka värderingar som styr- och bör styra - såväl dagens som framtidens möjligheter att välja och välja bort människor och egenskaper"

Personligen är jag alltså fortfarande inte emot fosterdiagnostik.