• anaconda

    Första barnet - BF Mars 2014

    Hej! Tänkte samla oss som väntar sitt första barn Mars 2014! Jag och min man fick äntligen ett plus 4 juli efter 1år och 1 månads försök och vi har beräknad bf 16 mars 2014! Vi bor i Sigtuna norr om Sthlm och vi är båda 26 år. Välkomna och skriva av er om tankar och lägga in bilder, berätta gärna om er själva!


    BF 16 Mars 2014 ❤
    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-07-28 18:34
    Länk till BF listan: www.familjeliv.se/Forum-2-293/m70604594.html

    Länk till bild tråden: www.familjeliv.se/Forum-2-293/m70604683.html

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-10-08 21:08
    Här kommer en uppdaterad tråd med vår BF-LISTA som vi lägger in oss efter vi vart på RUL: www.familjeliv.se/Forum-2-293/m71328084.html

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-01-19 22:55
    Här kommer länk till oss i sthlms trakten som kan tänka sig en grav fika. Gå in och rösta på vilken dag som passar dig bäst och skriv ditt nick du har här på familjeliv.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-01-19 22:55
    oj glömde länken. Haha

    www.doodle.com/sb6uwr2gt2bspgbb
  • Svar på tråden Första barnet - BF Mars 2014
  • MiCorazon

    Har idag varit inne på förlossningen då jag inte känt några rörelser sen igår vid lunch. Gjorde kallvattentestet i morse och kände bara en liten smekning efter femton minuter. Ringde förlossningen och de tyckte jag skulle komma in.
    Fick bra bemötande även om sköterskan hade svårt för att le. Fick göra CTG där de kollade hjärtfrekvensen och sen fick jag en knapp jag skulle trycka på vid varje spark jag kände. Efter några minuter så satte han igång och röjde runt så hela magen hoppade.
    Hans hjärtljud var dock för höga och låg högt lite för länge så då gjorde de ultraljudsundersökning och mätte fostervatten och huvud och lår etc. Allt så bra ut!! Plus att han var helvild och slutade knappt röra på sig :) kändes såååå himla skönt!
    Men pga den höga hjärtfrekvensen så fick jag göra ett till ctg i en halvtimme och då var de lite mer normala och pendlade mellan 130 och 185. Låg oftast som högst när jag kände att han sparkade, sen när han lugnade ner sig och det var mer stilla i magen så gick hans puls ner.

    Men när läkaren först sa att hans hjärtljud var för höga så blev jag så orolig, kändes helt fruktansvärt och jag började gråta. Tyckte så synd om vår lille bebis och om han mådde dåligt i magen. Ville bara att de skulle plocka ut honom på en gång så vi fick hålla om honom.. och sen otrolig lycka när de sa att han är fullkomligt frisk och fin och hjärtljuden var bra. :))))) älskade lille bebis vad han kan oroa sina föräldrar!!

  • MiCorazon
    Joma skrev 2014-01-19 13:30:20 följande:
    Jag måste bara fråga....är det bara jag som har SJUKT låg smärtgräns å är lite orolig för hur man ska klara förlossningen? Jag överdriver inte när jag betonar att den är sjukt låg, håller typ på å gråta om jag slår i en tå eller som när jag pierca läppen så svimma jag nästan! Haha.. Eller ni alla har hög smärtgräns å är såna superwomans? :)
    Jo alltså, jag har nog normal smärtgräns och funderar också lite på det där med smärtan. Det verkar vara så olika för många. Vissa av mina vänner säger att den värsta smärtan är när bebisen ska ut, när den är i själva sista fasen. Andra säger att hela förlossningen var ett helvete och gjorde jätteont..som att kroppen slits itu etc etc...en annan av mina andra vänner hade ont men tyckte inte det var så farligt.

    Jag har gått igenom en medicinsk abort för några år sedan och den varade i ca fyra h och det var den värsta smärtan någonsin. Mamma som var med sa att det påminde om en förlossning... så min undran är om en medicinsk abort, där man tvingar kroppen med medicin att öppna sig och få sammandragningar gör ondare än en naturlig förlossning.
    Är det samma smärta så vet jag vad som väntar mig.....och det ser jag inte fram emot. Det som är bra är dock att på förlossningen så får man lustgas och annat trevligt som epidural etc och väntar på något fint. Aborten gjordes hemma med enbart Alvedon och nåt annat smärtstillande och är i sig inte en så trevlig upplevelse.

    Någon som vet i tråden om medicinsk abort och förlossning brukar vara samma smärta?
  • j3nnyy
    MiCorazon skrev 2014-01-19 14:39:35 följande:
    Jo alltså, jag har nog normal smärtgräns och funderar också lite på det där med smärtan. Det verkar vara så olika för många. Vissa av mina vänner säger att den värsta smärtan är när bebisen ska ut, när den är i själva sista fasen. Andra säger att hela förlossningen var ett helvete och gjorde jätteont..som att kroppen slits itu etc etc...en annan av mina andra vänner hade ont men tyckte inte det var så farligt.

    Jag har gått igenom en medicinsk abort för några år sedan och den varade i ca fyra h och det var den värsta smärtan någonsin. Mamma som var med sa att det påminde om en förlossning... så min undran är om en medicinsk abort, där man tvingar kroppen med medicin att öppna sig och få sammandragningar gör ondare än en naturlig förlossning.
    Är det samma smärta så vet jag vad som väntar mig.....och det ser jag inte fram emot. Det som är bra är dock att på förlossningen så får man lustgas och annat trevligt som epidural etc och väntar på något fint. Aborten gjordes hemma med enbart Alvedon och nåt annat smärtstillande och är i sig inte en så trevlig upplevelse.

    Någon som vet i tråden om medicinsk abort och förlossning brukar vara samma smärta?
    Ok vad olika de kan vara.. Gjorde oxå en medicinsk abort för två år sedan och jag fick med mig massor utav smärtstillande tabletter, bland annat morfin så jag förberedde mig på det värsta.. Jag tog en alvedon innan, men hade inte alls ont. Fick lite lite mens värk men inget mer. Jag var iofs jättetidig, vet inte om det spelar någon roll?
  • MiCorazon
    j3nnyy skrev 2014-01-19 16:07:04 följande:
    Ok vad olika de kan vara.. Gjorde oxå en medicinsk abort för två år sedan och jag fick med mig massor utav smärtstillande tabletter, bland annat morfin så jag förberedde mig på det värsta.. Jag tog en alvedon innan, men hade inte alls ont. Fick lite lite mens värk men inget mer. Jag var iofs jättetidig, vet inte om det spelar någon roll?
    Ja det verkar vara rätt olika, jag gjorde min i vecka 9-10 och spydde, kallsvettades och skakade av smärta. Kände dessutom starka "förlossningsvärkar" och sammandragningar som kändes som att kroppen skulle gå itu.

    Skönt att det inte gjorde så ont för dig!! 
  • Zobeideh

    Jag har oxå gjort medicinsk. Och då sa dem att den smärtan påminner mycket om förlossningen. Hade (förlåt för uttrycket) helvetes smärta. Kunde inte ens stå på mina ben. Så spännande och se om de påminner om varandra

  • Längtanefterlilladig

    Jag har fått två missfall. Det var som stark mensvärk & jag visste inte hur jag skulle ligga eller sitta. Hade ont hela tiden. Har också extremt låg smärttröskel. Blir lätt lessen när jag har ont & får panik. Fick ryggskott förra året & jag fick riktig panik av den smärtan. Svimmade av ett tag. Tror kroppen inte kunde ta in all den stressen. Så jag kanske svimmar av värkarna. Jag kommer definitivt vara en sån tjej som skriker att jag vill hem & inte alls föda. Jag känner den paniken nu när jag tänker på smärtan. Min kompis sa att värkarna börjar som kraftig mensvärk & ökar & ökar. Och när du inte tror du klarar mer smärta så ökar det ÄNNU mer. FY fasen. Jag vill inte!!!! Fått tid hos aurorabarnmorskan idag. 5 februari. Vecka 35 då. Känns lite sent kan jag tycka.

  • Längtanefterlilladig
    MiCorazon skrev 2014-01-19 14:27:43 följande:
    Har idag varit inne på förlossningen då jag inte känt några rörelser sen igår vid lunch. Gjorde kallvattentestet i morse och kände bara en liten smekning efter femton minuter. Ringde förlossningen och de tyckte jag skulle komma in. Fick bra bemötande även om sköterskan hade svårt för att le. Fick göra CTG där de kollade hjärtfrekvensen och sen fick jag en knapp jag skulle trycka på vid varje spark jag kände. Efter några minuter så satte han igång och röjde runt så hela magen hoppade. Hans hjärtljud var dock för höga och låg högt lite för länge så då gjorde de ultraljudsundersökning och mätte fostervatten och huvud och lår etc. Allt så bra ut!! Plus att han var helvild och slutade knappt röra på sig :) kändes såååå himla skönt! Men pga den höga hjärtfrekvensen så fick jag göra ett till ctg i en halvtimme och då var de lite mer normala och pendlade mellan 130 och 185. Låg oftast som högst när jag kände att han sparkade, sen när han lugnade ner sig och det var mer stilla i magen så gick hans puls ner. Men när läkaren först sa att hans hjärtljud var för höga så blev jag så orolig, kändes helt fruktansvärt och jag började gråta. Tyckte så synd om vår lille bebis och om han mådde dåligt i magen. Ville bara att de skulle plocka ut honom på en gång så vi fick hålla om honom.. och sen otrolig lycka när de sa att han är fullkomligt frisk och fin och hjärtljuden var bra. :))))) älskade lille bebis vad han kan oroa sina föräldrar!!

    Va skönt att allt såg bra ut för lille killen. Också varit inne på koll förra veckan. Man blir ju orolig & rädd så det är bra att kolla upp det.
  • Joma

    Skönt att höra att man inte är ensam om att ha extremt låg gräns när det gäller smärta! Jag gråter å får panik å vet liksom inte var jag ska ta vägen när jag har ont å jag är lite rädd att jag ska spänna mig å göra allt värre!

    Dock vill jag INTE göra snitt utan jag vill verkligen klara av att föda vaginalt å vara med om hela upplevelsen. Kanske inte känner så just när jag ligger där men ;)

    Alltså...de finns ju SÅ många tjejer som klarar av de så varför skulle inte jag göra de? Jag har bara så sjukt högt kontrollbehov å de är väl just de som är jobbigt. Att inte veta hur å när å hur ont det kommer att göra!

  • MiCorazon
    Längtanefterlilladig skrev 2014-01-19 17:15:37 följande:
    Jag har fått två missfall. Det var som stark mensvärk & jag visste inte hur jag skulle ligga eller sitta. Hade ont hela tiden. Har också extremt låg smärttröskel. Blir lätt lessen när jag har ont & får panik. Fick ryggskott förra året & jag fick riktig panik av den smärtan. Svimmade av ett tag. Tror kroppen inte kunde ta in all den stressen. Så jag kanske svimmar av värkarna. Jag kommer definitivt vara en sån tjej som skriker att jag vill hem & inte alls föda. Jag känner den paniken nu när jag tänker på smärtan. Min kompis sa att värkarna börjar som kraftig mensvärk & ökar & ökar. Och när du inte tror du klarar mer smärta så ökar det ÄNNU mer. FY fasen. Jag vill inte!!!! Fått tid hos aurorabarnmorskan idag. 5 februari. Vecka 35 då. Känns lite sent kan jag tycka.
    Åh fy, förstår din rädsla och så bra att du kontaktat aurora. Jag är också jävligt rädd att det ska göra ondare än min abort för den var också riktigt jävlig. Är rädd att jag kommer få panik och känna mig uppgiven samtidigt som jag känner att: det här klarar jag med epidural och lustgas och försöker intala mig att jag kommer ju inte dö av smärtan iallafall. Så det är lite upp och ner det där med rädsla och mod inför förlossningen... :/

    Jag ska iallafall ha epidural så fort jag kommer innanför dörrarna på förlossningen så det inte blir för sent sen :) och full gas på lustgasen!
  • Mia86gbg

    Förhoppningsvis kommer man klara av mer smärta än man tror eftersom man vet vad som väntar. Lite mer värt att kämpa för ett barn än för att göra abort

    Jag är ganska avslappnad inför förlossningen..går ju inte göra så mycket åt saken men funderar på att förbereda det lilla jag kan med avslappningsövningar och mandelolja. Jag fattat dock inte hur jag ska smörja in den där oljan..är ju liksom redan ganska fuktigt där nere :-S Vad ska smörjas in?!

Svar på tråden Första barnet - BF Mars 2014