Juni-barn

Ja, jag såg idag när jag tittade på Babyproffsen att det fanns två olika typer av amningskudde. Den ena sorten var som min gravidkudde fast mindre och den andra var mer fast så att säga med typ bomull eller nåt liknande. Väntar nog med ett inköp tills Harry kommer till världen så jag ser om behovet finns.

Jag har ett litet dilemma. Bm sa åt mig sist att jag skulle göra allt jag kan för att inte gå upp så mycket mer i vikt med tanke på att jag ska snittas. I över en månads tid nu så har jag försökt hålla mig borta från sötsaker och läsk, har tagit typ en smakbit på helgen och en klunk dricka och det är allt. Försöker äta mindre portioner och mer grönsaker. Idag hade jag i alla fall gått upp...igår och idag är jag dessutom konstant hungrig typ. Det är inget vidare det här, men jag vill verkligen inte gå upp nåt mer i vikt! Dock så äter jag såklart om/när jag är hungrig så inte Harry far illa.

Jag är 172 cm lång och just idag väger jag 110,5 kg. Denna graviditeten gick jag upp mycket rätt fort men nu har jag hållt ungefär samma vikt i ca 6 veckor. Första graviditeten gick jag bara upp 6 kg efter halva tiden men sen eskalerade det något fruktansvärt och slutade på drygt 125 kg...Jag har ju gått upp de kilona som bebisen behöver och lite till så det gör ju inget för bebisen om jag inte går upp nåt mer i vikt, då byts ju fettet mot bebisvikten typ. Vägde 97 kg när jag plussade.

Jag tror inte det är någon fara för någon av oss egentligen. Du har ju bättre marginaler dock! Läkaren jag pratade med drog nog till med det där med blodproppar bara för att skrämma mig och få mig att välja vaginalt istället. Men alla andra jag har pratat med runt omkring mig säger att det inte bör vara någon större fara. Så klart risken ökar något vid en operation men riskerna finns där ändå även om man väljer vaginalt.

Varför ska du göra ett snitt?

En liten fråga om bebiskläderna...jag tvättade dem innan jag lade ner dem i källaren sist. Bör jag tvätta den nu innan bebisen kommer i alla fall? En del av mig tänker att självklart måste jag det, medan en annan del tänker: varför då?

Jag känner också igen de där akuta svettningarna, det är inte roligt!

Idag är jag konstant hungrig! Alltså verkligen hungrig! *gah*

Angående snittet så försöker jag förtränga att jag ska göra det. För mig handlar det om pest eller kolera. Har dock kommit fram till att ett snitt har fler fördelar för mig. Ser inte fram emot att vara vaken och känna hur de skär och drar i magen men det är dessvärre ett måste.

Då verkar det som att förvärkarna redan har börjat typ...har haft små sammandragningar som inte direkt gör ont men helt klart känns, hela morgonen och magen känns hård. Med sonen började det drygt en månad innan han kom, nu är det ju lite drygt 2 månade kvar men allt kommer väl tidigare med andra barnet verkar det som.

Nej, det är första snittet men andra förlossningen. Vill nog förbereda mig på det värsta, alltså gällande hur det kommer att kännas, för att sedan förhoppningsvis bli positivt överraskad.