Snart adoption. GRAVID!

Ett stort grattis till båda barnen =D
Som dem andra skriver så kan ni inte dölja graviditeten tills ni hämtat flickan?
Inte så långt kvar =D   

En idé bara.. Om det kommer fram att du visste, säg att du började blöda och du trodde att du fick mf eftersom testen efter blev negativa? 

Du har redan svarat på din egna fråga Fortsätt din graviditet och hoppas på det bästa ( finns ju alltid risk för ett missfall)
Och se fram emot flickan i Thailand tänk vad fin familj ni kommer att bli på 4st nu du vet ju inte heller om det här var din första chans att bli gravid, dvs så får ju båda barnen ett syskon nu Jag tror att du endast kommer att ångra dig om du avstår något av barnen, du kommer alltid undra i efterhand hur livet hade blivit om du inte gjort abort/avslagit adoptionen.

Om det inte finns på kartan att du kan bli gravid på naturlig väg, så kan det ju gå långt innan du upptäcker det....tills i september kanske?

Det händer faktiskt att barn som adopterar och har fått sitt barn blir gravida spontant. Tycker att ni ska ha båda barnen.

Vet ni som rekommenderar TS att dölja graviditeten vad ni pratar om, egentligen? Och varför man bör se till att inte vara gravid när man adopterar. Det barn som de ska adoptera, har kanske genomgått ett antal separationer från anknytningsföräldrar (inte ovanligt att barnen har skilts från sin biologiska mamma, för att vara i ett barnhem eller hos en fosterfamilj, och sedan flytta med adoptivföräldrarna). Det tar TID och kräver uppmärksamhet att få till anknytningen. Och alltså är det inte rättvist mot barnet att mamman redan börjar vända sig inåt, gå in i graviditeten, förbereda sig för det barnet... Jag förstår att det är jättejobbigt, för det barnet som väntar på er i Thailand är ju ERT barn! Liksom barnet i magen. Men helt klart är att reglerna fnns av en anledning, och ert adoptivbarn bör få, och förtjänar att få, föräldrarnas fulla uppmärksamhet. Inte få anknytningen störd av ett bebissyskon...

Förstår att det känns chockartat. Men skriver Grattis ändå!

Går det att göra ordentliga undersökningar och se hur fostret mår och hur långt gången du är? (Om det är tidigt så finns en viss missfallsrisk tyvärr.) Och om det går, att ändå adoptera? Boka genast in en tid hos en kurator, så du har någon med tystnadsplikt att ventilera dina tankar och känslor med.

Tack för alla svar! Jag blir väldigt glad att vissa inte tycker att det är så värst hemsk situation! Blev bara så chockad.

Jag har faktiskt precis varit på vul. Fick en tid direkt igår, tur!

Jag är i v 13. Även det en chock. Trodde det var tal om bara de allra första veckorna. Allt såg bra ut och vi bara grinade. Vi bestämde oss direkt efter att det inte är tal om att ta bort det.

Det syns ingenting. Det är precis en månad kvar tills vi ska åka. Jag kommer ju inte direkt vara höggravid då vi åker så just nu lutar det åt att  vi åker och inte säger ngt. Tjejen i Thailand är ju VÅRT barn. Det känns väldigt märkligt att välja ngt av sina barn...

Så. Går den här grav igenom är vi snart tvåbarnsföräldrar... kära nån!

Men detta kan väl ändå inte vara straffbart? Om jag nu "låtsas" att jag inte visste ngt och sedan får de reda på att vi ska ha ett biologiskt, det kan väl inte bli ngt trassel då? Får mardrömmar om att de skulle skicka tillbaka dottern och typ anmäla oss till soc...