Kan din 8-åring koka ägg, nudlar, pasta, steka ägg, korv, det mest simpla i köket? Klarar ditt barn att ta sig fram och tillbaka till skolan, själv? Hjälper dom till hemma, handlar i affären, mjölk å sånt? Får dom ens va ensamma hemma ibland? Får ditt barn vara med att spara ihop till sånt h*n vill ha? Eller prestera nåt för att få... Ja nåt sånt? Om inte, varför inte?
Ja, ja och ja och lite mera ja.
Hon behöver inte göra något av det dock, utom att spara sina pengar om hon vill köpa något. Nu är hon minst så på det stora hela har hon mer sällan kokat nudlar och stekt ägg än vad hennes bröder hade gjort i samma ålder.
Till skolan går hon inte själv, hon är närsynt och rätt förvirrad av sig ungen. Tankspridd dessutom. Skulle förmodligen traska iväg åt helt fel håll fast vi bor några hundra meter från skolan. Inte varje dag förmodligen, men rätt ofta. Eller helt enkelt glömma bort att hon var på väg till skolan och börja strosa omkring på stan på jakt efter spännande äventyr. Hennes pappas syster var visst likadan i samma ålder och det var skallgångskedjor ute och leta efter henne regelbundet (ja, åtminstone grannar och hennes syskon och föräldrar). Jag börjar jobba ytterligare några hundra meter därefter strax efter att hon börjar skolan så vi går tillsammans.
Vill hon ta hem kompisar får hon se till att golvet på hennes rum kan skönjas åtminstone. Bädda sängen för att få en ipad gör hon inte. Hon har nu ingen ipad men det har inte med hennes obäddade säng att göra. Vi har samsung här.
Tycker att den här tråden är väldigt intressant. Har inte hunnit läsa hela, men delar.
En länk till TS som du kanske tycker är intressant och relevant:
www.magasinetparagraf.se/kronikor/forstor-inte-vara-ungar
Twain och de som läser texten i din länk; läs också kommentarerna till texten, det gör att bilden blir lite mer komplex än den först verkar.
Tacksamhet är så viktigt.