Marinero skrev 2013-08-05 19:08:45 följande:
Men fy va hemskt

Jag blev ju gravid först efter 1.5 år första ggn och fick mf i v 6, på jobbet dessutom! Jag jobbade på båt, så jag va i Tyskland den dagen och jag började störtblöda på natten. Jobbade då som förstaman vilket innebär att man inte kan gömma sig från folk. Ringde min chef på morgonen och bara tjöt. Hon kom upp till min hytt och fick trösta mig, och där satt jag och grät som ett litet barn. Det väldigt komiska mitt upp i allt som jag aldrig glömmer. r att hennes telefon ringer mitt upp i allt. Då hade kollegan skojat lite med henne och ställt in en annan ringsignal på deras jobbmobil. Ett väldigt stötnande ljud

Då satt jag och grät av skratt istället

Min chef va liksom en gammal tant med, men en väldigt underbar och rolig sådan, så man kan driva med henne

Tur bara att inte telefonen ringde bland gäster kan jag säga! En annan gång hade han ställt in en ringsignal som sa: må djävulen ta alla fruntimmer!

Då hade hon inte samma tur utan stod vid infrmationen och de va fullt med gäster. Fast de skrattade ju såklart
Ja, iaf, de va det värsta jag vart med om. Sedan tog det utterligare 8 mån och ja, jag va sjukligt nojig hela graviditeten!
Hehe! Kul med lite skoj sådär kollegor emellan iaf!
Ja, att få ett MA var ingen höjdare, kroppen fortsatte ju liksom att vara gravid och vid skrapningen så blev de först tveksamma till det hela eftersom min livmoder hade fortsatt att växa ganska mycket och nästan var för stor för skrapning, men eftersom jag redan låg där jag låg i en ganska utsatt position (var redan inne på operation) så genomförde de det hela ändå även om det tog längre tid osv. Erbjöds lugnande innan men tackade nej eftersom jag inte gillar att inte ha kontroll eller vad jag ska säga, men det var innan jag visste att det skulle ta extra lång tid hehe. Men, men det var bara att försöka stå ut
Den här gången tror jag ju dock ändå att det kommer gå bra, så hjälp vad jag kommer bryta ihop om det skulle visa sig bli likadant IGEN

Men jag är lite försiktigare nu känner jag, vågar inte riktigt tro på det hela förrän jag har sett att det faktiskt finns någon där inne.
Och för att inte dra ner hela tråden med prat om missfall och sånt så har jag ju faktiskt tre lyckade graviditeter bakom mig också och att föda barn är faktiskt bland det häftigaste jag vet! Har haft turen att ha tre lätta förlossningar och har bara positiva minnen av det!