Hej alla!
Bee Knees: om du läser här fortfarande: Beklagar verkligen!!!
Malena C: jag har inget vettigt att säga mer än att jag tänker på er! Jag kan inte tänka mig in i situationen och tänker inte krångla till det! *kramar om*
Jag har läst ikapp från mellandagarna, så det har tagit sin tid. Kom på en massa saker som jag vill skriva när jag läste om det, får se om jag kommer ihåg... :o)
Jul och nyår har varit bra förutom att jag och lille N fick en envis hosta på lillejulafton, och den håller fortfarande i sig även om jag inte behöver ta medicin längre (N är helt frisk tack och lov!). Jag var tvungen att få Cocilana utskriven för att kunna sova... På nyår åkte vi upp till mina föräldrar och lämnade dem magsjuka :o( Både min man, mina föräldrar och jag blev det... så inte så mycket till semester kanske, men mysigt att vara tillsammans hela familjen i nästan tre veckor ändå.
I fredags fyllde jag 33, men jag kommer ändå att göra KUB, nu på fredag. Vårt skäl är helt enkelt att vi inte är helt beredda på alla handikapp. Jag har en lillebror som är 2 år yngre och har det och jag vet hur jobbigt det har varit att han alltid, alltid, alltid har gått före i alla år, inte bara som liten. Jag älskar honom och han är världens goaste, men han har också tagit mycket ork och kraft från våra andras barndom även om det inte är hans fel.
Dock tror jag inte att det är någon fara, helt enkelt för att jag inte kan tänka mig något annat. Är det så, så får jag tänka på det när jag står med faktum. Plus att jag får se pyret! :o)
Jag tycker att det är galet långt till inskrivning här (går privat), det var det med lille N också (mitt andra barn), då var inskrivning hos BM i v. 18 ca. och det kommer det att vara nu med; 14/2. RUL borde dock komma snabbt efter det om det ska vara till någon nytta tycker jag.
Ni pratade om drömmar lite längre bak... Jag har drömt jättehemskt om att jag har glömt av N helt och hållet. Alltså, jag vet att han finns, men jag kan inte minnas hans namn eller riktigt varför jag har honom... Skitläsktigt!! Nästan som att vara hypnotiserad att glömma av en viss bokstav i alfabetet kan jag tänka mig. Jag vet att det är viktigt och att jag borde minnas, men kan inte! Då fick jag krama honom extra mycket när jag vaknade. Lille snutt!
Mitt obehag som inte var riktigt illamående, men typ, har börjat lägga sig. Förut mådde jag illa när jag var hungrig och när jag var mätt. Känsligheten mot lukter börjar långsamt bli lite bättre också, men jag har fortfarande svårt för vissa parfymer, tvålar, sköljmedel och cigarettrök... *urk* Halsbrännan har blivit värre, vilket inte bådar gott, jag är bara i v. 14 än... Ibland när jag böjer mig ner, för att plocka upp någo eller knyta skorna, så knyter det liksom till på en liten punkt uppe på magen där den går in igen mot revbenen. Kanske muskelfästet? Jag hade glömt av det, men jag hade samma sak när jag väntade N minns jag nu. Magen blir sakta större under dagen, för att på morgonen vara relativt liten.
Jag var på PU-samtal igår och då berättade jag för min närmsta chef, så nu får det komma ut på jobbet om det vill. Alla viktiga människor (familj osv) vet. Det var kanske dumt att säga något innan KUB, men jag kunde inte med att vänta när det nu var PU-samtal och jag ändå har passerat v. 12 och det dessutom börjar synas. Hellre förekomma än förekommas i det fallet tänkte jag.
Phu! Så, nu har jag uppdaterat er lite.
Men vill inte känna det minsta besvikelse vid förlossningen... Även om det kanske inte skulle vara så. Man får ju inte önska sig kön egentligen i detta land, men jag gör det....
Så ingen besvikelse men däremot lite svårt att ställa om sig och fatta.
Så ingen besvikelse men däremot lite svårt att ställa om sig och fatta.
och både min mamma och min makes mamma gick över tiden så jag va till 100% inställd att också göra det... När dom undersökte mig på BB och sa att jag va öppen 6 cm så frågade jag till och med "Vad betyder det?" och hoppades att dom skulle svara typ "Att ni kan åka hem och ta det lugnt" hahaha...
