• Nenne666

    Curlar du ditt barn?

    Kan din 8-åring koka ägg, nudlar, pasta, steka ägg, korv, det mest simpla i köket? Klarar ditt barn att ta sig fram och tillbaka till skolan, själv? Hjälper dom till hemma, handlar i affären, mjölk å sånt? Får dom ens va ensamma hemma ibland? Får ditt barn vara med att spara ihop till sånt h*n vill ha? Eller prestera nåt för att få... Ja nåt sånt? Om inte, varför inte?


  • Svar på tråden Curlar du ditt barn?
  • twain
    woopie skrev 2013-09-28 12:38:25 följande:
    Resultat blir nämligen det vi har majoritet av idag! 1) Bortskämda, curlade skitungar som totalt saknar respekt för vuxenvärlden och inte kan förutse konsekvenser av sina handlingar!

    2) Unga vuxna som inte klarar av att läsa, förstå och följa enkla instruktioner. Och som tror att de är världens medelpunkt.

    3) Vuxna som inte klarar av att säga ifrån för att barn idag tar för stor plats i samhället! Rädslan för att kränka eller bli kränkt.
    Väl rutet. Så här känner jag också.

    Blir framförallt väldigt irriterad på föräldrar som inte vågar ställa krav eller säga ifrån.
  • woopie
    twain skrev 2013-09-28 12:47:30 följande:
    Väl rutet. Så här känner jag också.

    Blir framförallt väldigt irriterad på föräldrar som inte vågar ställa krav eller säga ifrån.



    Ja! Usch!

    Jag skulle vilja ta idiotförädrarna i "Ung och bortskämd" och stänga in i en förskola! Gör om, gör rätt!!
    KOMMUNIKATION är a och o i ALLA förhållanden!!
  • sextiotalist
    twain skrev 2013-09-28 11:39:24 följande:
    Skratta är väl bra. Fast jag tycker att det är väldigt stor skillnad mellan små barn i samma ålder. Det är inte alls självklart att små barn hjälper till hemma. Tvärtom tycker många att det är en stötande tanke. Vad gäller äldre barn och tonåringar är det enligt min erfarenhet extremt stor skillnad från person till person. Vissa klarar/gör ingenting, medan jämnåriga mer eller mindre är självgående.

    Du pratar om att man ska "få" tonåringar att göra saker. Måste det vara så? Jag har sett positiva exempel som får mig att tänka på ett annat sätt. Men jag tycker som sagt att det är ganska meningslöst att prata med folk som 'minsann vet hur det är'. Om en person redan har bestämt sig för att det är på ett visst sätt och varken vill ta in nya tankar, eller på ett konstruktivt sätt dela med sig av sina egna, är diskussionen död vad mig anbelangar.

    ja, jag blir full i skratt när mamman med sitt första varm föraktfullt påpekar att "min tre-åring klarar minsann av att baka bröd". Det är fullständigt normalt att en tre-åring vill göra det som föräldrarna gör. Tonåringar är inte helt lika villiga, jag har läst flera trådar där föräldern undrar var deras hjälpsamma

    son/dotter försvann. Jag ser pendeln har slagit över till att många vill ha barn som ska kunna driva ett hushåll innan de fylkt 13 och de barn som inte gör det är curlade. I deras ögon är nog min generation också curlade.
  • twain
    sextiotalist skrev 2013-09-28 12:56:40 följande:

    ja, jag blir full i skratt när mamman med sitt första varm föraktfullt påpekar att "min tre-åring klarar minsann av att baka bröd". Det är fullständigt normalt att en tre-åring vill göra det som föräldrarna gör. Tonåringar är inte helt lika villiga, jag har läst flera trådar där föräldern undrar var deras hjälpsamma

    son/dotter försvann. Jag ser pendeln har slagit över till att många vill ha barn som ska kunna driva ett hushåll innan de fylkt 13 och de barn som inte gör det är curlade. I deras ögon är nog min generation också curlade.
    Som sagt, det är så du och den andra 60-talisten läser orden, men det är inte så det är avsett. Tycker att det är kul att höra om andra som har positiva upplevelser med sina barn. Det är minsann inget "minsann" i det. Förvånad

    "sitt första varm föraktfullt"  = sitt första barn föraktfullt? Föraktfullt får stå för dig. Det är helt och hållet din tolkning och för övrigt helt fel. Jag uppfattar dig som helt ur balans just nu och är lite förvånad med tanke på att du skriver sakligt i ekonomitrådarna. Behöver jag omvärdera min bild av dig eller är det ett tillfälligt lapsus?
  • Äppelpaj80
    Nenne666 skrev 2013-09-20 00:00:50 följande:
    Men ta bort ordet curling. Ni verkar ha hakat upp er på det. Så vi skippar det ordet. Boendeform stämmer av vad du gör med ditt barn, fine. Där är jag med också . Men livet framför är ju mer än ert övergångsställe? En 8-åring ska inte alls va fullärd och utan konktrollerande former. Ville mest veta hur färdigheterna ser ut och varför det ser ut som det gör. I min värld så skriker sig ungarna till sig allt , utan att ens bäddat sängen . Trots detta får dom både iPad och iphone... Tycker inte det är rätt.,' men jag kan väl ha kanske ha fel.

    Jag håller med dig i mycket du skriver men känner dock inte så många föräldrar som beter sig så. Hade dock en granne som beklagade sig över att barnen den äldsta 8 år inte städade sitt rum. Undrade hur vi gjorde. Sa att ja städar de inte när vi ber dem så får de heller inte gå bort och leka, äta lördagsgodis eller dylikt tills de gjort det vi bad om. Funkar jättebra och nu behöver vi inte längre hota! Grannen tyckte det lät elakt. 😊😀
  • Fjonkis

    Jag var curlad när jag bodde hemma. Fått berg med dyra julklappar, alltid haft nya fina cyklar, fått fina leksaker/spel mitt i veckorna, sällan städat mitt rum eller ens ta bort tallriken från bordet, aldrig behövt sommarjobba eller spara pengar till något speciellt, har fått sakerna ändå. Kan inte säga att detta påverkat mig så mycket nu när jag är vuxen. Förutom att jag är van att få som jag vill, blir sur när jag inte får som jag vill sen är jag ganska lat med saker. Har det oftast fint och städat hemma men hatar att ta tag i det. Har vanan nu att göra lite varje dag. Nu väntar jag mitt första barn, vist att jag kommer ösa leksaker över ungen är något jag kommer få kämpa med att inte göra, men att inte plocka undan efter sig och hålla rent på sitt rum måste man faktiskt fixa att göra själv.

  • twain
    Äppelpaj80 skrev 2013-09-28 13:50:37 följande:

    Jag håller med dig i mycket du skriver men känner dock inte så många föräldrar som beter sig så. Hade dock en granne som beklagade sig över att barnen den äldsta 8 år inte städade sitt rum. Undrade hur vi gjorde. Sa att ja städar de inte när vi ber dem så får de heller inte gå bort och leka, äta lördagsgodis eller dylikt tills de gjort det vi bad om. Funkar jättebra och nu behöver vi inte längre hota! Grannen tyckte det lät elakt. 😊😀
    Härligt att se att det finns fler som ställer helt rimliga krav på sina barn.
  • glassen
    I969 skrev 2013-09-27 18:59:45 följande:
    Twain, det jag tänkte på var de kommentarer som berättar om egna erfarenheter av att ha barn som behöver extra hjälp eller att ha varit ett av de barn som det "ställts krav" på. Ingen vill väl tillbaka till den idiotförklaring av elever som hörde den tidigare skolan till? Det är så klart lätt att läraren känner sig personligen påhoppad när föräldrar menar att skolan ska ta ett större ansvar. Men faktum är ju att skolan är totalt underbemannad och, curlande barn eller inte, har inte tillnärmelsevis de resurser som behövs. Min fråga är om det verkligen är "curling" som ligger bakom den attityd som beskrivs i krönikan? Jag curlar själv rätt duktigt och jag har världens mest ödmjuka, väluppfostrade empatiska barn! Jag skulle aldrig sitta och säga att det är skolan som ska fixa eventuella problem (kanske man borde det någon gång) utan vi tragglar på hemma och jag hjälper så mycket jag förmår. Min tanke är att det kanske snarare är föräldrars frånvaro som spökar? Att man INTE har tid eller ork att ta hand om och hjälpa till? Kanske är det inte de barn som blir skjutsade som dräller in sent på lektionerna? Det bemötande som lärarna då ser på utvecklingssamtalen är kanske bara ett sätt för föräldrar att slå ifrån sig? Att inte behöva ta ansvar själva? Visst kan jag hålla med om att attityden hos barn och unga kan vara frapperande, men att skylla allt på curling och ropa efter tuffare tag... Näe, jag vet inte...

    Mycket tänkvärt i ditt inlägg som stämmer bra med mina egna funderingar. Jag tror inte heller att curling i sig är det stora samhällsproblemet utan alla dessa frånvarande föräldrar. Tyvärr har vi dessutom så dåligt samvete för att vi har så lite tid för våra barn så vi curlar dem ännu mer för att döva det dåliga samvetet, vilket ger en ond cirkel.
    När jag var barn var min mamma hemma ofta när jag kom från skolan och då var det självklart att få lagad mat när man kom hem. Idag kallas det att barn som inte gör sin egen mat blir curlade.
    Nu för tiden jobbar många föräldrar heltid och dessutom ska det pressas in en massa (onödiga?) aktiviteter på kvällarna, vilket egentligen ingen hinner och orkar. Föräldrar kör för att döva sitt dåliga samvete och barnen vill självklart åka med föräldrarna för de 5 minuter de får i bilen kanske är den enda stunden med mamma på hela dagen! 
       
  • sextiotalist
    glassen skrev 2013-09-28 22:27:31 följande:

    Mycket tänkvärt i ditt inlägg som stämmer bra med mina egna funderingar. Jag tror inte heller att curling i sig är det stora samhällsproblemet utan alla dessa frånvarande föräldrar. Tyvärr har vi dessutom så dåligt samvete för att vi har så lite tid för våra barn så vi curlar dem ännu mer för att döva det dåliga samvetet, vilket ger en ond cirkel.
    När jag var barn var min mamma hemma ofta när jag kom från skolan och då var det självklart att få lagad mat när man kom hem. Idag kallas det att barn som inte gör sin egen mat blir curlade.
    Nu för tiden jobbar många föräldrar heltid och dessutom ska det pressas in en massa (onödiga?) aktiviteter på kvällarna, vilket egentligen ingen hinner och orkar. Föräldrar kör för att döva sitt dåliga samvete och barnen vill självklart åka med föräldrarna för de 5 minuter de får i bilen kanske är den enda stunden med mamma på hela dagen! 
       
    Det ligger något i detta, man ställer (som jag upplever det) väldigt höga krav på sina barn idag, de ska alltså vid 8-års-åldern städa sitt rum, bädda sin säng, laga mat (steka ägg, hantera kokande vatten etc).
    När mitt barn var 8 år så skulle jag inte lämna honom ensam i köket med att laga mat, så disträ han kunde vara så skulle säkert vi fått köpa en hel ny uppsättning av kastruller och röksanerat köket ett antal gånger.  
    Jag känner inte heller igen mig  beskrivningen om mamman som sliter som ett djur för att tillfredställa min tonårings nycker.
     Men han är säkert curlad i flera personers ögon. Han behöver inte bädda sängen (men det gör ingen av oss), jag har aldrig krävt (och kräver) att allt ska vara undanplockat varje kväll (det gör inte vi vuxna heller).

    Men han har alltid tagit sig till skolan själv från det han gick i ettan, undantag finns, numera så har han och pappan sällskap varje morgon, kör sambon bil, så hänger sonen med.

    Han kan laga mat, han vet hur man tvättar, han förväntar sig inte att få allt vad han pekar på, han vet hur man använder en dammsugare och en toaborste.

    Men jag har suttit med honom många timmar med läxor, jag har slagits för honom i skolan (när jag ansåg att skolan brast i sin roll, dvs lära ut, anser fortfarande inte att det är jag som förälder som ska lära sonen läsa och räkna, OK resultatet blev rätt bra om man tänker på att jag inte är lärare Glad).

    Men fortfarande, det är sambon och jag som lagar maten, jag som tvättar och stryker, sambon och jag som städar.      
Svar på tråden Curlar du ditt barn?