• Anonym (fattar inte!)

    tjocka människor?!

    Hej!
    Jag en person som är oerhört rädd om min kropp och som är fullkomligt livrädd för att bli tjock!
    Jag lever sunt och tänker på vad stoppar i mig..

    Till saken hör att  det går en hel del program på tv just nu ang fetma och feta människor. Såklart för att uppmärksamma vårat samhälle och människor angående problemen kring detta.
    De gånger jag råkat vända över till de programmen och när jag ser feta människor ute så börjar jag att fundera!?
    Jag skall inte säga att jag mår illa men jag kan tycka att en fet människa inte behöver den där sladdriga pizzan eller skräpmaten från de olika matketjorna. Laga maten hemma istället!

    Ok jag köper om man har fel på ämnesomsättning osv men jag tycker att alla som är överviktiga sitter och gnäller över sin situation! - jag är så tjock bla bla bla.. men dom är inte intresserade att ta tag i det! varför?

    Vill dom få hjärt/kärl och andra följd sjukdomar? Vill dom sitta och tycka synd om sig själva? gör något åt det istället och sluta GNÄLL!

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-01-15 21:28
    Efter att ha fått andra perspektiv i frågan så ber jag nu om ursäkt över detta inlägg.. Ibland tänker man faktiskt inte på de orsaker som finns. Sorry!

  • Svar på tråden tjocka människor?!
  • Anonym
    Anonym (fattar inte!) skrev 2012-01-12 13:53:32 följande:
    Hej!
    Jag en person som är oerhört rädd om min kropp och som är fullkomligt livrädd för att bli tjock!
    Jag lever sunt och tänker på vad stoppar i mig..

    Till saken hör att  det går en hel del program på tv just nu ang fetma och feta människor. Såklart för att uppmärksamma vårat samhälle och människor angående problemen kring detta.
    De gånger jag råkat vända över till de programmen och när jag ser feta människor ute så börjar jag att fundera!?
    Jag skall inte säga att jag mår illa men jag kan tycka att en fet människa inte behöver den där sladdriga pizzan eller skräpmaten från de olika matketjorna. Laga maten hemma istället!

    Ok jag köper om man har fel på ämnesomsättning osv men jag tycker att alla som är överviktiga sitter och gnäller över sin situation! - jag är så tjock bla bla bla.. men dom är inte intresserade att ta tag i det! varför?

    Vill dom få hjärt/kärl och andra följd sjukdomar? Vill dom sitta och tycka synd om sig själva? gör något åt det istället och sluta GNÄLL!
     Jag förstår inte riktigt varför du bryr dig??

    Som det gamla talesättet säger " sköt dig själv och skit i andra"!
    Du har ingen anledning att ha förutfattade meningar om deras livsstil eller val av mat eftersom du inte känner till deras person eller bakgrund. Alkoholister dövar sin ångest med alkohol och en del överviktiga dövar ångesten med mat och för dem är det inte bara att gå ner i vikt!

    Sen är det väl många gånger normalviktiga sitter och gnäller över hur tjocka de är...
  • bridgemountain85

    Jag och min sambo lagar oftast mat hemma, men visst unnar vi oss att äta ute eller hämta mat. Oh man är INTE tjock när man födds! Så visst beror det på vad man stoppar i sig och hur mkt man rör på sig. Är så trött på alla program om vikt, övervikt som undervikt. Det måste bli en tävling för att man ska fatta att man måste gå ner i vikt. men som du säger, att du är rädd vad du stoppar i dig. Det är också fel! Jag har själv lidigt av anorexi och vet hur det är att vara rädd för att bli tjock. Nu är jag frisk och jag äter sunt, jag äter det som jag vill äta. Sluta du oroa dig över tjocka människor och ta tag i ditt egna!

  • Lilithmoon

    Jag håller med ovanstående inlägg. Det är med mat som med andra substitut. Det är ett medel för att bli lyckliga för stunden. För att de inte mår bra. Det har inget med maten i sig att göra, det är ett beroende som dövas med mat, ju fetare desto bättre , det är kicken de behöver. Alla som är feta har inte dessa problemen. Men många. De gillar inte sig själva, därför äter de, de är ledsna, därför äter de, de har ångest, därför äter det. Inte svårare än så.

    Barn som är överviktiga är föräldrarnas fel. Och dåliga matvanor. Att döva känslor med mat eller att belöna sig med mat är likadant som med alkohol, amfetamin eller sex.. det är missbruk.

    Inget du behöver gnälla om tycker jag. Ha medkänsla istället eller peppa en "tjockis" vettja.

  • violatricolor
    Anonym (fattar inte!) skrev 2012-01-12 13:53:32 följande:
    Hej!
    Jag en person som är oerhört rädd om min kropp och som är fullkomligt livrädd för att bli tjock!
    Jag lever sunt och tänker på vad stoppar i mig..

    Till saken hör att  det går en hel del program på tv just nu ang fetma och feta människor. Såklart för att uppmärksamma vårat samhälle och människor angående problemen kring detta.
    De gånger jag råkat vända över till de programmen och när jag ser feta människor ute så börjar jag att fundera!?
    Jag skall inte säga att jag mår illa men jag kan tycka att en fet människa inte behöver den där sladdriga pizzan eller skräpmaten från de olika matketjorna. Laga maten hemma istället!

    Ok jag köper om man har fel på ämnesomsättning osv men jag tycker att alla som är överviktiga sitter och gnäller över sin situation! - jag är så tjock bla bla bla.. men dom är inte intresserade att ta tag i det! varför?

    Vill dom få hjärt/kärl och andra följd sjukdomar? Vill dom sitta och tycka synd om sig själva? gör något åt det istället och sluta GNÄLL!
    Om tjocka människor stor dig så mycket och du är  livrädd för att gå upp i vikt så har du nog själv en del problem att ta tag i och då borde du veta att det är komplext och svårt och man behöver ibland professionell hjälp, som inte alltid är så lätt att få. Många lyckas ta tag i sina problem, vad det än rör sig om, men för en el tar det lite längre tid och en del behöver mer stöd.
  • Emmi27

    Fan vad trött jag är på sån här skit. Du ska inte öppna käften när du inte känner till orsaken till varför folk är tjocka. Sköt dig själv och var glad att du mår bra istället.

  • Anonym (fd fet)

    Jag var en av dessa personer. Jag vägde närmare 115 kg och hatade mig själv, men var för lat och bekväm för att ta tag i det på allvar. När jag satt där med chokladkakan så skämdes jag, samtidigt så tänkte jag "i morgon börjar jag banta". Lurade mig själv så in i helvete, skämdes ännu mer, åt ännu mer och blev fetare och fetare.

    En dag råkade jag höra en kompis till min son reta honom för att hans mamma var så tjock, DÅ tog det skruv. Jag har inte fört över taskiga matvanor på mina barn, maten vi äter är inte onyttig...däremot kunde jag äta portioner som två vuxna män. :/

    Men inte fan skulle mina barn lida av min övervikt och där och då bestämde jag mig och samma kväll satte jag mig och planerade hur jag skulle gå till väga. Jag som alltid hatat motion började träna sex dagar i veckan, första månaderna hatade jag varje sekund av det men till slut började jag uppskatta det.

    För att korta ned en två år lång historia då, idag har jag ett bmi på 21 och jag har magrutor!!!! Jag som hade ett daller och vi pratar inte bilringar utan traktordäck...jag har magrutor! Jag gillar när jag ser mig i spegeln och jag är förbannat stolt. Jag gjorde det, jag och ingen annan. Jag klarade det och jag mår så JÄVLA MYCKET BÄTTRE! Vilken gåva jag gav mig själv, jag gav mig gåvan av ett hälsosamt liv och ett självförtroende.

    DET GÅR OM MAN VERKLIGEN BESTÄMMER SIG! Det är skittufft, men DET GÅR!!!

  • Lilithmoon

    Det kan ju också bara vara dåliga matvanor. Men när ätandet har blivit något man tänker massa på och funderar över utöver vad som är nyttigt och bra för kroppen så har det blivit ett problem. Oavsett vilket håll det går åt.

    Jag själv har upptäckt att jag har problem med mat, jag har typ ett hetsätar beteende. Men jag är medveten om det. Det är en psykisk sak för mig. Jag belönar mig med god mat. Och jag har svårt att äta sakta av ngn anledning. Jag funderar mycket över mat, och tränar regelbundet ( typ varje dag) för att kontrollera mig själv och mitt mående. Jag mår bra av träning. Men det är svårt att hålla ätandet på en normal nivå ibland. Speciellt öer jul och när jag var gravid gick jag upp 25 kg, från 45 till 70 kg och det var inte ett tungt barn..

    Ja jag ville bara säga det. Det där med mat är svårt och kroppsfixering. Jag är extremt kroppsfixerad, dessvärre. Men jag tränar mest för att må bra psykiskt, för jag känner mig duktig då och om saker är jobbiga så blir det alltid lättare när man tränat pga endorfinerna, bättre sömn och mer energi osv..

    jaja.. bla bla

  • DuTrorAttDuVet

    Det är sånna som du som får mig att vilja vara tjock!

  • Hector

    Fast hjärt och kärlsjukdomar drabbar inte bara den som är fet och har en dålig kost även om de kanske gör det i större utsträckning.

    Det skickar fel signaler att säga att tjocka bör tänka på vad de äter. Alla bör tänka på vad de stoppar i sig. Utvändigt kan du vara ung, smal och vacker men du kan vara betydligt äldre invändigt.

    Och sedan så kan jag säga att ja, är man inte beroende av något(vilket man är för alltid även om man så att säga "nyktrat till") så kanske man inte har så stor förståelse för vad dessa människor genomlever.

    Allt beror på okunskap. Människor som kastar runt sig att folk är lata och gör medvetna val är sådana typer av människor som livnär sig och mår bättre på andras bekostnad. Dessa människor är vidare ett trångsynt släkte som inte anser sig behöva studera andra därför att de anser sig ha rätt.

  • Dripknot

    Du TS, jag köper pizza när fan jag vill, det har ingen annan med att göra.

    Usch vad mycket energi din bitterhet mot oss överviktiga människor måste ta från dig helt i onödan. Vi störs inte av den, men jag kan säga att jag respekterar din åsikt. Sen säger jag att jag skiter i den!

    /ytterligare en glad och lyckligt förälskad tjockis som tränar på gymmet 5 dagar i veckan och har fått bort 15kg sedan i oktober 2011.

    HA!


    Det krävs inte mycket av en kille för att bli pappa, men det krävs en riktig man för att vara en far.
Svar på tråden tjocka människor?!