Första barnet - BF Mars 2014

De ska va bedövar inte söver

Nu har jag varit iväg och handlat niferex. Nu när jag läste bruksanvisningen så står där i början av behandling, 1 kapsel 2-3 gånger dagligen. Ska jag äta tabletten ex i 3 dagar och sen ta uppehåll till nästa vecka? Eller man ska skita i va där står och köra på varje dag? Fattar typ inget. Har hela tiden varit inställd på att man ska äta den varje dag

Jag är också lite nojig för kejsarsnitt. Mitt problem sitter inte i bäckenet eller ryggen dock. Jag har herpes och har man ett skov som sitter illa till precis runt förlossning är det kejsarsnitt som gäller hur som helst. Och att föda i vatten, som jag önskar, är bara att glömma. Under graviditeten bör man inte äta medicin, men mot slutet går det att äta då det inte påverkar barnet på samma sätt. Nu hoppas jag att det kommer hjälpa så att jag i alla fall får en chans att föda vaginalt.

Min bror är född med akut kejsarsnitt och jag med planerat. Det kom som en chock för min mamma, vars mamma och mormor berättade att det här med att föda barn bara var att gå bakom skynket och krysta lite så var det klart. Jag har är helt klart mer förberedd på att det kan sluta hur som helst och att man framför allt aldrig kan veta någonting. Lika bra att förbereda sig på att att naturen får ha sin gång - oavsett om den klarar av det hela själv eller om hjälp på traven behövs. 

Det som hjälper mig är just att förbereda mig på att allt kan hända. Och att inte ha för höga förväntningar. Jag hoppas att ni kan komma till samma insikt och hitta ro i det. 

strumpan 81 och Zobeideh !!
tusen tack för er information ni har gett !! har lugnat mig enormt nu!!

ni är pärlor  

Har inte varit inne på fl på ett par dagar och helt plödsligt har jag sex sidor att läsa ikapp! Roligt

Verkar vara många här som har situationer som liknar varandra, även jag. Har en mamma som mår ganska dåligt, är sjukpensionerad och tycker att jag ägnar för lite tid till henne. Hon förstår inte att man jobbar heltid, har två hundar och ett hus att ta hand om och att man inte orkar så mycket mer. Lägg på att hemskt illamående och trötthet pga graviditeten fram till v17 dessutom! Hon är en äkta energitjuv och kan prata om sig själv och sina problem i telen i två timmar!

Jag och sambon bråkade också mycket ett tag, vi pratade inte ens med varandra på två dagar! Mådde verkligen skit och kände inte alls ngn glädje över bebisen, ville bara ge upp allt! Jag är normalt en väldigt stark person och blev verkligen rädd över att jag kunde känna så, som sagt var, det kan hända vem som helst...

Som alla andra ber jag om ursäkt för det långa inlägget, ha, ha. Ville bara bekräfta det som många redan sagt att man är inte en sämre människa eller mindre värd sitt barn bara för att man har det jobbigt och mår dåligt för det kan hända vem som helst av oss, och faktiskt HÄNDER väldigt många av oss!! Alla vågar bara inte prata om det...

Jag har oxå precis köpt dom o min bm sa en tablett om dagen tills förlossning :)

Okej men då antar jag att jag oxå ska köra på varje dag och inget uppehåll tack för ditt svar

Jag äter en om dagen enligt vad min bm sa till mig :) vet att man inte ska äta i samband med måltid, jag började med och ta en tablett på kvällen men efter en vecka utan sömn på nätterna (vaknade en gång i timmen ungefär) så provade jag att ta direkt när jag vaknat istället, äter inte frukost förrän kl nio ungefär och går upp vid sex så funkar ändå. Vet inte om det är tillfällighet eller inbillning men har peppar peppar fått sova nääästan hela nätter nu i fyra dagar! Så ett tips om du blir påverkad som jag verkade bli

Tack för ditt tips :) ska testa nu på kvällen och funkar de inte ska jag ta dem direkt när jag vaknar

Förstår att du känner så!

Dock är de bättre för bebisen att komma ut med snitt om mamman varit igenom ett värkarbete först, jämfört med om bebisen kommer ut med planerar snitt (där mamman inte haft värkar innan).

Det beror på att bebisen mår bra av att bli måttligt stressad (som den blir under ett värkarbete). Stresshormonerna hjälper bebisen att komma igång att andas när den kommit ut, stresshormonerna underlättar också den nödvändiga cirkulationsomställningen som måste äga rum hos bebisen när den kommer ut.

Pga detta är det många fler barn som mår dåligt och behöver hjälp med att komma igång att andas efter planerade snitt jämfört med efter akuta snitt.

Så även om det är jobbigt att vara igenom ett värkarbete innan snitt så är det det bästa för ens barn