Juni-barn

Blödde under samlaget så vi fick avsluta

Började jobba halvtid idag. Har varit sjukskriven ett par veckor p.g.a. en helt ohållbar arbetssituation. Ska jobba eftermiddagar eftersom förmiddagarna är värdelösa. Snacka om att jag blev förvånad och arg när det visade sig att min rektor inte planerat stödåtgärder för att åtgärda situationen, vilket han lovade dagen efter jag gick hem. Med bebis i magen och blödningar tänker jag minsan inte bara köra på som vanligt utan det måste till en förändring. Jobbigt att behöva strida för detta också...

Havsjungfrun, vad jobbar du som?

Ska på vul på ons, tar de då... Om de ej blir värre. Fortf blod när jag torkar.

Gullgrodan: Så mycket brukar jag inte blöda. Har bara kommit någon droppe efter sex iblnad. Skulle nog kolla upp blödningen om jag var du...

Håller tummarna Gullgrodan! Kan ju vara något blodkärl som brustit bara? En kollega berättade idag att det hände henne vecka 12.

Hej tjejer!

Vad roligt att det är några som haft nytta av mitt tips om piggelin :).

Själv har jag något tråkigt att berätta. Behöver verkligen skriva av mig lite :(. Igår skulle vi åka till barnens farfar och vi hade packat färdigt och klätt på barnen då mannen plötsligt började känna sig yr och se dubbelt. Jag som var illamående skulle egentligen sitta bredvid men jag fick istället köra eftersom han inte kunde se ordentligt alls. På vägen in mot Helsingborg så ringde min man 1177 för att fråga vad det kunde vara för något och de sa till oss att åka in till akuten direkt då det kunde röra sig om en stroke.

Barnens farfar kom och hämtade dem så jag kunde vara med min man på akuten i lugn och ro. Vi fick vänta i många timmar och det gjordes många kontroller och blodprover och även en skiktröntgen som inte visade någonting. Min man kunde knappt gå eftersom han inte kunde se ordentligt alls. Han beskrev det som en riktigt rejäl och obehaglig fylla (och han hade inte druckit en droppe).

När det började närma sig kvällen bestämde sig läkarna att hålla kvar honom över natten och hålla noga koll på honom varannan timme. Så jag fick åka hem med barnen utan min man :(. Väl hemma kl 20.00 kom jag på att jag inte ätit sedan frukosten och så fort jag fick barnen i säng började jag spy och spydde fram till 12 på natten. ALDRIG mer tom mage säger jag bara :(.  

Idag har jag fått hjälp av en vän som kom med frukost och höll mig sällskap i några timmar. Har varit så orolig och är fortfarande. De hittar inte felet och min man väntar nu på att få göra ryggmärgsprov och magnetröntgen. De är ganska säkra på att det sitter något i hjärnan som inte ska vara där, ett virus, en inflammation eller i värsta fall en cysta eller tumör.

Vi vet inte alls hur allvarligt detta är, om han kommer få tillbaka sin syn eller bli bra, eller när han får komma hem. Så här sitter jag nu hemma med 2 barn, gravid, illamående till tusen och uppror i magen av all oro. Jag hoppas verkligen att han får hjälp och blir frisk från detta och snart får komma hem till oss.

Kändes skönt att få ventilera sig lite. Tack för att denna tråden finns :).
Kram på er