Bröt fotleden förra veckan och är nu opererad, gipsad i sju veckor och försöker underhålla mig med att vila och se på tv. Har en 2,5 årig tjej som blir hämtat och lämnad av sin pappa och själv känner jag mig helt hjälplös med värken efter operationen, kryckorna och rastlösheten.. Någon annan som är i samma situation och bara vill språka lite?
När min fot blir trött börjar jag också halta mer. I går på midsommarafton kändes foten dock väldigt bra och jag gick betydligt längre än vad jag gjort tidigare och plockade vackra blommor. När vi kom till kompisarna vi skulle fira midsommar med tyckte de att det inte syntes alls eller mycket lite att foten var skadad - så jag känner att det finns hopp. Fast lite senare på kvällen när jag var barfota inomhus var jag ganska halt.
Jag kan gå i trappor på vanligt vis men knycker till lite i det steget där jag har den skadade foten nederst när jag går nerför trappan. När foten är trött går jag ibland med bara den friska foten först. Tror att jag har fått tillbaka ganska mycket av rörligheten i fotleden men det återstår en del. Jag har kämpat mycket och varit hos sjukhymnasten i stort sett varje dag. Jag har känt mig rädd att inte återfå rörlighet då jag har en kompis som bröt fotleden för 4-5 år sedan och hon har idag i stort sett ingen rörlighet i sin fotled (hon är inte steloperard) och mycket halt när hon går. Hennes fraktur bedömdes inte som speciellt komplicerad. I min journal står det skrivet att då det var ett fall med hög energi och mycket benhinna som var avrivet samt att det var en öppen fraktur på både in- och utsidan kommer det att ta extra lång tid att läka. Detta har gjort att jag satsat stenhårt på rehab-träningen för jag vill bli bra igen.
Filippa: Vad gör du för övningar när du tränar?
Jag har bara sjukgymnast tid 1 gång i veckan och det är ett litet ställe, kanske jag skulle kontakta Friskis som jag har kort hos och träna lite där men jag cyklar 30 min om dagen, står på balansplatta och gör tålyft och benböj el fotböj plus en massa promenader men känns som att foten aldrig blir bra när det gör ont.. Undrar om foten inte gillar skruvarna och plattorna i benet..
Filippa? Ja,jag frågar som emlak, vad gör du för övningar eftersom det verkar gå så bra för dig? Sen ska man egentligen inte jämföra så mycket. Det beror ju på mycket, hur frakturen är, kraftig eller lindrig. Var frakturen är.Brott på flera ställen osv. Min fraktur var en kraftig bimalleolär enligt AO: principer.
Men tacksam om du delar med dig av övningarna, så kanske det går fortare under rehabtiden.
På utsidan av foten där jag har en platta, där har det börja sticka.Så det kan vara skruvarna som hör av sig. Ja, foten kan man säga lever sitt eget lilla liv.
Köpte ett par barfotaskor igår ( kolla bild på bloggen www.gismart.blogg.se ) och provgick dom idag en sväng och jag kunde gå normalt utan att halta och kunde till och med gå normalt nerför trappen.. Helt otroligt! :) var hos sjukgymnasten sista gången innan sommarledigheten och fick ett träningsschema att följa nu, hon ser massor med framsteg även om man själv vill att det ska bli perfekt och normalt på en gång..
EMLAK: Det är ju otroligt om du kan gå bra, o även kunna gå nerför trappor som vanligt. Skriv gärna o tala om hur det går med barfotaskorna, så kanske man kan köpa ett par o testa. Vad har du för märke, o vad kostar dom?
Jag köpte mina på stadium för 1100, hade ju annars tänkt investera i ett par skor från löplabbet men dom här är så mjuka och sköna, så skönt att inte halta så mkt men känner ju ändå av på kvällen att man gått mkt.. Men om jag är stel brukar jag cykla på träningscykeln.. Ska köra hårt med träna foten nu när jag får semester nästa vecka.. Har inte bestämt mig om jag ska lämna kryckorna hemma eller ta med dom ifall jag blir trött..
Jag gör följande övningar: cyklar 15 minuter. Lite benpress och vickar även på fotleden med belastning. Tåhävningar på en låg "pall", stretchar vadmuskeln mot en vägg eller ribbstol, vilket även vinklar fotleden, 3 olika knäböjningsövningar, står på balansplattan på ett ben och kastar en boll mot väggen eller tillsammans med en person, rodd 5 min och går på löpbandet i 5-10 min numer även med lutning. Jag har tränat alla dagar hos sjukgymnasten i juni utan nationaldagen och två dagar då jag varit borta. Men det viktigaste av allt tror jag är att jag fått behandling av min sjukgymnast varje gång jag varit där nu i juni. Han vickar på foten och då provocerar han rörelser i foten (sådana som inte går att träna själv), mellanfoten och hälbenet. Detta gör att ökningen av rörelseförmågan i foten går fortare och att slutresultatet förhoppningsvis blir bättre. Jag äter en del naturmedicin bl a zink som ska vara bra vid vävnadsskador och annat som är inflammationshämmande.
Jag vet inte om det går så mycket bättre för mig och som sagt var man ska inte jämföra (fast man så gärna vill). Kanske är jag bara positiv för att jag inte trodde det skulle gå så bra. Jag har visserligen tränat och tränat - detta för att läkaren sa att det var en så allvarlig skada och man kan inte bedöma hur det kommer att gå, men man räknade i och för sig med att jag skulle kunna bruka foten. Sedan har jag som jag skrev tidigare varit rädd för att bli lika stel som min kompis är som bröt sin fotled för 4-5 år sedan. Och dessutom taggade det mig när de inom sjukvården sa att det kommer aldrig att bli som förr igen i foten.
Hur som helst är min sjukgymnast mycket nöjd och imponerad över att det gått så bra och fort framåt (fast som han sa "du har lagt ner ett jättejobb med träningen"). Men härmodagen och en natt hade jag ont vilket jag inte haft på länge och dagen efter var foten mycket stel. Då tränade jag lite lättare den dagen och sedan kändes den bra igen. Jag har haft tur och behövde bara ta värktabletter de 14 första dagarna efter operationen. Fast svullen blir den framåt dagen och kvällen men det återhämtar sig ganska bra under natten.
Ja, äntligen har sommaren kommit. Jag knallar runt ganska bra nu faktiskt. Det går framåt som man säger. Bara när jag blir trött i foten blir det lite haltande. Svullen när det är varmt och till kvällen, men det går över. Så det finns hopp.
Det låter härligt Berg04. Tycker också det känns bra. Är i stugan på Västkusten o har klarat mig utan sjukgymnasten en vecka nu. Gjort egen träning flera ggr per dag.
Filippa02: Vad gör du för träningar nu, när du är hemma utan sjukgymnasten? Kan du gå normalt ?