Augustibebis 2012
Det skålar vi för tycker jag!! *sveper resten av hallonbladstet* =)
Det skålar vi för tycker jag!! *sveper resten av hallonbladstet* =)
Supermega jättegrattis Svipp till lilla Sigrid!! Äntligen... =)
Tjockisbullen - nä nu är det glest i gravidleden! Det är väl bara jag och Husmodern nu.
Hur går det för dig Husmodern??
Här blev det en lååång dag med tidig start när jag vid 3-tiden i natt upptäckte att jag blödde lite. Då det lugnade sig inom en timme och bebis rörde på sig, inga värkar och bara enstaka sammandragningar som inte gjorde ont så fl tyckte vi kunde somna om. Somnade till slut men på morgonen hade det börjat igen och då ville fl att vi skulle komma in på kontroll... Efter en massa undersökningar fick vi åka hem igen - allt såg bra ut med bebis och de trodde inte blödningen berodde på ngt problem med moderkakan.
Sen på eftermiddagen hade vi tid hos vanliga bm så då fick bebis en till check och allt såg fortfarande bra ut. Bm bokade inte in fler tider nu utan sa att om det inte kommer ngn bebis på en vecka så bokar hon igångsättning nästa vecka!
Så nu fortsätter vi vänta på att det ska starta på riktigt av sig självt, men det känns ju lite lovande att det händer ngt med kroppen som tyder på att det kan bli bebis! =) Läkaren som undersökte menade på att det kunde tyda på bebis inom de närmsta dagarna...
Nu ska jag ta en tupplur!
Angelica - vad härligt och det är er så himla väl unnat!!! =)
Husmodern - snaaaaart är det även vår tur!!! Hang in there!
har oregelbundna värkar till och från sen igår... gör inte tokont men man hoppas ju att det är början på latensen och inte bara förvärkar som inte gör nytta liksom....
Jo, det är ju en hel del mail, samtal och sms nu! Även om jag har all förståelse för att det är fler än vi som väntar otåligt så blir det ju liiite mkt ibland. Tyckte droppen var när trygg-hansa ringde 2 dagar efter bf och undrade hur det gått och ville prata barnförsäkring!?!? Hallå? Om vi så hade fått bebis på bf hade vi ju knappt hunnit inom dörren hemma ändå?
Värkarna fortsätter ticka på men det är glest och gör inte så farligt ont. Kommer ca 2-3 gånger i timmen idag så det är väl mer regelbundet än i natt men ändå lär det ju vara en bra bit kvar. Hoppas bara det håller i sig och gör nytta och det inte bara avtar!
Blödningarna har fortsatt lite sporadiskt och är nu mer slemblandade så jag hoppas det betyder att slemmisen är på väg att ryka!
Tycker också det är dags att det blir bebis nu!
Lillfisen borde ju vara nyfiken på att få träffa alla kusiner och vi kan ju inte låta kusin Molly få hur långt försprång som helst heller?
Här fortsätter det med glesa och inte så värst imponerande värkar... Kan det inte sätta fart bara???
ingen bebis här heller... värkarna fortsatte hela dagen och kvällen igår utan att bli så värsta mkt starkare eller tätare och vid 23-snåret lyckades jag iaf somna efter 2 alvedon och ett bad... vaknade vid 3-tiden av värkar som kom ännu mer oregelbundet och glest... och så fortsatte det gleeeest under småtimmarna...
Husmodern - vi får se vad dagen har att erbjuda för smärta åt oss!
Hur går det Husmodern?
Här har det fortsatt med sporadiska och stundtals riktigt mesiga värkar som först nu under kvällen tilltagit lite igen i styrka och frekvens. Blödningen som började i tisdagsnatt har nästan helt slutat, men har ersatts av flytningar så kanske kanske kanske är det slemmisen som ryker nu?
nu är jag så trött trött trött trött på det här att jag bara vill spy! 41+2 idag och jag är trööööött.
har inte sovit en ordentlig natts sömn sedan i lördags och nu sedan i tisdags kväll har jag haft glesa och halvmesiga värkar. i natt trodde jag ngt var på gång, de gjorde ondare och kom var 4e minut ungefär... och sen la de bara av... läkaren i tisdags sa att det såg ut att kanske bli bebis de närmsta dagarna så då började man ju hoppas! nu idag är det igen halvmesiga och glesa värkar bara det att nu har jag liksom ont i rygg/bäcken/ljumskar mest hela tiden också...
Vet inte om man bara ska ge upp och ställa in sig på att det blir igångsättning den 20e?
Och som om inte det räckte så är det hantverkare som är här och ränner och ska fixa en massa småsaker! Som tur är jobbar sambon hemifrån idag! När en av hantverkarna sa att han skulle måla lite i vår hall så gick det inte längre - jag bara röt genom badrumsdörren att det målas ingenting om det är färg som luktar!! Sambon förklarade läget och hantverkaren bedyrade att det var miljömärkt färg och inga lösningsmedel etc.... Behöver jag säga att hantverkarna efter det pratar direkt med sambon? =)
Igår var vi och käkade japanskt på kvällen med tanken att det kanske är sista "dejt night" på länge... Jag som inte sovit ordentligt på en vecka var supertrött och trött av alla mesiga och glesa värkar så innan vi åkte hem ringde jag förlossningen för att be om en sovdos. Väl där så frågade jag om mina rikliga flytningar som liksom rann till när jag reste mig... Slutade med att en läkare undersökte mig och konstaterade att det var vattnet som gått och att jag var 4-5 cm öppen! Blev ingen sovdos utan vi skrevs in direkt och idag kl 11.57 kom så vår Sofia - 3220 g och 54 cm lång (v41+3)!
Hej allihop!
Varning för långt inlägg... Försökte sammanfatta de senaste dagarna men det blev långt ändå!
I fredags kväll fick vi oss en överraskning som sagt var, efter en vecka med alldeles för dålig sömn åkte vi in för koll på fl med förhoppning om att få en sovdos. Sen fick vi då istället stanna kvar och få föda bebis
Förlossningen var bitvis ganska jobbig. Jag fick feber och frossa och när de tyckte det tog för lång tid utan att jag öppnade mig sista centimetern så fick jag värkstimulerande dropp. De hade även svårt att följa bebis hjärtslag via vanliga ctg:n och satte en skalpelektrod vilket gjorde att jag inte längre kunde ha tens för den störde då elektroden. I och med droppet och utan tensen blev värkarna lite mer än jag rådde på själv så då fick det bli lustgas även om jag inte gillade ruskänslan. Ruskänsla blev det desto mer av när droppet gjorde att jag fick värkstormar där det aldrig blev ngn paus mellan värkarna och jag bara gasade på! Har en del minnesluckor, men vet att jag till slut krävde att de skulle stänga av droppet för annars skulle jag själv koppla bort det! Vet inte hur många värkar på värkar på värkar det tog innan droppets effekt klingade av och jag äntligen fick lite paus! Mellan feberfrossor och värkstormar så blev jag ganska mkt "fast" i sängen och det där med att vara aktiv och uppe blev som mest att sitta på bollen insvept i 3-dubbla lager filtar och dubbla värmekuddar med lustgas i högsta hugg!
Den sista kanten var väldigt envis och till slut fick de starta droppet igen på högre effekt för att jag skulle öppna mig det allra sista. Så med ännu kraftigare värkar som kom tätt tätt tätt fick de höja lustgasen så jag blev än värre "zonkad"! Tydligen hade jag förklarat för sambon hur zonkad jag var mer än en gång...
jag minns att jag tyckte det kändes ända ut i tänderna!
På ngt sätt var jag till slut helt öppen och fick tydlig krystimpuls när krystvärkarna kom. Tyvärr så hade jag inte krystimpulsen kvar när jag försökte stå på knä lutad mot sängen och eftersom de inte ville låta förlossningen dra ut på tid eftersom jag var trött och inte minst för att det började vara ansträngande för bebis så jag fick igen ligga (halvsitta) i sängen med benstöd... För att ytterligare skynda på använde de även sugklocka under en del av krystvärkarna. Till slut blev det även ett klipp för läkaren tyckte att lillfisen behövde komma ut.
När hon så till slut kom ut rusade de iväg med henne till väntande barnläkare och hon fick hjälp att komma igång med andningen. Efter vad som kändes som evigheter kom de till slut tillbaka med henne.
Sedan var de lite bekymrade över att moderkakan inte släppte riktigt som de ville och dessutom hade jag förlorat mer blod än de gillade så det blev en massa extra masserande och krystande och grejande innan de var nöjda. Så från att jag sagt att jag inte ville ha syntocinon bara för att det är rutin så slutade det med att jag fick dubbla sprutor synto plus ett syntocinondropp (utöver de två jag redan fått som värkstimulerande) plus ännu ett dropp för att skynda på att livmodern skulle dra ihop sig!
Till slut var allt klart och hopsytt och fixat och lugnt och vi fick en stund för oss själva innan vi fick komma upp på bb. Väl uppe på bb är det en barnmorska där som reagerar på att hon tyckte att ngt inte var helt bra med Sofias färg och andning. Så barnläkare rings dit och det visar sig vara samma läkare som tog emot henne direkt vid förlossningen. Snabbt blir det sagt att Sofia får flytta över till neo-iva för att få syrgas och röntga lungorna. Läkaren går iväg med henne och vi följer efter, jag blir placerad i en rullstol (fortfarande i landstingets nattskjorta och har inte ens hunnit duscha efter förlossningen) och vi åker ner till neonatalen. All personal är supergulliga mot oss och Sofia och vi får lite information om röntgen och prover som ska tas osv. Jag lyckas handmjölka fram några ml mjölk som de kan ge henne och sen när Sofia är på plats och väl omhändertagen lämnar vi henne och går tillbaka till bb. Det är en märklig känsla att gå runt på en bb-avdelning nyförlöst utan bebis kan jag säga... Efter att jag duschat och vi har ätit kommer en av Sofias läkare och berättar vad de kommit fram till efter undersökning och prover. Hon har en luftficka mellan själva lungan och lungsäcken som gör att lungan inte får full plats att utvidgas när hon andas. Läkaren är väldigt positiv och optimistisk att de med ett relativt enkelt ingrepp ska kunna tömma ut luften så att lungan får utrymme. De lyckas med ingreppet och de får ut en halv dl luft (så det kan man ju förstå att det blev snålt med plats i en så liten bröstkorg). Sen har det mest handlat om att följa upp med röntgen för att se att det fortsatte se bra ut och så har hon fått extra syrgas för att lättare kunna hålla syrenivån uppe.
Bit för bit har de kopplat bort sladdar och slangar och nu idag har vi en nästan trådlös bebis igen! Nu är det bara en sladd kvar
Sedan igår har hon fått flytta till vanliga neonatalen och sedan i kväll har även vi fått flytta hit och har nu installerat oss i ett familjerum där vi äntligen får ha Sofia hos oss! De fortsätter röntga och följa hennes lungor och läkarna är fortsatt positiva om utvecklingen. Hon får även "sola" eftersom hon fått gulsot, så nu sitter jag här med en "neonbebis" i min famn
Hon har en madrass med fiberoptik som hon ligger på och solar alltså. Hon har inte så väldigt förhöjda värden men de är måna om att få ner det ordentligt nu så det är mkt noga med solningen och hur mkt och ofta hon äter så vi försöker amma och pumpa enligt värsta schemat nu! Jag har lyckats få igång mjölkbaren med hjälp av handmjölkning och pumpning så nu kämpar vi på för att få till själva tillkopplingen och amningen. Pappa har under tiden blivit värsta matningsproffset och har fått servera käk både med spruta, kopp och nappflaska! Så när jag kommit tillbaka från pumprummet har mina finingar suttit och myst tillsammans
Det låter nog mer dramatiskt än det var och är, för Sofia har verkligen repat sig bra. Det har aldrig varit ngn fara från det att hon tog sina första andetag. Det jobbigaste har ju varit att inte kunna vara hos henne hela tiden! Nu när vi för första gången själva får ha hand om henne blir det ju med viss osäkerhet så klart. Det är ju en del extra saker att tänka på förutom allt som alla förstagångsföräldrar står inför första natten med ny bebis - men hon är alldeles underbar vår Sofia så vi följer alla listor och scheman och ser fram emot att snart ha en färdigsolad och helt trådlös bebis med oss hem!
Imorgon blir hon 4 dagar och nyss hittade jag bebiskläderna i bb-väskan och börjar nu fundera på vad som ska bli lillfisens första kläder - än så länge har hon ju bara blöja!
Måste bara säga hur underbart det är att vi äntligen fått en chans att själva ha hand om henne och inte minst att vi är tillsammans nu!
Första natten som familj är avklarad med allt vad det innebär av byten och matningar. Känns som en bagatell att vakna och byta och amma efter de nätter man blivit väckt av ett telefonsamtal och traskat runt från en avdelning till en annan för att försöka amma!
A R: Sofia vägde 3220g, var 54cm lång och huvudet mätte 35 cm.