Första barnet - BF Mars 2014

Det verkar som att vi går lite mot strömmen som tänkte köpa en Brio Smile. :)

På fredag är det dags för glukosbelastning för mig. Har inte varit speciellt nervös innan men har börjat märka att kroppen samlar vätska och lurar på om det kan vara så illa som grav. diabetes. Eller så är jag bara gravid... aja. På fredag vet jag!

Någon som vet om det är större risk att barnet lägger sig i sätesbjudning om man tidigare har barn som legat i säte?

Något som jag funderar på sista tiden är när det är lämpligt att sambon avstyr arbetsresor. Han har stora delar av Europa som sin arbetsplats och är iväg i princip varje vecka. När borde han börja hålla sig hemma tro? Ska man bara köra på eller börja avstyra flera veckor innan? Svårt det där tycket jag:/

Har ni påbörjat ert förlossningsbrev? Jag har skrivit mitt & ibland fyller jag på med lite. Här är det jag skrivit om ni vill läsa; Det här vill jag att ni ska veta: Jag har haft en graviditet som bestått av illamående & kräkningar veckorna 8-18. Jag har också endometrios på äggledarna, äggstockarna, bukhålan och bakom livmodern och detta har påverkat hela min graviditet. Varit sjukskriven största delen av graviditeten. Jag är väldigt öm i magen & det gör ont när jag kissat eller bajsat i magen. Jag har också haft rätt mycket sammandragningar. Förberedelser inför förlossningen: Jag vill mest ha information om vad som kommer hända så att både jag & Johannes vet vad som komma skall. Jag är inte emot eller för någonting direkt. Jag lyssnar på barnmorskorna och deras erfarenhet & provar det jag får råd att göra. Jag har lätt att oroa mig och när det gör riktigt ont kommer jag förmodligen tro att något är fel på mig eller barnet. Vill därför ofta få bekräftat under förlossningens lopp att barnet mår bra och om det går bra eller det är något jag ska tänka på. Har lätt annars att ge upp och tycka att allt går för långsamt. Mina tankar kring smärtlindring: Ryggbedövning föredrar jag nog helst och lustgas. Jag testar också gärna akupunktur & dusch. Jag vill undvika narkotiska preparat såsom morfin och petidin Mina tankar kring förlossningsställningar: Jag vill röra på mig så mycket jag orkar under öppningsskedet för att hjälpa min kropp på traven. Skulle vilja testa att stå på knä i sängen för att göra förlossningsarbetet mindre smärtsamt och snabbare. Jag vill kunna kontrollera krystandet själv. Det här oroar jag mig för: Att något ska hända under förlossningen som gör att ni måste använda sugklocka eller tång och att läkare och barnmorskor kommer springa in på rummet. En nära släkting till mig drabbades av att barnet fastade & läkaren försökte med sugklocka alldeles för länge. Barnet fick allvarliga CP-skador. Det är jag livrädd för. Om hjärtljuden går ner & barnet inte får syre & det tar för långt tid att få ut barnet är jag rädd för och att inte få tillräckligt mycket information om vad som händer. Att bli uppstressad. Innan undersökning/behandling vill jag få förklarat för mig varför de utförs och om det kan upplevas smärtsam/obehaglig. Eftersom jag är så öm i buken p.g.a endometriosen är jag rädd för att ni ska lägga er på magen som jag sett att barmorskor gör ibland speciellt om moderkakakan ska komma ut. Jag är rädd att spricka mycket och vill få hjälp av barnmorska att hindra detta i möjliga mån. Vill ha tydliga instruktioner om när jag krysta, vilken ställning jag bör inta för att minska risken att spricka osv. Provar gärna med tryck eller bedövningsspray mot mellangården för att minska risken för bristningar och minska smärtupplevelsen. Gärna att ni lägger en varm handduk för att minimera sprickningar. När bebisen kommit: Vill ha upp bebisen i famnen och få veta av er att allt är bra. Pappa får gärna klippa navelsträngen om han vill just då. Vi vill mest veta att allt är bra & allt under förlossningen gick bra. Sen bara njuta av lillen. Om jag behöver sys vill jag att ni använder självupplösande tråd Övrigt: Inga sjukdomar eller allergier hos pappan. Så länge vi vet om allt som kommer hända & allt går i lugnt tempo så är vi nöjda. Vill gärna påbörja amningen så fort det går.

Tiden går fortare än man tror. Sen är jag hemma hela dagarna utan något att göra så jag passade på att ta reda på hur jag ville ha det. Läst mycket & kollat på filmer. Kan ju hända att jag ångrar mig ju närmre förlossningen man kommer.