• OnlyZ

    Noll tolerans!

    Jag läser en massa trådar där folk frågar "hur får du ditt barn att äta bla bla och hur får du ditt barn att bla bla" 

    Och det handlar om helt vardagliga saker som bara ska göras! Jag har aldrig haft några problem med detta, och jag förstår inte hur folk kan låta det ens hända? Saker som att borsta tänderna, plocka undan vissa saker efter sig osv.. Det ska ju bara göras? Inget tjafs om saken? Eller?? Är det bara jag som tycker så här.. Är jag för hård? Vad säger ni andra?

  • Svar på tråden Noll tolerans!
  • Inima

    Hur vi är som föräldrar kommer påverka våra barn för alltid. Visste ni att redan i 4 års åldern så kan föräldrarna se om deras barnhar psykopatiska drag?

    Att gå på som en Militär, ge order till sittbarn utanatt motivera VARFÖR barnet ska eller inte får göra en specifik sak är allt annat än bra.

    Att man inte kan fatta en så uppenbar sak fattar jag faktiskt inte. Att man sätter sig själv på sin höga häst för att man minsann är vuxen och därför ska ungen lyda vete fan om jag inte tycker att personen ska satsa på en karrär inom militären för den mentaliteten hör inte hemma i barns närhet.

    Faktiskt.


    Det är ingen idé att stänga stalldörren när hästen redan rymt.
  • Petronella01
    Tom Araya skrev 2011-10-25 09:12:36 följande:
    Visst kan man prata varför man gör si eller så, men de förstår inte innebörden hur tidigt som helst.
    Visst kan man låta ett barn ge sin syn på saken. Som att hålla fram två tröjor och låta barnet peka på den som önskas användas idag.
    Men det finns gränser för förmågan att resonera och argumentera för ett litet barn.
    Är det något som måste göras så köper inte jag "jag vill inte" som ett argument för att slippa eftersom jag vet bättre.
    Det beror på hur mycket vana de har, och har man hela tiden attityden "Jag bestämmer" så öppnar det inga möjligheter för detta övande. Visst vet jag oftast bättre, men det är inget jag ständigt måste köra ned i halsen på min son. Ibland så han lära sig av sina misstag
  • Petronella01
    Tom Araya skrev 2011-10-25 09:32:04 följande:
    Du talar en del om förmågan att förstå, och barns ålder. Därför frågade jag hur gammalt ditt barn är. Jag kan inte se att jag fått svar på detta?
  • Petronella01
    Tom Araya skrev 2011-10-25 09:21:27 följande:
    Tvång....på jobbet bestämmer chefen, jag ser inte det som tvång, över barn anser jag att föräldrarna eller den som för tillfället har ansvaret är chef.
    En bra chef har man en dialog med. Det är den som faktiskt utför uppgifterna som sitter inne med den största kunskapen om momentet och därför bör chefen ha förmåga att lyssna och inse att han/hon ibland har fel. Det samma gäller för en förälder
  • Tom Araya
    MikuAndSaraLi skrev 2011-10-25 09:30:34 följande:
    Det är inte samma sak, hur du än vänder och vrider på det.
    För du är vuxen och du får betalt för att lyssna på din chef.
    Jag ser hellre att jag kommer överens och kommer fram till lösningar med mitt barn än att man bara "Du vill inte?? Det siter väl jag i för det är JAG som bestämmer!!"

    Vilket obehagligt tankesätt *kräks*
    Det är kanonbra att diskutera och komma överens. Men förvänta dig inte att ett litet barn förstår alla dina argument samt kommer med egna baserade på annat än "jag har ingen lust", den förmågan växer man in i, inget man besitter från födseln.
    Det är helt okej att försöka men när resultaten uteblir måste man ju ta till annat för att få saker att hända.

    Det finns skäl till varför vi blir myndiga först vid 18 års ålder.
    Det finns skäl till att barn har s.k. målsmän, en eller två vuxna, ansvariga, oftast de biologiska föräldrarna.
    Det finns oftast även skäl till att chefen är chef.

    Det finns alltid någon som har större ansvar och som som därför bestämmer lite mer än individen, någon gång måste man lära sig det.
  • Petronella01
    Inima skrev 2011-10-25 09:38:14 följande:
    Hur vi är som föräldrar kommer påverka våra barn för alltid. Visste ni att redan i 4 års åldern så kan föräldrarna se om deras barnhar psykopatiska drag?

    Att gå på som en Militär, ge order till sittbarn utanatt motivera VARFÖR barnet ska eller inte får göra en specifik sak är allt annat än bra.

    Att man inte kan fatta en så uppenbar sak fattar jag faktiskt inte. Att man sätter sig själv på sin höga häst för att man minsann är vuxen och därför ska ungen lyda vete fan om jag inte tycker att personen ska satsa på en karrär inom militären för den mentaliteten hör inte hemma i barns närhet.

    Faktiskt.
    Precis. Jag begriper inte varför man inte kan försöka sätta sig i barnets situation, hur skulla man själv vilja bli bemött? Vill man ha en chef som har "noll tolerans" för synpunkter på arbetsuppgifterna? Som pekar med hela handen och som det bara är att lyda? Knappast.
    Självständigt tänkande och förmågan att argumentera sin sak är inget som slår ned som en blixt från klar himmel vid en viss ålder, den lär man sig. Barn som får lära sig att deras åsikter betyder något bär också med sig det in i vuxen ålder, och det anser jag är jätteviktigt. Mycket viktigare än att bära en tallrik till diskbänken. 
  • Inima
    Tom Araya skrev 2011-10-25 09:21:27 följande:
    Fysisk storlek har inget med detta att göra. Min ålder och därmed större kunskap, erfarenhet, omdöme, ansvar mm är det som har betydelse.

    Tvång....på jobbet bestämmer chefen, jag ser inte det som tvång, över barn anser jag att föräldrarna eller den som för tillfället har ansvaret är chef.
    En chef som måste tvinga sina anställda att sköta sitt jobb är ingen bra chef eller hur?

    Det finns olika typer av chefer, så att säga att en förälder är chef säger ju inte så mycket egentligen.
    Det är ingen idé att stänga stalldörren när hästen redan rymt.
  • min gosetjej
    071001 skrev 2011-10-24 17:03:08 följande:
    "Men hur kan barnen tycka att valet finns att inte göra det som föräldern ber om.. Det är det jag inte förstår. "

    Va?! Så är det ju dagligen med massa barn som befinner sig i trots-faser och allt vad det heter . Menar du att ditt barn aldrig vägrat att gå från parken tex? Kommer han på studs när du säger att det är dags att gå hem? 
  • Tom Araya
    Petronella01 skrev 2011-10-25 09:36:18 följande:
    Man ger barn förmågan att argumentera genom att låta dem öva på det. Eller du började inte själv förrän du var  30?
    Nej, de får inte automatiskt förmågan genom att du låter de öva.

    Den intellektuella mognaden som är en förutsättning kommer gradvis.
    Färdigheter av att öva kommer gradvis.

    Processen fortsätter faktiskt långt efter uppnådd myndighetsålder.
  • Serendipitet
    Tom Araya skrev 2011-10-25 09:32:04 följande:
    Man kan uttrycka sig på olika sätt.

    Mitt exempel var väl grundat på att barnet ville något särskilt (nämligen att gå ut och leka) vilket jag använde för få det jag vill.
    H*n kanske inte alls vill det eller något annat särskilt.
    Jag ber h*n städa, h*n vill inte, jag argumenterar och uppmuntrar, h*n vill fortfarande inte, då kan jag släppa det för stunden.
    Men om h*n senare kommer på att h*n vill göra något påminner jag om städningen igen och säger att när du städat ditt rum får du.....
    Låter precis som hemma hos oss! :) Och dessutom tycker jag det låter som om barnet har ett val här :)
Svar på tråden Noll tolerans!