• OnlyZ

    Noll tolerans!

    Jag läser en massa trådar där folk frågar "hur får du ditt barn att äta bla bla och hur får du ditt barn att bla bla" 

    Och det handlar om helt vardagliga saker som bara ska göras! Jag har aldrig haft några problem med detta, och jag förstår inte hur folk kan låta det ens hända? Saker som att borsta tänderna, plocka undan vissa saker efter sig osv.. Det ska ju bara göras? Inget tjafs om saken? Eller?? Är det bara jag som tycker så här.. Är jag för hård? Vad säger ni andra?

  • Svar på tråden Noll tolerans!
  • Petronella01
    Petronella01 skrev 2011-10-25 12:06:35 följande:
    Du kan alltså inte erkänna att det är skillnad på praktisk och teoretisk? Att människor som lever med barn vet saker som du inte kan läsa dig till?
    Bestrid hur mycket du vill, det enda du lyckas med är som bäst att framstå som okunnig
    "praktisk och teoretisk kunskap" ska det stå
  • Rockan
    Tom Araya skrev 2011-10-25 12:03:22 följande:
    Fetat och understruket är nyckelorden.
    Men rian81 frågade ju faktiskt vad som händer om personen inte vill när de lärt sig att deras vilja styr.
    Och för övrigt:

    Om ett barn 6-7-8-års åldern inte vill lära sig så finns det säkerligen en bakomliggande orsak att jobba med. Det ligger i barns natur att vara vetgiriga.
  • Petronella01
    Rockan skrev 2011-10-25 12:08:05 följande:
    Men vem har sagt att barn alltid ska få sin vilja fram..?
    Ingen.....men det är så allt utom auktoritär uppfostran ses, tydligen
  • Yavannie
    Rockan skrev 2011-10-25 12:09:32 följande:
    Och för övrigt:

    Om ett barn 6-7-8-års åldern inte vill lära sig så finns det säkerligen en bakomliggande orsak att jobba med. Det ligger i barns natur att vara vetgiriga.
    Jag tror stenhårt på detta. Väldigt få barn och ungdomar jag träffar på tycker det är tråkigt att lära. Faktiskt har jag inte träffat på någon som inte tycker att någon del av lärandet i skolan är kul. När jag pluggade till lärare hade jag en klasskamrat som var övertygad om att vissa barn "var elaka" och i klassrummen stökade och bråkade "enbart för att förstöra för andra". När jag försökte diskutera med honom och påpekade att det säkert fanns bakomliggande orsaker till beteendet så vägrade han ge med sig. Nej, vissa barn var förstörda från början, enligt honom. Blir fortfarande ledsen när jag tänker på att han är lärare nu.
    cynicalchronicle.blogspot.com - där jag rotar fram och ratar dina inlägg
  • MLT
    pomola skrev 2011-10-25 11:41:16 följande:
    Det är det nog ingen som har påstått heller. Åtminstone inte TS.
    Jag syftar på hennes meningar "Det ska ju bara göras? Inget tjafs om saken?" och "När min son va liten ville han inte borsta tänderna... Det vi då gjorde va att den ena tog han i knät och höll upp hans mun medans den andra borstade tänderna.".

    För mig är det otänkbart att göra så, jag anser absolut att min son kan få tjafsa om saken. I slutändan blir det gjort ändå, men frivilligt.
  • Modesty Blaise
    071001 skrev 2011-10-24 19:32:39 följande:
    Hahahaha, jaha, jag försöke nu med den varianten ni gav tips om här "Siri, ska vi städa tillsammans?" Ja sa hon så glatt. Det tog 20 sek sen började hon leka istället. 

     
    Men det gick ju bara sju minuter mellan det att du gav henne förslaget och att du skrev ett nytt inlägg på familjeliv. Jag tror att det är viktigt att barnet i en sådan situation upplever att mamma är fullt engagerad i det ni tillsammans ska göra, snarare än att barnet känner av att du är på väg mot eller längtar efter att återuppta någon annan aktivitet. 

    Jag tycker inte att det är fel att det också utbryter lek under städning. Det är tvärtom trevligt, menar jag. Man städar och plockar och hittar grejer som man inte sett på flera timmar kanske. Givetvis måste de testlekas lite och återupptäckas. Sedan kanske man tar tag i några saker till, gör ett pyttelitet hörn färdigt, avbryter för att göra något annat ett tag och så vidare. När man är liten kan man inte förväntas upprätthålla ett intresse för en och samma sak under någon längre tid. Däremot är de sekunder och minuter man faktiskt får något gjort på väl värda att berömma. Men, som sagt, jag tror att det är väldigt viktigt att den vuxna orkar vara kvar i situationen och att de förefaller gilla eller vara genuint intresserade av det som ska göras.  

    Vad gäller nolltolerans så har jag bara sådan mot skadliga saker. I övrigt har jag stor tolerans och långt tålamod. Egenskaper som gjort det mycket trevligt och behagligt att vara förälder.  
  • OnlyZ
    MLT skrev 2011-10-25 12:17:53 följande:
    Jag syftar på hennes meningar "Det ska ju bara göras? Inget tjafs om saken?" och "När min son va liten ville han inte borsta tänderna... Det vi då gjorde va att den ena tog han i knät och höll upp hans mun medans den andra borstade tänderna.".

    För mig är det otänkbart att göra så, jag anser absolut att min son kan få tjafsa om saken. I slutändan blir det gjort ändå, men frivilligt.
    Jo men vissa saker kan man ju inte kompromissa om. Hur ska du kompromissa om säkerhetsfrågor och hygienfrågor osv. Sen så pratade ja med min sambo om tandborstningen och han hade en helt annan uppfattning av hur vi gjorde. Så jag överdrev nog en aning. Enligt han så behövde vi aldrig öppna munnen fysiskt, utan vi stoppade bara in tandborsten.. 
  • TheCoopers
    Kalinka skrev 2011-10-25 11:29:02 följande:
    Fast jag tror de flesta har saker som man är benhård med, även om man inte är så auktoritär. Ex på saker jag inte viker mig för:

    Hon ska ha hjälm när hon cyklar.
    Hon ska sitta fastspänd i sin bilbarnstol när vi åker bil.
    Hon ska hjälpa till att städa undan sina leksaker när det är för stökigt. Hon behöver INTE städa allt själv.
    Nja fast jag tror de flesta i Sverige inte är speciellt behårda . Jo kanske med hjälm då . Men uppförande tycker jag det verkar som man helt glömt bort .
    I'm the me I choose to be ...
  • Tom Araya
    Försörjnnig? Tror du att jag har min son med mig på arbetstid? Min försörjning tar jag under arbetstid och min son när jag inte jobbar. Något som jag däremot aldrig tillåter är att mitt jobb inkräktar på den tid jag har med min son. Du påstår att det är oväsentligt att du inte har barn, men det är när du börjar så här som man med tydlighet ser att du inte vet hur det är att leva med barn. Mat och tvätt är sådant som löper parallellt med att ha barn.
    Men hur ska du ha det?
    Hade man barn skulle man prioritera dessa oavsett tiden de tar i anspråk anser du.
    Om barnen inte är väldigt snälla så ska de ju få mer tid och då räcker kanske inte tiden till arbete, tvätt och annat.
    Visst, vill man inte nå längre än till att bara slå fast att man har rätt så Obestämd Vill man däremot bygga upp något bestående så låter man det ta tid
    Jag köper argumentet om du uppnår mer bestående resultat på samma antal av dina "slow fixes" än vad som uppnås med programmets "quick fixes".
    Nej, men det har däremot en lång rad barnpsykologer gjort, och jag har naturligtvis större tilltro på dem än på dig, om du ursäktar.
    Kom gärna med källor där jag själv kan hitta informationen.
     Dessutom kan jag som förälder även använda mitt eget erfarenhetsbaserade omdöme
    Du har provat både programmets metoder och de av dig här förespråkade metoder och kan jämföra?
    Att hantera konflikter med bestraffning är ett väldigt tydligt tecken på att man är en dålig förälder i mina ögon
    Det håller jag med om men var inte det jag sa.
    Dåligt beteende ska ha konsekvenser (hemma, de jag ger).
    Jag tycker föräldrar som släpper dåligt beteende inte är något vidare.
  • OnlyZ

    Men som så många ni säger! Att alla barn är olika och alla uppfostringstekninker inte funkar på alla barn. 

    Då borde det ju inte spela någon roll om man har erfarenhet av egna barn eller inte! Eftersom alla ändå är olika..
     

Svar på tråden Noll tolerans!