Skit, det låter jobbigt! Organisatoriska förändringar är ofta av ondo, åtminstone på kort sikt, på lång sikt kan det ju emellanåt komma nåt gott ur dem men ofta är det ju på bekostnad av nåt/nån!
Man tillbringar ju dessutom så mycket tid på jobbet så man behöver en "bästiskollega" (eller åtminstone nån som man funkar hyfsat ihop med även i icke-jobb-frågor) och när den personen hotas att försvinna så påverkar det ju även ens eget väl och ve! Blä för sånt, Surfur!
Jag har nu ringt MVC och fått en tid hos min BM på måndag för att kolla upp mina sammandragningar, spändheten och trycket i "underredet" (så jag inte har UVI) och vill då oxå passa på att kolla Hb, det gjorde hon ju inte när jag vad där förra veckan, då tog hon ju inga tester alls! Men man känner sig ju rätt jollig på nåt sätt, just fysiska åkommor har jag alltid haft rätt lätt att rycka på axlarna åt ("det går över av sig själv så småningom", "de ger mig ändå bara en värktablett och säger att jag ska gå hem och vila" osv.) så mina dagar och kontakter de senaste 10 åren med sjukhus och hälsocentraler har varit väldigt sparsamma och nu känner jag mig bara SÅÅÅ jollig!! Det är säkert absolut ingenting alls och så har jag tagit upp deras tid, min egen, de tycker man är hypokondrisk och skrattar åt en när man går därifrån! Typ...
Sen hör det naturligtvis till saken oxå att jag då behöver jobba hemma, IGEN, för att gå iväg på såna här grejer...! Fan vad sånt här bär emot!