Första barnet - BF Mars 2014

Nä jag förstår själv inte hur man kan bli besviken. Jag är själv inställd på pojke nu har känt de på mig sen jag plussa så om de visar flicka blir man nog lite paff men ändå riktigt glad. Som många skriver det här mor och dotterrelation vill jag själv gärna ha men om de blir nu eller nästa barn de får vi se :) vi kollar oxå nu för vi är nyfikna plus jag vill veta va vi ska köpa för kläder. Tycker de e så himla svårt med neutrala kläder. Finns inte mycket av de tyvärr!

Jag har haft som magkänsla så länge nu att vi väntar en pojke så det skulle nog bli konstigt ett tag om den känslan inte stämde =) för den är så stark. Men självklart vågar jag inte lita på magkänslan helt i detta fall.
Har nog hela mitt liv längtat lite mer till en flicka, men jag kan inte säga att jag skulle bli gladare om så blev.
För även om jag försöker att inte tänkta kön på barnet i magen än så har det liksom förlikat sig med en pojke helt automatiskt =) råkar tom säga han ibland när jag pratar om hEn.
Vi kommer inte att ta reda på könet för för oss spelar det ingen som helst roll och jag vill ha kvar den överraskningen till BF-dagen =)

Däremot så har vi betydligt lättare att komma på flicknamn. Än så länge har vi bara ett pojknamn som känns rätt.
Åh vad jag vill att mars ska komma nu =P Vill ligga på bb och ha ONT haha.

Haha själv är man livrädd för förlossningen. Visst längtar man tills man får sitt mirakel i famnen men jag har under hela mitt liv haft panik för förlossningar så detta blir spännande. Hade inte barnläkarna varit såå stark så hade jag aldrig skaffat barn :-P

Barnlängtan ska de stå

Kan tyvärr inte heller förstå hur man kan bli besviken över vilket kön bäbis har.. Jag blir nästan ledsen för jag tänker på alla dem som inte kan få barn, dem som får sjuka barn eller dem som kommer på RUL och upptäcker att barnet har dött! Man kan visst ha en önskan men att bli besviken å uppriktigt ledsen över de känns bara fel för mig!

Fascinerad har jag oxå varit och det är jag än. Just hela denna biten att jag har lixom en människa i min mage och just hela denna proceduren :-P
Jag har alltid sagt att jag aldrig ska ha barn just för skräcken men när jag träffa min sambo va de precis som du skrev då ändrade allt sig. Han ville jag ha barn med och dela mitt liv med. Så de krävdes bara rätt man här med

ÄR GLAD!  Handlar inte om att jag inte glädjs men är besviken då min kille har propsat på att det skulle bli en tjej och målat upp bilder...
BM sa att man får känna så här, vara ledsen, vara besviken, känna att man hellre skulle vilja ha en dotter.
Synd att jag inte kan dela med mig av hela min situation, då skulle ni förstå.
Nog min kille som blev mest besviken och jag kände lite lika.
Svårt att inte bli påverkad av den andra...
         

     

Det var absolut inte menat som kritik mot dig! Utan bara ett försök till att förstå