Första barnet - BF Mars 2014

Testade såna armband mot illamående idag, hjälpte inte.. kände mig kallsvettig och fortfarande illamående. Jag är nära att spy flera gånger varje dag, några gånger har jag spytt.

När mår ni värst? Morgonen? Själv upplever jag att kvällarna är värst, det har dom varit sedan v7. Men även på morgonen har jag spytt och mått illa. Alla snackar ju så om morgonillamående, och det är ju det man tänker när man hör "gravid", men för mig har det varit tvärtom nästan..

Här kommer de lite när de själv känner för de. Går jag hungrig för länge blir jag kraftigt illamående så de gäller att typ äta var3-4 timme.

Jag har fått illamående och för mig hjälper det med att äta salta potatischips en stund innan jag kliver upp ur sängen!

Man mår ju Inge vidare av att må dåligt hela tiden :/

Imnan har det kommit och gått under dagen men nu de senaste dagarna är det konstant från att jag går upp till att jag går o lägger mig... Känns det inte bättre imorgon så ska jag prova prostafen men jag gillar egentligen inte att ta mediciner...

Jag hade bananer till hands när jag mådde illa. Klarar inte av saker som tar tid så att jag hinner ångra mig. Har även haft en flaska vatten och mariekex. Bäst funkade att äta ett par om jag var uppe och kissade på natten... Då var det liksom ngt i magen på morgonen.

Köp postafen på Apoteket , hjälpte mig i flera veckor :)

Jag mådde konstant illa i tio dagar och kräktes nästan dagligen, sen gick det över till då och då. Så är det fortfarande, tre veckor senare. Mår illa ett tag varje dag (ibland hela dagar) och kräks några gånger i veckan. Min gamla spyfobi är inte lika påtaglig längre även om dödsångesten kan komma krypande när jag står med huvudet över toan (vill dock poängtera att tanken på att anledningen till spyorna är något fantastiskt många gånger hjälper, och till och med får mig att le mellan omgångarna).

Här i Colombia där jag befinner mig finns varken åksjukeband eller Postafen. Det tar sjukt mycket på krafterna att må illa, så biodynamisk och ziiah - jag förstår hur ni känner er!

Alla fungerar olika, men att äta lite och ofta är en grundregel. Jag fick även tipset om att socker kan lindra illamåendet så jag hade en påse geléhallon (eller ja, motsvarande här) i närheten jämt. Jag åt dem som medicin, vilket blev ungefär en om dagen. I närheten fanns alltid bananer och salta kex också - samt en plastpåse att spy i vad akuta attacker utanför bostaden...

I övrigt är min favorit kall papaya på morgonen, innan jag kliver upp. 

Jag hoppas att det lättar även för er snart!

Har bytt nickname.
Behöver dela med mig, jag ska på näst VUL om 5 dagar och jag är så orolig så jag nästan skakar.
Har INTE haft positiva erfarenheter sen tidigare och jag bävar för att gå på nästa VUL.
Helt förkrossad kommer jag bli om bebis slutat växa och hjärtat slutat slå.
Orkar inte, orkar inte vara med om det igen, det här pluset har tagit oss 3 jädrans år!!!
Kämpa, kämpat och kämpat!
Vi vill så gärna.
Har ju inte alls några känningar i brösten och nått som helst illamående så det här går väl åt pipsvängen.
Är livrädd!
Vecka 8+0 är jag idag och jag ber att bebis ska ha växt och att hjärtat pickar på, trots att jag inte har i närheten av symtom som ni har.
Det här ser mörkt ut.                    

Flowers: jag håller tummarna. Här är det oxxå 3 år med bara massa negativt ifrån Gyn. Aldrig något positivt. Jag trodde att jag aldrig skulle höra något positivt ifrån dem. Men nu så. Och jag hoppas verkligen att du får samma som mig att de visar bra. Jag vet att de e skit jobbigt. Dagen jag skulle dit börja jag nästan hyperventilera för jag tänka att om ca 2 timmar tar dem något ifrån mig. Men nej så va de icke.
Du ska se att de vänder. Att de inte vara e negativt ifrån dem. Jag håller alla tummar och tår för dig.