~* Juni Bebisar 2013 *~

Med sonen bytte vi efter sju månader drygt och då gick maken hem på heltid lika länge ungefär. Sen utnyttjade vi en snäll släkting ett halvår och varvade dagarna hemma innan förskolan började. Han var alltså drygt 1½ när förskolan började och har trivts väldigt bra.

Men vi är inne på att låta liten börja efter dryga året  (går bara att börja på hösten här, det är överfullt på förskolorna) och sen vara hemma en dag var och gå ner i tid de andra tre dagarna (den ena på förmiddagen och den andra på eftermiddagen) så att båda barnen bara går tre dagar på förskolan och då kortare dagar.

Ammade sonen i 15 månader men det funkade bra att börja jobba efter sju månader ändå så det känns som det blir så den här gången med. Hade en rejäl bank med mjölk i frysen inför arbetsstarten så att det fanns att ta av första månaderna innan han åt mer mat. Ammade så fort jag kom hem sen kväll, natt och morgon.

Jo verkligen, svårt att förstå och sen är det ju bonusar mm som man ska räkna med och så vidare. så det är en djungel.

Vi är i valet och kvalet att gå hemma heltid drygt ett år och sen deltid i 3-4 år till eller om vi ska vara hemma heltid drygt två år och sen heltidsjobba direkt, känns som alternativ ett är det bästa om det är ett friskt barn förståss, det kan man ju inte räkna med.

Dottern började på dagis 2 månader innan hon fyllde 3 år.

Detta barnet kommer att börja till hösten när h*n fyllt 3 år.

Började jobba 1 helg i månaden och 1 kväll i veckan när hon var 1 år. Började jobba 66% när hon började på dagis.

Både jag o min sambo har växt upp med väldigt få timmar på dagis och började sent. Samt haft en förälder hemma alltid inför skolan och efter skolan. Varit hemma hela somrarna och aldrig gått på fritis el nåt sånt. Det har satt sina spår i oss och så vill vi att våra barn oxå ska växa upp

Ung mamm 91..
Såg att någon tipsa om aloe vera heat lotion, min barnmorska avrådde den tyvärr :(
Tänkte jag bara skulle skriva det.. Bäst och fråga din bm vad hon tycker om det..

Har skrivit lite tidigare i tråden men det skriva så mycket så är mest inne och kikar då och då.. Är fortfarande lite orolig att allt inte är som det ska, ska på RUL den 21a iallafall så hopas dessa dagar går fort!

Såg att ni tidigare pratat om vikt själv har jag gått ner 5kg och står prick stilla fortfarande och är i v18.. Har ju lite att ta av!

Även illamåendet sitter kvar.. Dock har jag inte spytt på 1 1/2 vecka så hoppas det går åt rätt håll iallafall.. Min svärmor berätta att när hon vänta båda sina barn spydde hon hela gradiviteten så är de så, är de inget konstigt...

Min började då han har 1,5 år , nästa kommer å börja om ett par månader. Han kommer vara 1 år och nån månad , får se hur det går

är det bara jag som känner att jag klättrar på väggarna om jag inte får komma hemifrån efter ett halvår?
Skulle vara en usel mamma om jag bara var hemma.

Att saxa som vi gjorde innan sonen började förskola var perfekt för både mig och maken. Vi var bra närvarande föräldrar när vi var hemma med honom och bra på jobbet när vi var där.  
Därav funderingarna på att dra ut på föräldraledigheten så mycket som möjligt och låta båda barnen vara så lite som möjligt på förskolan (Där de förresten är helt fantastiska, sonen tjatar om att gå dit även på helgerna )

Vi har fått otroligt mkt kritik och negativa kommentarer om att vara hemma

Mkt med sitt barn, från dom i vår generation. Det e "fult" att vara hemma o inte göra karriär. Ha en fin bil, stort hem och åka på semester varje år.

Medans den äldre generationen har hissat oss till skyarna! Berömt, stöttat och ofta sagt hur bra det är för barnen.

Eftersom det är vanligast att jobba 100% och ha barnen på dagis from dom är 1,5 år antar jag att vi är annorlunda och därför "enkla byten" att kritisera.

Det som gör mig förbannad är att jag aldrig ifrågasatt dom i min närhet som gjort som vanligt, el kritiserat dom. Men det är ok att kritisera oss och jämt ifrågassätta för att vi prioriterar mkt tid med barnen och familjen...

Vi kommer sätta vår groda på förskola när han/hon är 15 månader. Jag tar de första 7 månaderna, sedan tar min man5 månader och sedan tar jag ytterligare 3 månader.

Vi talar då om ett par dagar i veckan och absolut inga heldagar utan bara när jag är på universitetet, eftersom jag måste tillbaka till min utbildning och för att vi är beroende av  att min man drar in stålarna. Det kanske låter tidigt och helst av allt skulle jag vilja vara hemma mycket längre. Men what to do lixom?? Hoppas att vi får en trygg unge och en förskoleplats där han eller hon trivs. 

Vad tror ni om det? Låter det rimligt? 

 

Här är lite "what to do" :

Se över er ekonomi!! Sänka lånekostnader? Storhandla? Sälja av saker? Billån? Sänka bensinkostnader? Boende? El?

Vi klarade oss genom att snåla med föräldradagarna, göra en livsstila förändring ang ekonomin, välja att bo billigare, sälja av saker, och vårdnadsbidraget.

Allt går om man bara vill!

 

Tycker de som orkar vara hemma heltid med barnen och ändå fungera bra som människor är fantastiska! Som ni Mjj83I

Hade vi haft ekonomi för det så hade vi gärna gått ner i arbetstid båda två men som det ser ut nu får vi pussla ihop det med föräldraledighet och försöka sträcka ut det så mycket som möjligt. Därav att vi funderar väldigt mycket fram och tillbaka

Är det bättre (för oss och för våra barn) att ha de är på förskola tre dagar  veckan från ett års ålder eller i princip heltid från två år. Jag tror mest på första alternativet men vi är osäkra. Som tur är har vi ett tag på oss att fundera