Första barnet - BF Mars 2014

Förlåt, förlåt att jag skriver, vågar knappt skriva men vill bara få ur mig...
När äntligen min pojkvän fått mig att ändra inställning om att vi ändå ska behålla barnet och fortsätta kämpa så händer det här!
Min mamma tycker att jag ska göra ABORT!
Väldigt olämpligt och väldigt opassande tycker hon.
Sen säger hon att det räcker med dom barn, barnen hon har!

Självmordstankar igen och bara gråter, gråter och gråter, skriker och är helt förkrossad. HATAR MIN MAMMA, önskar att hon vore död i stället för att såra mig som hon gör.
Vill inte ha barnet men ändå vill jag. 
Kanske bästa sättet att DÖ både jag och bebis. 
Tänker på hur jag ska göra...      

              

Som du märker har många av oss här problem med sina mammor.

Jag själv är en av dom o under åren har jag lärt mig att det hon säger för o såra mig inte berör mig ett skit. Låt henne inte påverka ditt beslut. Låt aldrig det. Jag vet att det är svårt. Men låt aldrig någon påverka dina beslut . Jag kanske låter hård men att vara hård har varit det enda utvägen för mig. Därför vill jag tipsa dig om det eftersom jag vill dig väl.

Kom ihåg att du är en stark kvinna , att du pratar med oss, att du fortfarande lever o plus detta bär på ett barn. Var stolt över dig själv.

Flowers: Jag tycker att du ska strunta i vad din mamma säger! Mammor har en tendens att såra sina döttrar och döttrar har en tendens att bli sårade av sina mammor. Jag vet hur det känns, har haft samma tankar om min mamma! Hade jag lyssnat på henne däremot så hade jag inte suttit här med min sambo, i mitt hus, gravid och lycklig! Hon försökte med allt för att splittra oss när vi blev tillsammans och nu har vi fått elva lyckliga år tillsammans Försök att hitta din inre vilja och strunta i vad andra tycker för det är du som ska leva ditt liv, inte någon annan. Lättare sagt än gjort, jag vet...

Massa kramar på dig och du behöver inte be om ursäkt för att du skriver här, vi är ju här för att stötta varandra

Tack tjejer! 
Ni ger mig faktiskt ett litet leende på läpparna. 
Ska försöka, ska försöka... kämpa mig igenom det svåra.   

Du är såå grym !!!! :)

Som många skriver så ska du fullständigt strunta i va din mamma säger. Hur jobbigt det än är. Detta är ert barn inte hennes och det är ert val hur ni väljer att göra med ert barn. Tycker du är så himla modig som vågar dela med dig, inte många som vågar det. Och jag tror du kommer bli en fantastisk mamma.
Skickar över massa kramar till dig och önskar dig en fantastisk helg

Godmorgon tjejer! Eftersom barnmorskan på RUL inte var helt säker på könet vid undersökningen så har jag nu bokat en ultraljudstid på emma ultraljudsklinik i Malmö. Där gör de olika typer av ultraljud. Och jag har bokat en som hette "tillväxt 3D/4D".Svin dyrt 1300 kronor MEN de kollar upp det här; "Fostrets storlek mäts och tillväxten jämförs med den normala tillväxtkurvan. Mängden fostervatten uppskattas, moderkakans placering fastställs och man lyssnar på fostrets hjärtrytm. Efter vecka 30 kan man göra en uppskattning av barnets födelsevikt, förutsatt att fostret växer i samma takt." Vi har ju snöat in oss på en pojke och jag vill veta 100 % att det är en pojke. Sen har jag alltid velat se 3D/4D bilder av fostret. Väldigt coolt. Ni som inte har sett sånna bilder sök på ultrasound 4d på Youtube. Så detta ska blivande pappan få imorgon i farsdag present. Hoppas han tycker om det.

Flowers, tycker du bara ska omge dig med personer som vill dig väl. Att säga att man har nog med barnbarn är nog det mest egocentriska jag hört. Så jag har full förståelse för att du avskärmar dig, om det är så din omgivning är.

Men vet du vad. De finns de som vill andra väl också. Så jag hoppas du ser att denna tråden är full av sådana människor. Och jag tycket vi representerar en mer "normal" del av befolkningen än vad din mamma gör. Skickar fullt med styrkekramar!