Curlar du ditt barn?

Jag har ännu ingen 8-åring, men tycker frågeställningen är lite konstig. Du frågar om curling, men tar upp exempel som har med personlig mognad, boendeförhållanden etc att göra. T ex att ta sig fram och tillbaka till skolan. Det beror väl på hur nära skolan man bor, och vilka vägar barnet behöver korsa.
Som förälder har man ett vuxenansvar. Sen är det självklart att försöka lära barnen det de är mogna att klara av utifrån ålder och mognad. Curlar gör man när man tar över och gör saker som barnen egentligen klarar av och har möjlighet att göra. Men bara för att barnet klarar av att koka makaroner så ska man inte som förälder ställa kravet att barnet gör sin egen middag eftersom det är ett vuxenansvar att barnen får lagad mat etc. 

Tja, när man läser vad vissa skriver, så verkar det som man curlat barnet om man inte har en 8-åring som skulle kunna flytta hemifrån nästa dag.

Själv kunde jag inte steka en pannkaka (så den såg ut som en pannkaka) förrän jag var närmare 40 (men köttbullar var jag en hejare på tidigt och även såser)  

Blev så nyfiken, vad är curling i den åldern enligt ditt sätt att se på det och hur har att vara sträng något med det hela att göra?

Fast det TS undrade var ju just om de lagar lite mat och hjälper till hemma. Det tolkar jag som att typ städa/tvätta.

Enligt dig så curlar man bara om man gör saker som barnet redan "kan", men hur vet man om de kan eller inte om de aldrig rör ett finger hemma? Då kvarstår bara vad man tänker att de borde kunna för sin ålder, och där verkar vi ha väldigt olika perspektiv.

Ordet curling verkar i vissa sammanhang handla väldigt specifikt om att typ skjutsa barnen. Jag tror det är av den anledningen att just att skjutsa är så harmlöst att strunta i, de får gå/cykla och allt gott. Men vad händer om man inte hjälper sitt barn med läxorna? Har man slutat curla då?

Jag tycker verkligen att balansgången är svår. Hur vet jag vad mitt barn behöver hjälp med? Man önskar sig ju inte tillbaka till den tid där barn som inte kunde så bra i skolan bara idiotförklarades. Idag har vi synen att att de kan ha problem som dyslexi och ADHD och att de behöver särskilt stöd. Men var går gränsen?

Jag "curlar" i alla fall helt klart med läxhjälpen.

Det är en viss skillnad att låta barnen pröva på, mot att anse att barnen är curlade för att de inte kan t.ex laga mat.

Nu gav jag exempel på skjuts var för att de är något som barn verkligen blir idag, man skjutsar barn väldigt mycket idag mot när jag växte upp.

Jag curlar inte med läxhjälpen, hade jag gjort det, så hade jag gjort hemläxan, men jag hjälper till väldigt mycket men min tonåring får göra läxan, men jag kan förklara,  och tack och lov så har jag så mycket kunskaper att jag kan fortsätta med det även på gymnasiet.    

Mina barn är 9 och snart 8 år och dom tar sig själva till skolan både med buss och cykel, jag och barnens pappa ser dock till att dom kommer iväg i tid och har allt med sig. Men vi lämnar även och hämtar ibland.

Laga mat kan dom, till viss del. Dom fixar varm choklad i micron och gör egen frukost när det behövs.

För MIG är det inte att curla när man lagar mat till sin 8-åring. För mig är det viktigt att försöka vara närvarande MED barnen och inte lämna dom ensamma när det inte behövs.

Jag tror att mina tjejer kommer växa upp till självständiga kvinnor som kan laga mat, gå till bussen osv oavsett om jag "hjälper till lite" ibland. För mig handlar det om gemenskap mer än att curla.     

Så svaret på Ts fråga är nog: I vissa människors ögon curlar jag/vi nog våra barn, i andras inte  

Inte så mycket nu utan syftar mest på sen. Men ett exempel är att jag och sambon till exempel inte gör vad som helst bara för att hon ska sluta skrika/vara glad. Flera andra föräldrar i vänkretsen tycker att vi är lite hemska som låter henne skrika och få ett utbrott eftersom "det inte är bra för små barn att skrika".

Många tycker även att vi är stränga med att hon inte får bete sig hur som helst och att vi tar bort grejer om hon inte sköter sig. Inte som straff utan typ att vi tar ifrån henne kannan hon har i badkaret om hon häller vatten utanför trots upprepade tillsägningar.

Alltså, jag gör så klart inte läxan ÅT tonåringen Men jag har suttit med mycket (mer tidigare, nu behövs det inte så mkt) och förklarat, sällskapat och peppat Det har jag så klart gjort för att han hade svårt att få ihop det annars. Om han inte behövt hjälp hade jag väl inte behövt vara lika engagerad. Visst har jag frågat mig om mitt deltagande gjort att han varit mindre självständig, men jag TROR att det varit rätt för det går bra idag  

Men ta bort ordet curling. Ni verkar ha hakat upp er på det. Så vi skippar det ordet. Boendeform stämmer av vad du gör med ditt barn, fine. Där är jag med också . Men livet framför är ju mer än ert övergångsställe? En 8-åring ska inte alls va fullärd och utan konktrollerande former. Ville mest veta hur färdigheterna ser ut och varför det ser ut som det gör. I min värld så skriker sig ungarna till sig allt , utan att ens bäddat sängen . Trots detta får dom både iPad och iphone... Tycker inte det är rätt.,' men jag kan väl ha kanske ha fel.