Första barnet - BF Mars 2014

Tillägg på KUB, i vissa landsting erbjuds det inte alls och i vissa så erbjuds det till alla oavsett ålder :)

Tips till förstoppad mage : inolaxol! Äter det varje dag pga av slött tarmsystem + kronisk magkatarr. Super bra! Laktulos är ren skit om man är uppblåst + förstoppad. Det böir man ju bara mer bubblig av. Inolaxol, prova det :)

Är i vecka 8 (7+1) och jag har konstant molvärk, jätteömma bröst (kan inte sova på magen längre!) ,är  förstoppad, illamående (värst är det på kvällarna), har muntorrhet, noll kondition, klåda och nästäppa - men jag njuter av varenda symptom för då vet jag att Pärlan fortsätter att växa inom mig! Jag älskar verkligen att vara gravid och är så tacksam att jag och min man har blivit så välsignade <3
Vi har redan berättat för våra familjer, kollegor och chefer och de flesta av våra nära vänner. Det känns väldigt bra att dela med sig av de goda nyheterna och det är så underbart att se alla reaktioner och få ta emot alla lyckoönskningar Är det någon annan som har hunnit berätta för fler än sina familjemedlemmar fastän ni är tidigt gångna? Kram på er!

Fantastico: har oxå nästäppa. Hur gör du använder du nässpray? Jag måste annars får jag ingen lift e helt igenbommad och har varit de sen början av graviditeten. Gillar inte att jag har gått på nässpray i snart 3 veckor.
Blir inte av med de, men va ska man göra :-/

Min svärmor svärfar svägerska min mamma och min bästa vän vet om de. Dem är dem enda plus jobbet. Berättade för cheferna eftersom där e tunga lyft men nu vet hela jobb om de. Ryktet sprids snabbt där

Vi har berättat för våra familjer plus syskons respektive. Våra farföräldrar samt 2 vänner vi umgåtts tätt med i sommar... Jobbet tänker jag vänta med iallafall till v15 eller så :)

Jobbar mest hemma så kan vara hemlig så länge jag vill.

Övriga vänner berättar vi nog för efter kub om allt ser bra ut, så början på september :)

Hej alla :) hoppas gärna in här om det är okej :)

Jag och sambon väntar nu vårat första barn tillsammans och det blir nu vårat första över huvudtaget :)

Jag har inget spikat bf datum ännu men enligt både mina och bms uträkningar är vi beräknade i mitten av mars :)

Den 20/8 skall vi iväg till bm och tror det var kub testet vi skall göra då :)

Jag är i v.8(7+5) idag :)

Hur mår alla ni?

Jag mår ganska bra, lite morgon illamående och fruktansvärt trött men i övrigt mår jag jag :)

O grattis till era graviditeten :)

Är inne i vecka 11 nu känns så länge jag mår så illa på kvällen att jag har svårt att sova. Hur jag än ligger eller sitter är det väldigt påtagligt. Annars känner jag mig bara väldigt glad och lycklig och längtar otroligt till inskrivningen på torsdag!

Så irriterad just nu. Ringde Gyn för att kolla så jag kunde få en by tid till vul. Eftersom man varit med om så mycket. Men då tycker dem sånt e onödigt. Så dem vill inte bara boka in en tid om man inte har blödning. Hon tyckte jag skulle prata med hon på MVC som jag ska träffa idag. Så får se va hon säger.
Men man blir irriterad att dem inte kan hjälpa en och försöka få en typ lugn.

Är i v11 (10+3) idag. Ringde BM nästan direkt när jag vaknade och bad om råd osv med tanke på mitt illamående. Jag har mått illa länge nu, det började redan innan jag skulle haft min mens. Men det har nu bara blivit värre och förra veckan spydde jag för första gången. Sedan dess har jag bara spytt tre gånger, men är riktigt nära flera gånger per dag. Jag mår skit och är helt slut. BM pratade om åksjukeband som jag ska testa nu över helgen och om det inte blir bättre så får jag väl åka in till sjukhuset och läggas in. Inte för att jag spyr speciellt mycket, men jag är lite underviktig sedan innan och haft blodbrist innan och kan inte få i mig så mycket näring som det är nu...

Har också haft ätstörning när jag var yngre och sedan dess har jag inte ätit så mycket, kanske en eller två gånger på en dag. Tankarna har dock försvunnit. Maten är bara jobbig, och nu har det blivit jobbigare att få i sig.
Jag har aldrig någonsin innan mått så här, och jag förlitar mig på min kille som hjälper mig laga mat och servera då jag själv nästan bara ligger i sängen utslagen och illamående. Sen när hans skola börjar igen blir jag ensam hemma och måste fixa det själv och som jag mår nu så känns det totalt omöjligt.. Jag orkar verkligen inte med det här mer. Jag vill inte vara den som klagar, jag går gärna igenom det här för ett litet barn, men samtidigt är jag inte helt övertygad om att jag ens har något i mig (trots symptomen och att magen nu börjat växa mer).

Någon mer som är ungefär i samma sits?

Oron finns ju där ändå.. Jag berättade för mormor och morfar om mina symptom och morfar började prata om tvillingar bl.a Varken mamma eller mormor mådde väl så här dåligt under sina graviditeter och sen har vi ju tvillingar i släkten, fast det är lite väl långt bort. Mormors pappa (som fortfarande lever) är tvilling, enäggstvilling faktiskt. Men om man ska lyssna på alla såna forskare så skulle det isf varit mamma som fått tvillingar. Själv så tänker man ju tanken ibland att det kanske är mer än en också, men tänker också att mycket illamående och symptom inte behöver tyda på en tvillinggraviditet. Ibland tror jag ju inte ens att jag har ens ett foster i mig.

Den 19e augusti går jag in i v13(12+0) och om jag tar mig så långt så ska jag och killen köpa något litet till bebis för att det ska kännas lite verkligare och för att jag ska få se lite mer vad jag kämpar för och vad jag mått så dåligt för. Det blir ju inget ul förän rul, vilket känns jättelångt fram.

Ojdå det blev en liten diskussion efter mitt inlägg ser jag! Man får helt enkelt acceptera att människor är olika, och tycker och tänker olika. Jag har haft lite problem med extrem magknip under min graviditet och har flera ggr trott att jag har fått missfall men inte fått det, och det är fullt normalt att vara orolig. Barnmorskan berättade att pga min IBS så får jag mer problem med det just när tarmarna flyttar sig (något sånt). Jag förväntar mig att det kommer gå bra för mig men självklart finns det dagar när oron tar över. Fullt normalt! Jag tycker det är jätteskönt att få stöd och en klapp på axeln här på forumet från andra som är i samma sits som jag.

Dessutom är det på sluttampen. Jag känner ju att när jag är i v 12-13 kommer jag kunna slappna av på riktigt och det är så nära nu men ändå så långt bort. I vårat landsting får alla göra KUB gratis! Vi bor i Örebro län. Så just nu vill jag bara att det ska bli 30e augusti snabbt