• OnlyZ

    Noll tolerans!

    Jag läser en massa trådar där folk frågar "hur får du ditt barn att äta bla bla och hur får du ditt barn att bla bla" 

    Och det handlar om helt vardagliga saker som bara ska göras! Jag har aldrig haft några problem med detta, och jag förstår inte hur folk kan låta det ens hända? Saker som att borsta tänderna, plocka undan vissa saker efter sig osv.. Det ska ju bara göras? Inget tjafs om saken? Eller?? Är det bara jag som tycker så här.. Är jag för hård? Vad säger ni andra?

  • Svar på tråden Noll tolerans!
  • Lingonflickan
    OnlyZ skrev 2011-10-25 10:52:54 följande:
    När jag var liten så va det ingen som orkade sätta sig mot mig. Jag kände mig oälskad och bortglömd, alla andra barnen hade ju tider dom skulle vara hemma och föräldrar som såg till att läxorna blev gjorda osv. Att jag aldrig behövde städa mitt rum eller hjälpa till alls hemma har resulterat till att jag har stora svårigheter men just vardagssysslor! Allt som måste göras, tvätta, städa, betala räkningar, bada, laga mat, välja kläder själv osv. Det är svårt varje dag att behöva vara vuxen och ta ansvar för ingen har visat mig hur man gör och jag har aldrig fått in en rutin på saker och ting så att allt e bara jobbigt! Detta tänker jag inte låta mig son gå igenom.

    Du ja. Men det gäller inte alla. JAg kan ärligt erkänna att jag inte var så bra på att hålla i ordning på mitt rum, inte hjälpte jag till med tvätt eller sånt heller, men när jag fick egen lägenhet var det plötsligt roligt att göra de sakerna.

    I övrigt tror jag att en del sett för mycket på alla nanny-program som gödslat TV-tablån. Vi väljer våra strider och visst, dottern ville inte ta på sig skor förra vintern när jag hämtade på dagis så jag lät henne gå ut utan till slut och då upptäckte hon själv att skor behövdes och gick tillbaka och tog på sig.   
    Född Kvinna och skitstolt över det!
  • Kalinka
    OnlyZ skrev 2011-10-25 10:52:54 följande:
    När jag var liten så va det ingen som orkade sätta sig mot mig. Jag kände mig oälskad och bortglömd, alla andra barnen hade ju tider dom skulle vara hemma och föräldrar som såg till att läxorna blev gjorda osv. Att jag aldrig behövde städa mitt rum eller hjälpa till alls hemma har resulterat till att jag har stora svårigheter men just vardagssysslor! Allt som måste göras, tvätta, städa, betala räkningar, bada, laga mat, välja kläder själv osv. Det är svårt varje dag att behöva vara vuxen och ta ansvar för ingen har visat mig hur man gör och jag har aldrig fått in en rutin på saker och ting så att allt e bara jobbigt! Detta tänker jag inte låta mig son gå igenom.
    Men det finns ju liksom mellanting mellan INGA regler, eller att barnen ska lyda föräldrarna i allt. Eller?
    Det är inte alltid lätt att vara förälder, men det är alltid underbart!
  • Lingonflickan
    pomola skrev 2011-10-25 11:01:22 följande:
    Så var det, ja.
    Har du hört på maken så "rälig och elak" förälder man är?
    En utebliven lunch fick kompenseras med ett något utökat mellanmål.
    Hur tror du att barnen på dagis klarar sig de dagar de inte äter lunch? Det finns många som börjar vid ett år (dock ej vår dotter). Får de äta när de vill bara för att lunchen hoppades över? Får de alternativ? Knappast. De får vänta till "mellis" och överlever det.

    Å andra sidan fick hon bröstet/ flaskan med regelbundna tidsintervall också. Hon fick aldrig snutta när hon ville, bara för att...

    Här hemma finns alltid en fylld fruktskål och där tar barnen för sig själva. Brukar bara säga ifrån om vi alldeles strax ska äta.
    Född Kvinna och skitstolt över det!
  • Petronella01
    Tom Araya skrev 2011-10-25 10:59:45 följande:
    Två invändningar:
    -En smörgås på kvällen har väldigt liten inverkan på hur man känner sig på morgonen om man inte har en väldigt kort nattsömn så du blev blåst.

    -Hungrig är jättebra argument i normala fall men precis som du verkade tycka här, inte tillräckligt för just denna stund. Argumentet kräver dock inte mycket intellektuellt.
    De argumenten som läggs på är knappast resultat av analytisk förmåga utan snarare en upprepning av vad någon annan sagt i kombination med det egna minnet från tillfället.

    Bra argument såtillvida att det uppnådde önskar resultat, dock inte bra.
    Så vad vill du ha sagt? Att ett barn argument ska ignoreras och att man som vuxen ska ha igenom sin vilja bara för att man är vuxen? Känner du till begreppet att välja sina strider? Eller att höja barns självkänsla genom att de ibland vinner en argumentation. Jag som förälder måste inte ha rätt bara för att jag ska ha rätt. Drabbar det mig på något vis om jag låter mitt barn få som han vill efter att han förklarat varför han vill detta? Nej.
    Men det är en sak att rida från läktaren och en annan sak att vara varje dag mitt i manegen. 
  • Tom Araya
    Petronella01 skrev 2011-10-25 10:25:05 följande:
    Man behöver åtminstone ha haft barn i sin närhet, för då tror jag inte man ens skulle komma på idén att påstå att barn inte kan argumentera. Sedan gör de det naturligtvis utifrån sina förutsättningar, och som du säger ser argumentationen olika ut för en tvååring och en tjugoåring
    Jasså det räcker med barn i närhet, hur många, räcker 8?
  • Bonanza
    pomola skrev 2011-10-25 11:01:22 följande:
    Så var det, ja.
    Har du hört på maken så "rälig och elak" förälder man är?
    En utebliven lunch fick kompenseras med ett något utökat mellanmål.
    Hur tror du att barnen på dagis klarar sig de dagar de inte äter lunch? Det finns många som börjar vid ett år (dock ej vår dotter). Får de äta när de vill bara för att lunchen hoppades över? Får de alternativ? Knappast. De får vänta till "mellis" och överlever det.

    Å andra sidan fick hon bröstet/ flaskan med regelbundna tidsintervall också. Hon fick aldrig snutta när hon ville, bara för att...
    Men herregud. 

    Tyst 
  • Tom Araya
    Tom Araya skrev 2011-10-25 11:07:24 följande:
    Jasså det räcker med barn i närhet, hur många, räcker 8?
    10 är det nog förresten.
  • OnlyZ
    Kalinka skrev 2011-10-25 11:03:18 följande:
    Men det finns ju liksom mellanting mellan INGA regler, eller att barnen ska lyda föräldrarna i allt. Eller?
    Och igen.. Jag har aldrig sagt att dom ska lyda i allt.  VARDAGS-SAKER snackar jag om heeeeela tiden! Aldrig något annat. Basic basic basic basic 
    Got it?? 
  • vittra
    OnlyZ skrev 2011-10-25 10:52:54 följande:
    När jag var liten så va det ingen som orkade sätta sig mot mig. Jag kände mig oälskad och bortglömd, alla andra barnen hade ju tider dom skulle vara hemma och föräldrar som såg till att läxorna blev gjorda osv. Att jag aldrig behövde städa mitt rum eller hjälpa till alls hemma har resulterat till att jag har stora svårigheter men just vardagssysslor! Allt som måste göras, tvätta, städa, betala räkningar, bada, laga mat, välja kläder själv osv. Det är svårt varje dag att behöva vara vuxen och ta ansvar för ingen har visat mig hur man gör och jag har aldrig fått in en rutin på saker och ting så att allt e bara jobbigt! Detta tänker jag inte låta mig son gå igenom.
    Jag förstår att man utvecklar ett sånt förhållningssätt som du har om man har haft en sådan uppväxt. Man gör raka motsatsen till vad ens egna föräldrar gjort, tyvärr. Dvs man saknar helt och hållet balans och proportioner... det är synd... men inte oväntat. Beklagar din hemska uppväxt, men ska du verkligen låta dina egna barn växa upp under minst lika hemska villkor som de kommer klaga minst lika mycket på och må minst lika dåligt över, bara för det? Är det inte bättre att hitta någon slags balans, något mellanting?!
Svar på tråden Noll tolerans!