Har du testat lchf?

De risker man ser vid högt intag av fett och protein är framför allt (Tabell III)

• förhöjda blodfetter vid måltid

• nedsatt kognitiv funktion

• ökad inflammatorisk reaktion/cancer.

En metaanalys har visat att en västerländsk kost med rikligt med fett, kött och mjölkprodukter var associerad med ­högre förekomst av neurodegenerativa sjukdomar såsom Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom jämfört med en medelhavskost, som är en kolhydratbaserad kost med rikligt med frukt och grönsaker samt fisk [20]. Förklaringen är skyddseffekter i medelhavskosten både av polyfenoler från frukt och grönsaker och av omega 3-fetter och olika vitaminer som finns i fisk.

I en annan studie har man funnit att en kost baserad på kött, stekt mat och högfettmjölkprodukter gav högre frekvens av depression hos en medelålders befolkning som följdes i fem år än en kost baserad på frukt och grönsaker [21]. En förklaring till depression av fett- och proteinrik kost är att den ger högre oxidativ stress, vilket visats ge depression [22].

Hög oxidativ stress av fett och protein beror på att kroppen behöver mycket syre för att förbränna dessa födoämnen jämfört med kolhydrater. En kost baserad på frukt och grönsaker innehåller dessutom antioxidanter, som motverkar oxidativ stress.

En annan förklaring till en lägre frekvens av depres­sion med en frukt- och grönsaksrik kost är att grönsaker innehåller folsyra. En finsk studie har påvisat en korrelation mellan låga folsyranivåer och depression [23]. Folsyra finns i stora mängder i grönsaker med grön färg (kål, sparris, spenat), men även i torkade grönsaker (linser, kikärter). Hos människan behövs folsyran för bildning av myelin, neurotransmittorer och membran.

Fettrik kost kan också framkalla beroende. Detta är ett överraskande fynd, eftersom man tidigare associerat beroendeutveckling av kost endast med socker. Beroendeutvecklingen är kraftig för fet mat, baserat på observationen att avbrott av en fettrik diet framkallar en oväntat hög emotionell stress [24]. Drivkraften för många dieter är belöning och stressbefrielse [25].

Fettrik diet framkallar även sömnighet, särskilt hos kvinnor [6]. I en lista över ämnen som verkar sömngivande ligger fettmolekyler överst, följt av protein, medan kolhydrater ligger längre ner på listan. Sömnighet på dagen kan leda till att nattsömnen blir mindre effektiv och av lägre kvalitet.

Också sämre minne och lägre sinnesstämning

Slutligen kan fettrik diet framkalla minnesstörningar [26]. Glukos är hjärnans primära bränsle, och man har beräknat att hjärnan normalt behöver 130 g glukos per dag. Vid en högfettdiet begränsas glukosintaget till 20 g per dag initialt. Detta leder till en intensiv fettförbränning, som leder till att ketonkroppar bildas. Dessa används sedan av hjärnan och av kroppen. Medicinskt används ketogena dieter för att motverka epilepsi och kramper. Forskning har emellertid visat att fettrik diet hos försöksdjur inte bara minskar kramper, utan även minskar hjärnans tillväxt och försämrar vissa kognitiva förmågor [27].

De risker man ser vid högt intag av fett och protein är framför allt (Tabell III)

Med LCHF äter man inte mycket protein, bara en högre energiandel fett. Det kan alltså inte kopplas till LCHF,

• förhöjda blodfetter vid måltid

• nedsatt kognitiv funktion

• ökad inflammatorisk reaktion/cancer.

En metaanalys har visat att en västerländsk kost med rikligt med fett, kött och mjölkprodukter var associerad med ­högre förekomst av neurodegenerativa sjukdomar såsom Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom jämfört med en medelhavskost, som är en kolhydratbaserad kost med rikligt med frukt och grönsaker samt fisk [20]. Förklaringen är skyddseffekter i medelhavskosten både av polyfenoler från frukt och grönsaker och av omega 3-fetter och olika vitaminer som finns i fisk. 

Med LCHF äter man mycket grönsaker och man äter även fisk. Man äter inte massvis med mejerier eftersom de innehåller för mkt mjölksocker. Man kan även äta en frukt om dagen om man nu klarar det. Det finns inga vitaminer i frukt som man inte får i sig genom ägg och grönsaker.

I en annan studie har man funnit att en kost baserad på kött, stekt mat och högfettmjölkprodukter gav högre frekvens av depression hos en medelålders befolkning som följdes i fem år än en kost baserad på frukt och grönsaker [21]. En förklaring till depression av fett- och proteinrik kost är att den ger högre oxidativ stress, vilket visats ge depression [22].

LCHF är INTE baserad på kött, studien kan därmed inte kopplas till LCHF. LCHF baseras på grönsaker om man kollar till mängden mat på tallriken.

Hög oxidativ stress av fett och protein beror på att kroppen behöver mycket syre för att förbränna dessa födoämnen jämfört med kolhydrater. En kost baserad på frukt och grönsaker innehåller dessutom antioxidanter, som motverkar oxidativ stress.

Man äter mycket grönsaker med LCHF och även bär, inga problemn att få i sig antioxidanter.

En annan förklaring till en lägre frekvens av depres­sion med en frukt- och grönsaksrik kost är att grönsaker innehåller folsyra. En finsk studie har påvisat en korrelation mellan låga folsyranivåer och depression [23]. Folsyra finns i stora mängder i grönsaker med grön färg (kål, sparris, spenat), men även i torkade grönsaker (linser, kikärter). Hos människan behövs folsyran för bildning av myelin, neurotransmittorer och membran.

Återigen, MAN ÄTER GRÖNSAKER MED LCHF! Framförallt gröna grönsaker som snackas om här.

Fettrik kost kan också framkalla beroende. Detta är ett överraskande fynd, eftersom man tidigare associerat beroendeutveckling av kost endast med socker. Beroendeutvecklingen är kraftig för fet mat, baserat på observationen att avbrott av en fettrik diet framkallar en oväntat hög emotionell stress [24]. Drivkraften för många dieter är belöning och stressbefrielse [25].

Man har inte kunnat visa att fett stimulerar beroende centrum. Däremot socker. Fett i sig ger alltså inte beroende, utan då fet mat som pizza, hamburgare pommes och då är det en BLANDNING och innehåller socker, som triggar beroendet.

Fettrik diet framkallar även sömnighet, särskilt hos kvinnor [6]. I en lista över ämnen som verkar sömngivande ligger fettmolekyler överst, följt av protein, medan kolhydrater ligger längre ner på listan. Sömnighet på dagen kan leda till att nattsömnen blir mindre effektiv och av lägre kvalitet.

Anektodiskt motbevis av alla LCHFare som blir mkt piggare

Också sämre minne och lägre sinnesstämning

Mannen med världens bästa minne äter LCHF.

Slutligen kan fettrik diet framkalla minnesstörningar [26]. Glukos är hjärnans primära bränsle, och man har beräknat att hjärnan normalt behöver 130 g glukos per dag. Vid en högfettdiet begränsas glukosintaget till 20 g per dag initialt. Detta leder till en intensiv fettförbränning, som leder till att ketonkroppar bildas. Dessa används sedan av hjärnan och av kroppen. Medicinskt används ketogena dieter för att motverka epilepsi och kramper. Forskning har emellertid visat att fettrik diet hos försöksdjur inte bara minskar kramper, utan även minskar hjärnans tillväxt och försämrar vissa kognitiva förmågor [27]. 

Glukos kan kroppen framställa själv av fett och proteiner och hjärnan drivs dessutom utmärkt på ketoner.

De risker man ser vid högt intag av fett och protein är framför allt (Tabell III)

• förhöjda blodfetter vid måltid

• nedsatt kognitiv funktion

• ökad inflammatorisk reaktion/cancer.

En metaanalys har visat att en västerländsk kost med rikligt med fett, kött och mjölkprodukter var associerad med ­högre förekomst av neurodegenerativa sjukdomar såsom Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom jämfört med en medelhavskost, som är en kolhydratbaserad kost med rikligt med frukt och grönsaker samt fisk [20]. Förklaringen är skyddseffekter i medelhavskosten både av polyfenoler från frukt och grönsaker och av omega 3-fetter och olika vitaminer som finns i fisk.

I en annan studie har man funnit att en kost baserad på kött, stekt mat och högfettmjölkprodukter gav högre frekvens av depression hos en medelålders befolkning som följdes i fem år än en kost baserad på frukt och grönsaker [21]. En förklaring till depression av fett- och proteinrik kost är att den ger högre oxidativ stress, vilket visats ge depression [22].

Hög oxidativ stress av fett och protein beror på att kroppen behöver mycket syre för att förbränna dessa födoämnen jämfört med kolhydrater. En kost baserad på frukt och grönsaker innehåller dessutom antioxidanter, som motverkar oxidativ stress.

En annan förklaring till en lägre frekvens av depres­sion med en frukt- och grönsaksrik kost är att grönsaker innehåller folsyra. En finsk studie har påvisat en korrelation mellan låga folsyranivåer och depression [23]. Folsyra finns i stora mängder i grönsaker med grön färg (kål, sparris, spenat), men även i torkade grönsaker (linser, kikärter). Hos människan behövs folsyran för bildning av myelin, neurotransmittorer och membran.

Fettrik kost kan också framkalla beroende. Detta är ett överraskande fynd, eftersom man tidigare associerat beroendeutveckling av kost endast med socker. Beroendeutvecklingen är kraftig för fet mat, baserat på observationen att avbrott av en fettrik diet framkallar en oväntat hög emotionell stress [24]. Drivkraften för många dieter är belöning och stressbefrielse [25].

Fettrik diet framkallar även sömnighet, särskilt hos kvinnor [6]. I en lista över ämnen som verkar sömngivande ligger fettmolekyler överst, följt av protein, medan kolhydrater ligger längre ner på listan. Sömnighet på dagen kan leda till att nattsömnen blir mindre effektiv och av lägre kvalitet.

Också sämre minne och lägre sinnesstämning

Slutligen kan fettrik diet framkalla minnesstörningar [26]. Glukos är hjärnans primära bränsle, och man har beräknat att hjärnan normalt behöver 130 g glukos per dag. Vid en högfettdiet begränsas glukosintaget till 20 g per dag initialt. Detta leder till en intensiv fettförbränning, som leder till att ketonkroppar bildas. Dessa används sedan av hjärnan och av kroppen. Medicinskt används ketogena dieter för att motverka epilepsi och kramper. Forskning har emellertid visat att fettrik diet hos försöksdjur inte bara minskar kramper, utan även minskar hjärnans tillväxt och försämrar vissa kognitiva förmågor [27].