Augustibebis 2012

Mammsen; Taack! Ja på sätt och vis är det ju skönt med ett TUL, visst får man väl en ungefärlig uppskattning på vad bebisen kommer väga vid födseln då? Vart mest förvånad över att han skrivit remiss om det men inte sagt nånting om det igår. Ja kan tänka mig att krämporna är bortglömda bara lillan är ute!

Bez imena; Ja det är ju huvudsaken, att bäbon är okej därinne! Hon sparkar på hela tiden när jag får sådär ont så jag var inte så jätteorolig för det, men skönt att höra ändå såklart, man vet ju aldrig.

Här är en till som har börjat boa! Vi har äntligen fått in tvättmaskinen (fast det var det ju mannen som ordnade), fixat iordning duschen med hyllor och grejer, rensat min garderob, rensat lådor och börjat tvätta och sortera bebiskläder. Kliar i fingrarna efter att få tvätta mer (vill tvätta typ ALLT, sofföverdrag, gardiner med mera ;) ) men vi kommer inte ha nånstans att hänga allt så man får väl ta lite i taget...  

Idag fick vi också babyskyddet i present av mina föräldrar, Akta graco logico s med bas. Nu känns det som vi har allt, bara vagnen som ska hämtas och blöjor/salvor/tvättlappar och liknande som ska handlas.    

Härligt sommaren, slippa allt strul!

Här är det en happy day!!! Loggade lite slentrianmässigt in på FK's hemsida igår och fick se att jag idag får sjukersättning för den månad jag varit sjukskriven. Så sjukt glad! Trodde aldrig det skulle gå igenom med de kassa sjukintygen jag fått (krävdes dock komplettering). Men det var pengar jag liksom räknat bort så det kom som en väldigt välkommen bonus mitt i sommaren!

Här har vi också haft mammaträff, flera med småbebisar och så var vi väl fem gravida. Som ni andra så ser väl inte jag det heller som ett sätt att träffa nån ny bästis direkt, men klickar man så är ju det en bonus. Annars tycker jag det bara är kul att ses sådär nån gång i månaden och få snacka om allt med graviditet och bebis som man inte vill pracka på sin icke-gravida omgivning liksom

Nu ska vi iväg på andra föräldrautbildningen och se förlossningsfilm. Hoppas det inte är fööör detaljerat och zoomat, vet inte om jag klarar av det riktigt, haha.      

Det verkar vara lite smaken som baken det här med våtservett eller ej. Vi går nog in för att försöka använda tvättlappar och vatten, men har en känsla av att det successivt kommer bli vårservetter lite av bekvämlighet då skötbordet står i sovrummet. Så länge lillrumpan inte ser ut att fara illa av det och man använder en skonsam sort så kan det väl inte vara så farligt tänker jag...

Har ju också ett UL kvar till att se framemot. Gjorde ju ett nu i tisdags också men jag måste säga att det inte alls är samma wow-upplevelse nu. Vid RUL t ex. såg man ju hela bebisen och vad som är vad, nu är de ju så pass stora så jag tycker det är svårt att se riktigt, mest ben och armar i en salig röra... 

Det har säkert skrivits om förut men hur känns det när bebisen fixerar sig? Hela kvällen nu känns det som hon bökar därnere och det både sticker och spänner. Ska till BM imorgon så det lär väl visa sig då kanske :)       

     

Haha den var inte så farlig faktiskt! Rätt torr och kändes lite... tillgjord på nåt vis. Inget man lärde sig nåt nytt av. Men precis det vore onödigt att visa en blodig film där man får se precis allting när bebisen kommer ut, vi kommer ju som sagt inte se det själva ändå, inte min karl heller om jag får bestämma ;)

Har också varit på BM-besök, v 35 imorgon. Tycker vår alltid har så låga hjärtslag? Brukar ligga på 130-135 men idag var de på 125. Enligt BM helt okej så man ska väl inte oroa sig :)

Däremot sa hon att bebisen låg minus 17% viktmässigt, att det är därför vi ska på tillväxt-UL nästa vecka. Tycker det är knepigt för läkaren som skickade remissen sa när han mätte att vikten var "helt perfekt" (1,8 kg då i v. 33+3). Nu har jag inte någon större koll men BM menade att man inte behöver vara orolig. Det är väl bra att dom följer upp det hursom. Sf-måttet hade iaf ökat, 32 nu mot 30 för två veckor sen så där låg jag till och med lite över mittenkurvan.

Alltså... jag tycker det låter extremt konstigt det där med "birthrape". Sånt skulle alltså hända i Sverige? Jag tänker att man nog skulle hört om någonting om det då. Varför skulle ex en bm klippa någon i underlivet utan medicinsk anledning, om hon inte tyckte det behövdes? Det gör de väl bara om mamman riskerar att spricka rejält? Eller röra mammans bröst (som väl inte har någonting alls med själva förlossningsarbetet att göra)? Skulle nu någon ta mig på tuttarna utan anledning när jag föder skulle jag då be att få byta BM illa kvickt. Inte för att jag misstror någon men jag tycker det låter så osannolikt att en BM skulle kränka kvinnans utseende, skrika eller utsätta någon för våld (om det nu inte finns en fara för barnets liv exempelvis, att hålla fast benen på kvinnan för att det är nödvändigt o s v.) Händer det så är det ju såklart fruktansvärt, men sånt borde ju kommit fram i ljuset och en barnmorska som kränker eller utför våld på sina patienter kan ju inte få vara kvar inom yrket?  

Visst att man ska vara uppmärksam på vad de gör och säga ifrån när något inte känns bra. Men jag tänker gå in med tron att personalen som finns på förlossningen är kunniga, ödmjuka och gör det som är bäst för både mig och bebisen.    

Jguz; Åh, det förstår jag absolut! Det hade inte jag heller mått bra av. Jag kanske missuppfattade det där med birthrape men jag tänkte att det skulle hända under själva förlossningen, det var där jag inte hajjade varför en BM skulle ta mamman på brösten.

Håller med, det suger att sporten ska gå före allt. Väntas på Solsidan här också  

Usch vad tråkigt att det är fler som har negativa upplevelser från förlossningen/BB, lider med er och känner att det blev något nytt att oroa sig för. Det är ju en sak att man inte kan styra allt som händer och att det kan uppstå akuta saker för att rädda bebisen som kanske känns traumatiskt efteråt, men en helt annan med sjukvårdspersonal som tydligen borde söka sig efter annat jobb, när man redan är så utlämnad liksom. Bara att hålla tummarna för att vi alla får så bra förlossningsupplevelser som möjligt, och säger ifrån om något känns fel!    

Jag har på senaste tiden börjat få massa tänk-om-tankar som maler... :( Tänk om något händer med barnet, tänk om hon är sjuk, tänk om vi inte får med oss någon bebis hem, o s v. Har knappt tänkt på det under graviditeten utan har nog pustat ut när RUL sett bra ut, men tänk om ändå? Har ni andra sådana tankar? Kanske har det att göra med att det närmar sig och hjärnan liksom gör allt för att förbereda sig.

Gjorde ett UL av andra anledningar förra veckan när jag också var i v. 34. Det visade sig att vår låg på runt 1800 gram och var alltså  också -17%. Blir lite orolig emellanåt men tänker att det kan ju vara rätt stora felmarginaler. Ska på tillväxt-UL nu på torsdag, är hon fortfarande för liten då eller inte har lagt på sig något så blir man ju orolig, men jag håller liksom andan tills dess. Det är säkert lugnt med bebisarna! Min barnmorska verkade inte tycka det var något konstigt, hon sa att jag är ju inte så stor så det borde ju inte kunna bli någon jättebebis heller. Alla är vi olika och så länge de växer i sin takt så är det nog okej

Håller med fransyskan där! Kommer sakna graviditeten, har väl inte direkt heller fått kommentarer från okända men leenden och lite mer hänsyn liksom   Tycker det är mysigt när folk eller t ex. jobbarkompisar börjar berätta om sina erfarenheter och graviditeter, och trots att jag var beredd på det har jag faktiskt sluppit skräckhistorier hittills... Sen finns det ju såklart massa jag inte kommer sakna, att ha ont, sova dåligt, vara konstant trött (kanske man är sen också iofs, hihi) och bara känna mig allmänt otymplig. Men nu är det slutspurten brudar!