Noll tolerans!

Det är absolut inte någon maktkamp! Mina barn älskar mat och är öppna för att prova nytt.

Jag däremot har ett jobbigt förhållande till mat och det beror på att min mamma inte såg till att jag smakade på allt utan gjorde annan mat till mig som var ett enormt kräset barn. Det resulterade i att jag kände obehag för att gå bort på middag för jag visste inte vad de skulle bjuda på, om jag skulle bli tvingad att för artighets skull äta nå¨got som var främmande för mig.

Vem sa att jag hade en regel om att man inte får komma till mamma och pappa på natten!?? Detta gäller hos oss bara basic- regler som tex att sköta sig vid matbordet.

Där har jag ett undantag: medicin. Den ska i, det är helt och hållet mitt beslut som vuxen, det kan inte ett barn ta. Antingen är medicinen nödvändig och då ska den i om det så sker med våld, eller så är den inte nödvändig och då är det bättre att avstå. Hostmedicin kan han få bestämma om själv ifall han vill prova eller inte.

Nu går det att övertyga om nästan allt, men när han var liten - ett-två år, då var det fysiskt våld som gällde.   

Precis, huvudet på spiken! Livsfarligt att bryta ner barnens egen vilja, då blir de mycket lättmanipulerade och auktoritetsstyrda i livet.

Haha, min son är den som säger till andra barn i klassen när de säger till någon att "du får inte vara med". Han är enormt empatisk människa som har full koll på rätt och fel fastän han bara är 6 år fyllda. Här hemma pratar och diskuterar vi dagligen om vad som hänt under dagen och hur man kan hantera problem och konflikter. Här finns inga regler som inte har en utförlig förklaring till varför.

Ligger nåt i det. Vi körde medicinspruta om så behövdes.

De ska ifrågasätta och gör det också dagligen men som sagt våra regler finns det alltid en utförlig förklaring till.

Fast om man verkligen tvingar sina barn att smaka, så blir det ju en maktkamp. Ser du inte att det finns mellanting mellan det och att som din mamma, göra specialmat till barn?

Jag är uppfostrad med att vi INTE var tvungna att smaka, men det var ingen som gjorde någon specialmat annat än till spädbarnen. Jag avskyr gratinerad falukorv. När det serverades hemma fick jag helt enkelt äta potatis, grönsaker och smörgås.

Jag gör likadant med min dotter. Jag uppmanar henne att smaka på saker, men jag tjatar inte eller tvingar, och hon får äta de andra sakerna som finns.

Då får jag gratulera till att ditt barn verkar vara en mycket stark individ som lyckats stå emot försöken att bryta ned hans egna vilja. Det är långt ifrån alla barn som är så starka.

Människan är en social varelse, som vill ingå i en gemenskap. Att som straff utesluta någon ur gemenskapen är synnerligen grymt.