Skönhet

Om du är emot smink och silikon förfaller du rakt av och kallas bitter feminist.
Om du däremot sminkar dig och rakar benen, men inte gillar silikon och andra implantat, är du inkonsekvent.

Okej. Jag väljer att vara inkonsekvent.

Man kan ogilla silikon men gilla smink och vara konsekvent om man tänker konsekvent i dessa frågor. Rent spontant kan jag tycka att det låter inkonsekvent att säga att man ogillar sånt som är onaturligt i fråga om skönhetsbehandlingar och säga att man vill åldras naturligt men samtidigt färga håret. Men om du kan argumentera för din ståndpunkt så att det faktist blir ett konsekvent resonemang så kommer du få fler med dig :)

Jag är då väldigt inkonsekvent, eftersom jag färgar håret. Men att jag färgar håret har egentligen inget med åldrandet att göra, utan jag började med det långt innan de gråa stänken. Jag har inte gillat min hårfärg och konstaterat att jag är född med fel hårfärg . Däremot tog det många år innan jag hade mod till det, då var det en kompis som övertalade mig och jag blev så nöjd med att vara brunett, så efter det har det fortsatt. Men jag blir inte hysterisk om de gråa stänken kommer fram, utan jag kan vänta tills jag får lust.
Allra mest önskade jag att fått min mormors hårfärg, kopparrött vackert hår, men fina lockar. Hon var klädsamt vithårig när hon dog.

Att färga håret har då för dig med ren fåfänga att göra om jag ska tolka det du skriver. Att försöka se yngre ut har också med ren fåfänga att göra. Alltså inte så stor skillnad. 

Fåfänga är vi allihopa skulle jag tro. Man försöker hitta sin egen stil. Men jag är inte mer fåfäng än att jag utan problem kan ha ofärgat hår och inte kryper längs husväggarna för det.
Jag mår inte dåligt om jag har ofärgat hår, de gråa stänken ger mig inte ångest. Det är en skillnad som jag kan se.

Hur vet du att andra som har fula rynkor mår dåligt då?
Man kanske bara är lite allmänt fåfäng- precis som du

Men då kan man säga det också. Du har ju själv skrivit flera gånger att du inte tror på att folk inte bryr sig om sina rynkor, att det är bullshit att man tycker att rynkor är vackert och att man inte är rädd för att åldras.

Det är en sak att vara fåfäng, men då är det man är. Är man rädd för att åldras, är det inte fåfänga längre.

Jag är inte rädd för att åldras.

Jag har sagt att folk som säger att dom är glada åt sina rynkor är bullshit.
Finns ju fan inte en vettig människa som är GLAD att bli gammal och därmed fulare.
Helt ärligt utan att klanka ner på någon

Men där håller jag inte med dig, jag anser inte att man kan säga att man bli fulare för att man bli äldre, jag tycker tom det finns dom är vackrare som äldre än som yngre.

Det är inte bullshit att tycka att rynkor kan ge karaktär åt ansiktet, jag råkar tycka det (och det verkar inte som att jag är ensam).

När jag ser mina gamla klasskompisar (som då är omkring 50) på deras facebook-profiler, då de visar bilder från vardagen, så kan jag (ärligt) tänka, gu så snygg h*n är nuförtiden, vilken kvinna/man det har blivit. Med deras rynkor, med deras gråa stänk.

Ja jag håller inte med dig