Noll tolerans!

Själv hade jag gott om tid att göra på annat sätt än att bara stoppa tandborsten i munnen på dem. Under den korta period ett av barnen tyckte att tandborstning var överskattad döpte vi de tänder hon hade i munnen och resonerade om dem som om de var verkliga små tandfolk som vi behövde ta hand om på bästa sätt.

"Hur mår Veronika idag? Behöver hon kanske lite extra gnugg eller en omgång tandtråd så att hon har det så bra hon kan? Har det ilat i Elias? Inte? Vad bra! Det är för att vi tar så bra hand om honom. Vad ska vi ge honom idag? Är han på elektriskt humör? Kanske vill han träffa Tobias Eltandborste? Han kanske saknar honom? Ja, det gör han, va? Ska vi kolla i spegeln hur han mår? Titta där är han ju! Och kompisen Tuffe Tandingsson håller honom sällskap som vanligt!"

Det tog kanske fem minuter extra att prata om varje tand. Men så skoj vi hade under tiden.  

Okay. Det e ju jätte bra att det funkar för er, men jag skulle inte palla med sånt daltande. 

Ja, för vi har ju all tid i världen

Till grejjen hör att jag själv aldrig sa emot en vuxen när jag var barn, framförallt inte min mamma. Jag hade inte respekt för henne, jag var rädd. Vi har idag i vuxen ålder en mycket bra relation, men inte under min uppväxt. Senare i livet blev jag konflikträdd, argumenterade t.ex. aldrig vid betygssättningen utan accepterade jämt läget. Mina erfarenheter färgar mina åsikter när jag läser dina inlägg och förmodligen tolkar jag automatiskt in saker som du inte egentligen skriver.

Jag har inte all tid i världen, men jag har absolut tid att borsta tänderna i lugn och ro. Kanske säger jag inte samma sak när sonen blir äldre och trotsigare eller om vi får fler barn, men jag kan ju inte argumentera för hur jag ev. ser på saken om 5 år :)

Daltande? Det var en pratstund som syftade till att leka/lära in ett viktigt beteende - nämligen att vårda sina tänder. Jag tycker alla pratstunder med barn har ett enormt stort värde. Det är ju där vi lagt grunden till alla fina samtal vi har idag när de är tonåringar. En tandborste som körs in i munnen ger ju inget utrymme för något liknande, och resultatet blev rena tänder, glada barn och nöjda föräldrar. Allt på bara fem minuter mer än det skulle ha tagit att göra på ett mer burdust och för barnen olustigt sätt. 

Jag ser det som en ren investering. Precis som jag ser på all annan tid och allt annat pratande, förhandlande, lekande och annat som jag haft förmånen att ha tillsammans med barnen.  

Jag ser det som daltande, för jag skulle aldrig tala på det sättet till mina barn. Men att du gör så ser jag inget fel med. När jag pratar med min son så pratar vi som vanliga människor, inga trollkarlar och inga drakar. Bara helt normalt samtal mellan två individer. Och jag vet att många föräldrar gör på andra sätt, pratar med barn som om dom vore bebisar. Och kör på om dom tycker att det funkar för dom. Alla gör ju som sagt olika..  

Tyckte det var ett bra tips.
Ibland finns kanske inte tiden att vara så pedagogisk men då är frågan om det inte är bättre att låta tandborstningen vara den morgonen än att "tvångstborsta" gaddarna.

Men du skrev faktiskt fem minuter för varje tand vilket blir väldigt lång tid.

hahaha