• Anonym (kär)

    lämnar han nånsin?

    jajajaja, otrohet är SÅ FEL, men det är OT i denna tråd.

    Jag undrar följande:
    Lämnar männen sina kvinnor nånsin eller vill de bara knulla nya kroppar eller få kärlek och ömhet nån annanstans ifrån?
    Spelar det någon roll om de säger att de älskar en massor?
    Är med om detta nu och det har pågått aktivt i en månad. Men jag orkar inte mer. För jag älskar honom och hoppas bara att han ska lämna sin fru. Vi har snuddat vid ämnet, men jag har inte ställt ultimatum. Men visst är det dödfött? Kan man säga om du lämnar henne finns jag här, men fram tills dess så har vi ingen kontakt?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-01-16 20:27
    Jag har alltså sagt att jag inte vill ha någon kontakt med honom mer eftersom han är gift. Nu söker jag stöd i att hålla fast vid mitt beslut med hjälp av er som har liknande erfarenheter.

  • Svar på tråden lämnar han nånsin?
  • Anonym
    sofiaelins skrev 2012-05-25 15:19:30 följande:
    Inte för att vara sådan men är han otrogen med dig mot sin nuvarande kommer han att vara det mot dig med någon annan också.. Eller självklart är det inte säkert, men jag tror att ifall man inte har "otrohetsspärren" så har man det inte i vilket fall som helst. Lycka till 
    Det där tror jag är en fet myt. Visst finns det människor som är serieotrogna och där kan det nog stämma men jag tror också att många inte alls är otrogna i sina förhållanden även om de varit det tidigare. 
  • Anonym (1)
    Anonym skrev 2012-05-25 15:24:25 följande:
    Det där tror jag är en fet myt. Visst finns det människor som är serieotrogna och där kan det nog stämma men jag tror också att många inte alls är otrogna i sina förhållanden även om de varit det tidigare. 
    Kanske inte , men risken är antagligen klart större... plus att det säger en helt del om honom som person
  • Anonym
    Anonym (1) skrev 2012-05-25 15:43:39 följande:
    Kanske inte , men risken är antagligen klart större... plus att det säger en helt del om honom som person
    Vad säger det om honom som person?
  • Anonym

    Hmm, vad var det för inlägg? En gång otrogen allt otrogen. Oj, då får jag nog ett jobbigt liv bara för jag har haft ett knackigt förhållande. Men visst otrohet är inget man är stolt över, men jag tror inte jag hör till den skara som är notoriskt otrogna. Jag har bara gått och blivit kär i en annan som jag inte borde.

  • Anonym (1)
    Anonym skrev 2012-05-25 16:09:44 följande:
    Vad säger det om honom som person?
    Att han inte drar sig för att svika och ljuga , även för den som ska föreställas stå honom närmast ?
    Att han inte drar sig för att göra något som kommer såra någon annan djupt ?

    Egoism ?
    Brist på empati ?
    Svaghet ?
    Brist på karaktär ?
  • Anonym (2)

    Tycker i allmänhet att det är dumt att placera människor i olika fack. Har man varit otrogen i ett förhållande så tror jag absolut inte att det betyder att man skulle vara det i ett annat. Det är något som skiftar från person till person och kringliggande orsaker skulle jag vilja säga.

    Skulle jag tänka så eller oroa mig för det så vore det väl väldigt korkat att vilja ha ett förhållande med en tjej som är otrogen i sitt nuvarande förhållande. Lågt egenvärde kanske jag ibland kan ha men jag är inte korkad. Men det är klart att man har tänkt tanken och funderat kring detta. Vårt förhållande, som man nog får klassa som, ja om inte över så i alla fall på pause var så pass länge och intensivt i början att jag tror att vi båda kom över den där "första kärleks" fasen så att säga. Och då är det ju ganska naturligt att man börjar fundera på lite mer praktiska saker och känna efter om det verkligen är värt allt det dåliga som det också för med sig. Man funderar ju också kring hur det hade varit och sett ut om vi faktiskt hade blivit ett par på riktigt med allt vad det skulle innebära och fråga sig om det är vad man vill.

    Jag har nog hela tiden sett det mer som ett riktigt förhållande än att jag bara skulle vara en affär vid sidan av, även om jag hela tiden varit väldigt medveten om verkligheten och att hon faktiskt har en familj. Och som jag sagt tidigare, i mitt fall har det aldrig kommit några löften om att hon skulle lämna sitt nuvarande förhållande, men vi har pratat om det och jag vet att hon har funderat i de banorna också.

    En sak som jag funderar mycket på är om ni som varit/är otrogna, berättade ni det eller pratade ni om det med någon annan? Alltså lättade ert samvete för någon, typ kompis eller så? Eller bär ni bara omkring på det för er själva?

  • Anonym
    Anonym (1) skrev 2012-05-25 17:11:23 följande:
    Att han inte drar sig för att svika och ljuga , även för den som ska föreställas stå honom närmast ?
    Att han inte drar sig för att göra något som kommer såra någon annan djupt ?

    Egoism ?
    Brist på empati ?
    Svaghet ?
    Brist på karaktär ?
    Den personen som han är ihop med kanske inte står honom närmast längre. Jag tycker att det är lite brist på fantasi att stoppa in människor som varit otrogna i ett fack med etiketterna "egoist, bristande empati, svag, ingen karaktär". Livet är inte riktigt så svart-vitt och enkelt. 

    Jag tror många gånger att i ett långt förhållande behöver det nödvändigtvis inte vara den enorma kärleken till partnern som håller en kvar, utan hela situationen runtomkring: barnen, gemensam egendom, gemensam historia, gemensam släkt, vänkrets, vanor. Tror många gånger att det är starkare kitt i förhållandet än enbart kärleken. Man kanske hyser sympati för sin partner och har lärt sig leva med den men att det inte är mer än så. Plus att man har en bekväm situation i livet där allt rullar på. 
  • Anonym
    Anonym (2) skrev 2012-05-25 17:17:31 följande:
    En sak som jag funderar mycket på är om ni som varit/är otrogna, berättade ni det eller pratade ni om det med någon annan? Alltså lättade ert samvete för någon, typ kompis eller så? Eller bär ni bara omkring på det för er själva?
    Jag hade en nära vän jag berättade för. Inte så mycket men det var skönt att någon i mitt liv visste om hans existens. 
  • Anonym (1)
    Anonym (2) skrev 2012-05-25 17:17:31 följande:
    Tycker i allmänhet att det är dumt att placera människor i olika fack. Har man varit otrogen i ett förhållande så tror jag absolut inte att det betyder att man skulle vara det i ett annat. Det är något som skiftar från person till person och kringliggande orsaker skulle jag vilja säga.

    Skulle jag tänka så eller oroa mig för det så vore det väl väldigt korkat att vilja ha ett förhållande med en tjej som är otrogen i sitt nuvarande förhållande. Lågt egenvärde kanske jag ibland kan ha men jag är inte korkad. Men det är klart att man har tänkt tanken och funderat kring detta. Vårt förhållande, som man nog får klassa som, ja om inte över så i alla fall på pause var så pass länge och intensivt i början att jag tror att vi båda kom över den där "första kärleks" fasen så att säga. Och då är det ju ganska naturligt att man börjar fundera på lite mer praktiska saker och känna efter om det verkligen är värt allt det dåliga som det också för med sig. Man funderar ju också kring hur det hade varit och sett ut om vi faktiskt hade blivit ett par på riktigt med allt vad det skulle innebära och fråga sig om det är vad man vill.

    Jag har nog hela tiden sett det mer som ett riktigt förhållande än att jag bara skulle vara en affär vid sidan av, även om jag hela tiden varit väldigt medveten om verkligheten och att hon faktiskt har en familj. Och som jag sagt tidigare, i mitt fall har det aldrig kommit några löften om att hon skulle lämna sitt nuvarande förhållande, men vi har pratat om det och jag vet att hon har funderat i de banorna också.

    En sak som jag funderar mycket på är om ni som varit/är otrogna, berättade ni det eller pratade ni om det med någon annan? Alltså lättade ert samvete för någon, typ kompis eller så? Eller bär ni bara omkring på det för er själva?
    Håller inte med.... om du sätte två olika personer i exact samma sitution så kommer den ena vara otrogen och den andra inte (om man ska tro på statistiken så är ca 50% av befolkningen otrogna) , dvs det är inte bara externa faktorer som avgör utan minst lika mycket vem man är som person , ens personlighet , ens karaktär.

    Däremot håller jag med dig om att en gång otrogen alltid otrogen inte alltid stämmer , många lär sig av sina misstag och gör inte om det i andra förhållanden , medans andra inte lär sig och gör det om och om igen. 
  • Anonym (1)
    Anonym skrev 2012-05-25 17:20:52 följande:
    Den personen som han är ihop med kanske inte står honom närmast längre. Jag tycker att det är lite brist på fantasi att stoppa in människor som varit otrogna i ett fack med etiketterna "egoist, bristande empati, svag, ingen karaktär". Livet är inte riktigt så svart-vitt och enkelt. 

    Jag tror många gånger att i ett långt förhållande behöver det nödvändigtvis inte vara den enorma kärleken till partnern som håller en kvar, utan hela situationen runtomkring: barnen, gemensam egendom, gemensam historia, gemensam släkt, vänkrets, vanor. Tror många gånger att det är starkare kitt i förhållandet än enbart kärleken. Man kanske hyser sympati för sin partner och har lärt sig leva med den men att det inte är mer än så. Plus att man har en bekväm situation i livet där allt rullar på. 
    Livet är inte svart eller vitt... är en sanning med modifikation.... det beror på vad man syftar på , vilka anledningar man anser sig ha till sin otrohet , dvs ens tankar och känslor är inte svartvita nej , men självahandlingen otrohet ÄR svart eller vit , det finns inga gråzoner när det gäller handlingar , antingen så gör man det eller så gör man det inte.

    Om man då kikar lite närmare på de sk anledningarna man anser sig ha...så är det inte ALLA som är otrogna under samma förutsättningar , många blir förälöskade i andra eller tappar känslorna för sin partner men är inte otrogna medasn andra är det ? Hur förklarar du det ? Det måste alltså finnas något i personens karaktär som gör att han eller hon väljer att götra si medans en annan väljer att göra så... 
Svar på tråden lämnar han nånsin?