Forum Gravid Övrigt
  • Svara i tråden
    Svar på tråden ~* Juni Bebisar 2013 *~
  • Madelen21
    Madele­n21
    Äldre 27 Oct 15:20
    #1955
    Visa endast Anmäl

    såg nån fråga om mammakläder...

    jag har storlek 38/40 (medium) å jag köper medium på mamma kläder.. har klarat mig på det mina tidigare graviditeter... vore jag en 36a så skulle jag inte köpa 36 på mamma kläder.... tror snarare på 38/40 isf. 

  • LitenOchSkeptisk
    LitenO­chSkep­tisk
    Äldre 27 Oct 15:22
    #1956
    Visa endast Anmäl

    Jag är också skör och bräcklig just nu. Ringde till mamma igår och var alldeles uppriven och undrade vad jag håller på med; "jag är ju ingen mamma, varför gör jag det här?".
    Första barnet för mig och allt känns väldigt obehagligt och för stort just nu, men mamma lugnade ner mig med att det är vanligt att känna så precis nu.. Och så berättade hon hur hon kände när hon väntade mig, och det kändes så bra att få höra att allt inte var solsken och rosor.
    Och för att verkligen göra allting värre, så hörde en gammal crush av sig till mig igår och blev uppriktigt ledsen när jag berättade att jag väntade barn.. "Jag har alltid trott att det skulle bli du och jag till slut". Jag blev så arg och ledsen.. Kunde han inte bara hållit masken och klämt ur sig ett tamt "grattis" så jag slapp ha hans reaktion på mitt samvete?

  • Valborgs
    Valbor­gs
    Äldre 27 Oct 15:28
    #1957
    Visa endast Anmäl

    Det är väldigt vanligt att känna så! Säger som 1000 skrev för några dagar sen, lyssna på Filosofiska rummet, gravid. Från sept 2011, jag hittade den på SR app. Går säkert lyssna genom deras hemsida oxå.

  • mysmamman2
    mysmam­man2
    Äldre 27 Oct 15:34
    #1958
    Visa endast Anmäl

    lagt in magbild.,.... shit vad den ser stooooooor ut :-S detta kommer ju kunna döljas...........

  • mrshope
    mrshop­e
    Äldre 27 Oct 15:36
    #1959
    Visa endast Anmäl
    LitenOchSkeptisk skrev 2012-10-27 15:22:00 följande:
    Jag är också skör och bräcklig just nu. Ringde till mamma igår och var alldeles uppriven och undrade vad jag håller på med; "jag är ju ingen mamma, varför gör jag det här?".
    Första barnet för mig och allt känns väldigt obehagligt och för stort just nu, men mamma lugnade ner mig med att det är vanligt att känna så precis nu.. Och så berättade hon hur hon kände när hon väntade mig, och det kändes så bra att få höra att allt inte var solsken och rosor.
    Och för att verkligen göra allting värre, så hörde en gammal crush av sig till mig igår och blev uppriktigt ledsen när jag berättade att jag väntade barn.. "Jag har alltid trott att det skulle bli du och jag till slut". Jag blev så arg och ledsen.. Kunde han inte bara hållit masken och klämt ur sig ett tamt "grattis" så jag slapp ha hans reaktion på mitt samvete?
    Åh exakt sådana tankar har jag också haft. Första barnet för mig med, och även om jag trodde jag var så himla redo då vi har försökt länge så känner jag  mig ganska panikslagen faktiskt.  Tänker på ansvaret, på förändringen med mera. Såklart är jag glad också men ångesten som jag känner är inte rolig. Känner mig inte alls som mig själv!
  • mrshope
    mrshop­e
    Äldre 27 Oct 15:37
    #1960
    Visa endast Anmäl
    Valborgs skrev 2012-10-27 15:28:51 följande:
    Det är väldigt vanligt att känna så! Säger som 1000 skrev för några dagar sen, lyssna på Filosofiska rummet, gravid. Från sept 2011, jag hittade den på SR app. Går säkert lyssna genom deras hemsida oxå.
    Tack för tipset ska leta fram det nu!
  • LitenOchSkeptisk
    LitenO­chSkep­tisk
    Äldre 27 Oct 15:46
    #1961
    Visa endast Anmäl
    mrshope skrev 2012-10-27 15:36:37 följande:
    Åh exakt sådana tankar har jag också haft. Första barnet för mig med, och även om jag trodde jag var så himla redo då vi har försökt länge så känner jag  mig ganska panikslagen faktiskt.  Tänker på ansvaret, på förändringen med mera. Såklart är jag glad också men ångesten som jag känner är inte rolig. Känner mig inte alls som mig själv!
    Precis så! Samtidigt som jag nånstans ändå gläds över att se att magen börjar ändra form, så har jag faktiskt mest panik just nu och känner obehag. Jag var inte alls beredd på denna känslostorm!
    Jag känner mig så himla otacksam och dålig som ens känner så just nu, då jag faktiskt fått besked om att jag inte skulle kunna få barn och mot alla odds lyckades på naturlig väg med sambon.. Och så står jag ändå här nu och undrar vad som händer och om jag verkligen är redo?

    Valborgs: Ska definitivt leta upp den!!
  • mrshope
    mrshop­e
    Äldre 27 Oct 16:02
    #1962
    Visa endast Anmäl
    LitenOchSkeptisk skrev 2012-10-27 15:46:50 följande:
    Precis så! Samtidigt som jag nånstans ändå gläds över att se att magen börjar ändra form, så har jag faktiskt mest panik just nu och känner obehag. Jag var inte alls beredd på denna känslostorm!
    Jag känner mig så himla otacksam och dålig som ens känner så just nu, då jag faktiskt fått besked om att jag inte skulle kunna få barn och mot alla odds lyckades på naturlig väg med sambon.. Och så står jag ändå här nu och undrar vad som händer och om jag verkligen är redo?

    Valborgs: Ska definitivt leta upp den!!
    Tror du att det kan vara chocken över att kunna få barn? Precis som du har jag alltid trott att vi skulle behöva hjälp, var helt stormsäker på att jag var infertil. Jag tror även att i mitt fall att det är hormoner som ställer till det, jag är otroligt känslig för sådant och jag hoppas att det går över när hormonerna har lagt sig lite...
  • LitenOchSkeptisk
    LitenO­chSkep­tisk
    Äldre 27 Oct 17:04
    #1963
    Visa endast Anmäl
    mrshope skrev 2012-10-27 16:02:05 följande:
    Tror du att det kan vara chocken över att kunna få barn? Precis som du har jag alltid trott att vi skulle behöva hjälp, var helt stormsäker på att jag var infertil. Jag tror även att i mitt fall att det är hormoner som ställer till det, jag är otroligt känslig för sådant och jag hoppas att det går över när hormonerna har lagt sig lite...
    Ja, jag är också känslig för hormoner, så jag hoppas att det är de som ställer till det mest just nu och att det därmed går över snart.. Men vi verkar ju vara lite i samma sits, så jag tror absolut att vi har väldigt svårt att förstå på riktigt att vi har lyckats bli gravida. Jag själv har mest varit inriktad på att försöka skaffa barn så pass länge att det liksom har blivit en helt egen kamp, och att jag har glömt bort att faktiskt förbereda mig på vad som skulle hända om jag lyckades.. Förhoppningsvis så vänder det snart för oss :)
  • AlexandraViberg
    Alexan­draVib­erg
    Äldre 27 Oct 17:55
    #1964
    Visa endast Anmäl

    Håller med om att själva skaffa barn-andet är en kamp i sig och lite av paniken man känner nu efter att äntligen lyckats även beror lite på tomheten som kampen lämnat efter sig. Man har ju Inget att försöka längre om ni förstår. Nu kan man bara hänga med kroppen och man hade nog inte helt ställt in sig på att faktiskt bli gravid.

    Att försöka få barn tog upp nästan varje vardag och det är nu plötsligt borta. Väldigt konstig känsla..

Svara i tråden
Svar på tråden ~* Juni Bebisar 2013 *~

INNEHÅLL

Forum
Avdelningar
FamiljeLiv.se
© 2003-2026 - All rights reserved       Lifeofsvea AB       Kungsgatan 44, 5tr       111 35 Stockholm       Sweden


Annonsera Kontakt Säkerhet & regler Cookies Hantera kakor