• Anonym (Meija)

    Du kommer alltid vara nummer två!

    Hej på er,

    Det är en sak som slagit mig varje gång jag läser i trådar gällande bonusföräldrar. Alltid skriver folk till en bonusförälder att "du får acceptera att du alltid kommer att komma i andra hand".  "Barnet kommer att komma först, sedan du". Och sedan klassikern , "barnet var där först"!

    Nu är jag förvisso inte bonusmamma, utan biologisk mamma till min dotter som jag har tillsammans med min man. Vi är alltså en "kärnfamilj" om man vill sätta stämpel på det och jag älskar min familj mer än allt! Men, jag är inte alltid i andra hand för min man, efter mitt barn. Och min man är inte heller  alltid nummer två för mig efter vårt barn. 

    Jag förstår verkligen inte vart ifrån denna tanke kommer ifrån att man alltid kommer efter barnet och barnet kommer alltid först! Lika många gånger som min dotter kommer först. kommer även min man först. Vi är en familj! Hos oss finns ingen rangordning kring vem som kommer först och vem som blir tvåa. Ibland får maken stå undan för att dotterns behov är viktigare och ibland får dottern stå åt sidan för makens.

    Hur tror ni världen ser ut och framför allt, vad lär sig dessa stackars barn som hela sitt liv för höra/uppleva att de minsann kommer först? Och hur fungerar det sedan på dagis? Om alla barn lärt sig att just han/hon kommer först?

    Hur tänker ni som skriver till dessa bonusmammor- eller pappor att "du kommer alltid komma efter barnet". Vad menar ni egentligen med det? 

  • Svar på tråden Du kommer alltid vara nummer två!
  • Anonym (Lilla mamman)
    Kattdamen skrev 2012-07-03 11:35:32 följande:
    Nej, det har hon inte.

    Antagligen är det för vi behöver aldrig fundera över dessa problem. Vi har en väldigt lätt unge, och inte en av de jobbiga varianterna. Var hon det hade vi säkert varit tvungna att vara hårdare. Skönt nog behöver vi inte det.
    Varför svarar du inte på hur gammal hon är? Som jag ser det svarar du inte heller på exemplet jag tar upp i mitt inlägg.
  • Calles matte
    Anonym (Lilla mamman) skrev 2012-07-03 11:28:03 följande:
    Så det är helt omöjligt för dig att tänka sig att det faktiskt FINNS styvmorsor som är elaka mot sina bonusbarn?? Det är alltid i grund och botten pappans/mannens fel? Jag har helt klart läst trådar här där styvmamman uttalat att hennes egna ungar är hur bra och snälla som helst medan sambons är raka motsatsen. Likadant har jag läst trådar som handlar om att styvmamman helst inte vill att bonusbarnen ska komma alls eftersom hon vill ha "den lilla familjen" som det tydligen kallas här på fl.
    Tyvärr finns det säkert "bonusföräldrar" som inte är lämpliga att ha i närheten av barn, och som helt saknar empati. Det finns ju biologiska föräldrar som misshandlar och kränker sina egna barn så varför skulle dessa människor inte finnas bland dem som ger sig in i ett förhållande med en partner som har barn sedan tidigare? Jag tror dock att de som bara är rent "elaka" och empatistörda är i klar minoritet och att de som skriver här snarare gör det som ett rop på hjälp i en situation som har blivit ohållbar för dem.
  • Anonym (eh)

    Nr två låter så konstigt! Din partner älskar ju dig på ett annat sätt än barnen. Men man har ju ett ansvar för barnen och är av den anledningen inte lika fri som en utan barn. Eftersom man i vissa fall måste prioritera barnen före nöjen med sin partner kan ju kanske denna känna sig som nr två ibland.

  • sextiotalist
    Anonym (Lilla mamman) skrev 2012-07-03 11:37:38 följande:
    Men summan av kardemumman är alltså att det i stort sett alltid är så att styvmamman inte behöver ta något ansvar för relationen till sina styvbarn? Ska man prata om favorisering, tycker jag snarare det är betydligt vanligare att styvmamman favoriserar sina egna ungar och sätter dem i första rummet alltid. Något som hon dessutom brukar få en massa medhåll i här. Ska inte en pappa då kunna göra detsamma med sina ungar??
    Man har alltid ett ansvar för relationerna, det kan man inte smita ifrån. Sedan är det en viss skillnad på att favorisera mot att ta föräldraransvar, ibland blandas det ihop. Att en mamma som har heltidsboende med underhåll etc köper endast kläder åt sina egna barn är inte att favorisera (vilket det kan påstås i trådarna, hon skall även köpa kläder åt pappans barn, annars är det orättvist).

    Om man däremot utelsuter resten av familjen, bara kan göra roliga saker när pappans barn är hemma, de andra helgerna/veckorna får inget roligt hände, det är att favorisera.

     
  • Kattdamen
    Anonym (Lilla mamman) skrev 2012-07-03 11:39:43 följande:
    Varför svarar du inte på hur gammal hon är? Som jag ser det svarar du inte heller på exemplet jag tar upp i mitt inlägg.
    Varför är det så intressant?

    I det exemplet så skulle vi troligen göra något min dotter ville också. Inte gå någonstans hon inte vill alls.
    En kopp te, tack.
  • Anonym (moi)
    Anonym (Lilla mamman) skrev 2012-07-03 11:39:43 följande:
    Varför svarar du inte på hur gammal hon är? Som jag ser det svarar du inte heller på exemplet jag tar upp i mitt inlägg.
    Har inte hon skrivit det tidigare i tråden då? har för mig jag såg 1,5 något ställe.
  • Anonym (moi)
    Anonym (moi) skrev 2012-07-03 11:43:12 följande:
    Har inte hon skrivit det tidigare i tråden då? har för mig jag såg 1,5 något ställe.
    eller nej förväxlade med en annan där =)
  • Anonym (Lilla mamman)
    Kattdamen skrev 2012-07-03 11:43:10 följande:
    Varför är det så intressant?

    I det exemplet så skulle vi troligen göra något min dotter ville också. Inte gå någonstans hon inte vill alls.
    Jag bara undrade. Jag är så fascinerad av att man kan låta ett barn styra så totalt vad man ska göra eller inte göra i en familj. Tydligen även om det är andra människor inblandade. Helt ofattbart för min del. Hur funkar hon med kompisar när hon är så van att alltid få som hon vill?
  • Ess
    Anonym (Lilla mamman) skrev 2012-07-03 11:37:38 följande:
    Men summan av kardemumman är alltså att det i stort sett alltid är så att styvmamman inte behöver ta något ansvar för relationen till sina styvbarn? Ska man prata om favorisering, tycker jag snarare det är betydligt vanligare att styvmamman favoriserar sina egna ungar och sätter dem i första rummet alltid. Något som hon dessutom brukar få en massa medhåll i här. Ska inte en pappa då kunna göra detsamma med sina ungar??
    Inte så länge alla barnen är hans, då är det inte rätt om några av dem får allt dom vill och 110% uppmärksamhet hela tiden. Problemen uppstår ju när de små gemensamma och partnern helst ska gömmas i garderoben när de stora kommer för att inte "störa" deras lilla sfär.
    Vid varsin uppsättning barn är det ganska självklart att man sätter sina barn främst, vare sig man är mamma eller pappa.
  • Kattdamen
    Anonym (Lilla mamman) skrev 2012-07-03 11:51:55 följande:
    Jag bara undrade. Jag är så fascinerad av att man kan låta ett barn styra så totalt vad man ska göra eller inte göra i en familj. Tydligen även om det är andra människor inblandade. Helt ofattbart för min del. Hur funkar hon med kompisar när hon är så van att alltid få som hon vill?
    Nu styr inte vår dotter vår familj iofs.

    Hon fungerar alldeles utmärkt med vänner. Hon är väldigt socialt kompetent.
    En kopp te, tack.
Svar på tråden Du kommer alltid vara nummer två!