Stövelkatten skrev 2012-03-28 09:22:05 följande:
Jag hade också en fin första förlossning, trots en massa missöden. (fick inte bada, hade akupunkturnålar som störde något enormt, ont som sjutton i ischiasnerven osv.) däremot eftervården var under all kritik.
Förlossningen var ändå bra, vi var fokuserade och lugna. Måste säga att mitt ex, åtminstone var en bra, lugn klippa just då.
Ser också fram emot att föda igen, nu vet man lite mer vad man ger sig in på. Det jag tänker på mest är just ischiasnerven; skulle man kunna lokalbedöva där på något sätt, så att man kan koncentrera sig på förlossningsvärkarna istället?
Ja så kände jag när jag skulle föda tvåan, då visste man ju lite mer om hur man ville ha det

Jag TROR att man skulle kunna lägga en lokalbedövning, men jag är absolut inte säker på det.. Men det låter lite logiskt att möjligheten skulle kunna finnas... Värt o kolla upp

Tesdy skrev 2012-03-28 10:51:32 följande:
Här är en till som också ser fram emot sin förlossning igen.
Jag har väldigt lång latensfas, men själva förlossningsskedet går fort så denna gången skall jag försöka gå hemma så länge som möjligt. Vandrade runt sjukhuset ett gäng varv med sonen. Lagom kul för mannen som hade jobbat natt
Nu har vi båda dagtidsjobb plus att detta kommer att ske i semestertider. Men denna gången måste jag lyssna på kroppen för visst märkte jag skillnad när väl dom riktigt värkarna kom. Då åkte vi tillbaka till FL och jag fick badat mm innan dom tog hål på hinnorna och 25 min senare var han ute. Med dottern kommer jag inte ihåg hur fort hon kom ut efter håltagning men det var inte många krystvärkar i alla fall.
Så som sagt ser fram emot en till förlossning för det är absolut utan att överdiva en häftig upplevelse och jag är glad att jag får en chans att gå igenom en till.
Med ettan ville dom knappt ha in mig när jag ville komma in eftersom dom inte tyckte jag lät så påverkad av verkarna, då hade jag gått hemma i 22-24 timmar ca, men vi åkte in ändå, och då var jag öppen 6 cm så tji fick dom

Med tvåan var jag lite orolig att allt skulle gå fortare än vi skulle hinna med eftersom barnvakten skulle komma och vi hade en person som fick köra in oss, och att jag inte var så påverkad med ettan.. Så vi var rätt snabba med att åka in, vi var inne där runt 05-05,30 och han föddes 11,45.. Denna gången kommer jag helt klart att gå hemma så länge jag bara kan.. Jag upplevde att man kände sig lite mer stressad och pressad inne på förlossningen, pga alla kontroller osv.. Nu känner jag mig trygg i mig själv och vet vilka tecken man ska gå efter så denna gången hoppas jag att klara så mycket som möjligt hemma