Juli bebis 2012

God morgon allihopa. Ser att fler har 12 veckors fas. Herregud, hon sover så otroligt illa. Hon vaknar varannan tinne bara för att känns det som. Jag har kommit på många anledningar, är det inte en täppt näsa är det snuttigt eller kissig blöja eller så har nappen ramlat ut. Eller så är det bara väldigt Oroligt helt enkelt. Hur länge håller det på? Jag känner mig som ett vrak!

Vi kör också ersättning sedan M var en månad för att hon Inte gick Upp. Men jag delammar fortf och hon nöjer sig med bröstet nattetid, hittills. För oss gav också ersättning bättre nätter till en början och en unge som somnade på en gång. Det har avtagit i takt med att hon vant sig. Jag hade alla gånger valt att slänga fram tutten istället för krånglet med flaska. Så ni som ä sugna på att ge ersättning, var glada att ni slipper ;)

Välkommen Tibell. Min äldsta dotter heter Lovis . Jag brukar vara in och läsa i astma tråden för hon har förkylningsastma. Har för mig att jag brukar se dig där.

12 veckors fasen brukar sitta i några dagar upp till en vecka ungefär. Sen kommer 19 veckors fasen. Börjar när barnen är ca i vecka 14_15och håller på ca 4_5 veckor och är som värst runt vecka 17. Den var ett h vete med den stora tjejen. Sen vände det som på en dag

Har aldrig hört om 19-veckorsfasen men det måste enligt din beskrivning vara den Matteo är i. Han är 16 veckor och vi har det hemskt. Han vaknar nästan varje timme hela natten. Ofta äter han men ibland somnar han på axeln direkt när jag tar upp honom. Ofta hinner jag inte somna innan det är dags att plocka upp honom igen. Oerhört stressande att bara ligga och vänta på att han snart vill upp igen. På dagen är han gnällig vilket han aldrig varit innan och han sover bara korta stunder då och då. Längtar tills detta är över.

Sladdis: det är nog den ja. När den stora var i den fasen så var vi bortbjudna på nyår men vi fick lov att tacka nej på grund av detta. Hon skrek i 3timmar varje kväll och var helt omöjlig att få att sova. Hon var så trött men vägrade sova. Stökig på natten och allmänt missnöjd. När hon vaknade efter middagsvilan dagen innan nyårsafton så sa jag till min make att nu har det vänt. Han fattade ingenting. Men det hade vänt och hon var så nöjd med livet igen. Konstigt hur det bara kan släppa så där. Det syntes på henne att det lagt sig ett lugn över henne

Min är 17 veckor och vi har återigen haft en natt med mat typ hela tiden, och hon bökar och stökar. Känns som man inte har sovit en blund : )

På någon konstig vänster så känns det skönare med sömnlösa nätter bär man vet att det är en fas som fler går igenom.

Känner som Libe. Man kan stå ut om man vet att det förhoppningsvis tar slut snart och att det inte är permanent.

Ja, jag tänker att de bara är små en gång och att även att det är kämpigt så får man njuta av alla framsteg de gör, skrattar högt, vänder sig om, börjar äta, ja varje dag bjuder på någonting : )