Första barnet - BF Mars 2014

Jag har varit otroligt lugn också igenom hela graviditeten, men när hon skrek så jävligt så jag kissade på mig av skratt igår så säger min sambo: Ja hon skriker inte för att hon har SÅ ont, hon skriker för att det är lättare att krysta, precis som med träning. Nu tror jag inte att det var hela sanningen, men jag förstod vad han menade om man tänker efter, dom som t.ex. lyfter väldigt tungt, dom andas väldigt ljudligt eller skriker till för att ta i allt vad dom kan :)

Men jag måste ju också berätta att jag inte tog NÅGOT smärtstillande alls och då hade jag ändå kraftiga värkar med 2-3 minuters mellanrum. Jag valde ju att inte ta något, så det finns smärtstillande att få, det är bara jag som är så jävla enveten och då får man skylla sig själv :) men jag måste erkänna att morfintabletterna hjälpte jättemycket när dom väl började verka, så när du känner att du har så ont, så ber du bara om det du vill ha :) 

Det är det säkert, men när jag blir nervös så skrattar jag och hon SKREK! jag sa till min sambo: NU åker vi hem, spolar tillbaka tiden och skiter i det här xD

Jag kommer ju förmodligen skrika lika mycket.

Och jag måste säga att vi hörde ju även när bebisen kom och skrek och då kom ju även tårarna på mig. Att man vet att det är värt att kämpa för och lyckan man måste känna när allt är över :)

Pga min värk under graviditeten har jag ätit panodil större delen av första trimestern. Max dosen 6 ggr/dag. Fick höra av läkaren att det inte fanns biverkningar för fostret då jag kände att det verkade farligt att knapra piller sådär mycket. Kul att läsa idag på texttv att barn till mammor som tagit paracetamol under graviditeten löper 13-37 % högre risk att senare i livet drabbas av en allvarlig form av ADHD. Verkligen det man vill läsa!!

Det är det säkert, men när jag blir nervös så skrattar jag och hon SKREK! jag sa till min sambo: NU åker vi hem, spolar tillbaka tiden och skiter i det här xD

Jag kommer ju förmodligen skrika lika mycket.

Och jag måste säga att vi hörde ju även när bebisen kom och skrek och då kom ju även tårarna på mig. Att man vet att det är värt att kämpa för och lyckan man måste känna när allt är över :)

Tror inte att man kan lita allt för mycket på detta prat om biverkningar. Självklart ska man vara vaksam, men vi påverkas av allt runt om oss. Oroa dig inte för något som man nu inte kan veta eller styra över. Du hade ont och det hade kanske knappast varit bättre för ditt barn att du lidit istället?

haha jag hade nog inte heller kunnat hålla mig för skratt :) och skratt hjälper ju en att slappna av så det är bara att garva vidare ;)

Jag har läst och även fått tips av bm och förlossningen att man helst inte ska skrika ut under krystningarna utan försöka använda ljudet och styrkan ner i magen. Skriker man så förlorar man mycket av styrkan i krystningarna då man "släpper" ut det. Jag kan själv känna att det kan stämma på mig, förlorar rätt mycket styrka om jag skriker med öppen mun. yes haha jag testade det och försökte krysta samtidigt men gick inte :D så kommer trycka ner ljudet i magen och skrika med stängd mun eller vara tystfokuserad. Hör framför mig att det kanske kommer låta som en ko råmar :D

Sen vet man ju aldrig hur det slutar på förlossningen :D jag kanske blir värsta skrivaren

Är det någon som vet vad Flowers heter i verkliga livet? Det här rör ju livet på TVÅ personer nu, och det känns inte som en vanlig reaktion av bara ilska att säga att man ska inte bara ta livet av sig själv, utan sitt barn

Heene och Carina har väl träffat henne?