sofie och laura skrev 2013-03-16 20:35:31 följande:
Jag tror inte att man adopterar barn som en sorts välgörenhets tjänst???
När man adopterar ett barn och går in på adoptions byrån är man där först med största spänning till att bli förälder.
Liksom vi den dagen vi blir gravida? Det är väl inte egoistiskt tänkande?
Att kunna genomföra en adoption samtidigt som man är medveten om att man inte har något hinder för att kunna bli gravid.. att låta ett barn av alla världens barn få känna på att bli älskad av en familj är bara gott.
Jag tror inte att en människa genomför en adoption för att sedan lägga skuld till barnet..
Varför skulle man annars adoptera om man kan få biologiska barn om det inte skulle vara för att var "god" "snäll"?
Och att jag väljer att sätta ett barn till världen och bli gravid är bara egoism, det är ju inte barnet jag tänker på utan det är min vilja/längtan/önskan över ett barn som styr! (sen visst, att jag väljer att få syskon till mina barn kan även handla om längtan från dem att få ett syskon...)
Tror inte heller att föräldrarna behöver visa att de lägger någon sorts tacksamhetsskuld på barnet för att barnet i vilket fall kan uppleva det som så. Tror inte att det bara är frid och fröjd och bäst för barnet att ta det ifrån sitt ursprung. Kanske inte så konstigt att risken för självmord och psykiska sjukdomar är vanligare hos adopterade än hos resten av befolkningen (Det visar undersökningen "Unga internationellt adopterades livssituation och hälsa" som genomförts på uppdrag av Socialstyrelsen.
Idag växer även köerna för internationell adoption detta då nationell adoption ökat (vilket är superbra i och för sig) Det allra bästa för ett barn som av någon anledning förlorat sina föräldrar är att få stanna så nära sin hemmiljö som möjligt och behålla de sociala band som trots allt kan finnas, tror jag alltså på att stötta dessa nationella adoptioner i ursprungsländerna. Barnet har ju oavsett förlorat kontakten med sina föräldrar, men kanske i dessa fall kan slippa mista kontakten med sitt hemland, språk och miljö.
Däremot, de barn som är tillgängliga för internationell adoption tycker jag absolut ska adopteras på stört. Barn är mirakel och alla är värda kärlek och trygghet. Men jag anser att de som redan står i kö för att adoptera är tillräckligt många och jag unnar då gärna de ofrivilligt barnlösa i kön att ta emot dessa än de som kan få biologiska.