Juni-barn

Jag räknar med att "bara" ha med mannen. Men det blir ju ett planerat snitt i typ fullgången tid så det ska väl inte vara några problem. I dag är det 4 veckor kvar tills jag får mitt datum:)
Tack för era omtankar om pappa men tyvärr hann jag inte hem till min pappa men har varit hos min mamma nu i em/kväll. 

Ensortsmamma: Vad skönt att du inte behövt kräka lika ofta och det låter bra att ni.planerar och fixar lite till bebisen :).

Det är verkligen jättehemskt det din vän går igenom nu :(. Men precis som du säger så är kanske dina axlar inte starka nog att stötta henne. Du går just nu och bearbetar din förlust för snart ett år sen samtidigt som du planerar in för bebisen i magen. Det blir nog för mycket för dig att även stötta din vän i det här svåra. Om du känner för det så kan du försöka säga på ett snällt sätt att det är jättebra att hon vill prata om detta och att hon behöver bearbeta detta och att du förstår vad hon går igenom, men att du just nu har det väldigt tufft med tanke på vad du gått igenom och inte riktigt klarar av att stötta henne också i nuläget?

Nu är det tuffa dagar för dig och sen ska du kunna glädjas och se fram emot den dagen som bebisen kommer till världen :). Kramar om <3

ÄÄÄntligen har vi fått datumet satt! Den 13 juni blir jag snittad. Nu längtar jag ihjäl mig ännu mer efter den här lilla pluttan. <3

I övrigt så älskar hon att plötsligt hoppa/sparka till så att jag blir akut kissnödig i typ två sekunder. Sova får jag inte göra heller. :P

När va ditt bf ? Skönt att veta :)

Tillbringat kvällen på förlossningen efter tre dagar med intensiva sammandragningar som inte vill ge sig. Fått bricanyl som lugnat något så de ska jag ta en tid framöver nu. Tappen var lätt påverkad men fortfarande okej lång, fick inga siffror tyvärr men de känns skönt att den fortfarande är okej så nu blir de vila ett tag framöver, så gott de går

Äntligen hemma efter ett besök på spec förlossningen! Svimma av och ramla rätt på magen så efter 3 timmar utan rörelser och värk i magen så åkte jag in. Men efter "hjärtkurva" och ultraljud såg allt bra ut men känner fortfarande inga rörelser men han lever iaf där inne så jag kan andas ut och vila som läkaren ordinerade! Så nu ligger jag här med kraftigt stukad handled och med öm mage och ska försöka sova! Men va rädd jag blev tidigare