Anonym skrev 2012-03-20 00:25:40 följande:
När folk säger att man inte blir beroende första gången man testar, så stämmer inte det, inte egentligen! Okej, du kommer inte bli FYSISKT beroende, Det är inte så att om du tar amfetamin vid ett tillfälle så kommer du bli beroende, även om du kommer få en avtändning.
Utan jag skulle vilja säga det är KÄNSLAN som gör dig beroende! Jag har testat amfetamin, exctacy och rökt på cannabis.
När jag bara rökte på så tyckte jag att man mest vart flummig, typ man kan sitta i en soffa och bara skratta och ligga där och småflumma, tycka att det mesta blir extra roligt men du blir inte särskilt uppåt skulle jag vilja säga.
Men amfetamin och extacy, jag kan inte ens beskriva det, det är den absolut bästa känslan som jag haft i mitt liv! Det är som att vara i himlen, du mår helt underbart, du bara dansar runt och bara ler, det är som ett lyckorus, man blir varm i hela kroppen och mår helt enkelt så jävla bra.
Och det är den känslan som är så jäkla farligt rent ut sagt. Jag kan inte ens betona hur farligt det är. Jag är en skärpt tjej ska jag tillägga, men träffade helt enkelt på helt fel kille för några års sedan, han var grav missbrukare och han var helt nere i sin amfetaminvärld.
Idag har jag absolut ingen kontakt med honom, jag hade ett tag efter det tog slut mellan han och mig, kontakt med hans vänner, men jag var klok nog och flytta till en helt ny stad och kapa all kontakt. För jag ska vara ärlig och säga att när jag följde med hans vänner och så på efterfest så rökte dom på, bara lite "cannabis", men nog så farligt. Men jag var ju på såklart, nu hände det bara 2-3 gånger att jag följde med dom och tog jag med, fastän jag egentligen inte ens riktigt gillade drogen ifråga.
MEN, innerstinne så kände jag ju att jag inte ville kapa sista kontakten till att kunna få testa amfetamin och extacy igen. Mina vardagliga vänner håller absolut inte på med droger, alltså dom är så antidroger som man bara kan komma, så det var verkligen bara dessa människor som jag hade en chans att kunna nååååågon ta det igen. Fastän jag verkligen hade bestämt mig för att aldrig ta skiten igen. Det där är inte jag, men hur jag än vrider och vänder på det så minns jag känslan. Känslan att dansa runt lycklig på amfetamin, känslan att älska vilt på extacy
Jag kommer få kämpa för att aldrig hamna i situationer så att det blir en för stor frestelse. Men istället för att känna såhär livet ut, testa förhelvete inte någonting! Det är bara vansinne!
Egentligen skulle jag vilja skriva en uppsats för att kommentera detta men jag är trött, så jag håller mig till en fråga, varför begränsar du dig?
Jag får lite "lydiga Pelle" vibbar från högstadiet där man fick lyssna på en "rehabiliterat missbrukare" berätta sin story, först fick man höra hur roligt personen hade och hur bra han mådde för att i slutändan hamna på nått moralisk kräk hur "fel" det var.
Natti natti.
Natti natti.